En God bebyggd miljö innebär att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i den byggda miljön för att uppnå en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålet består av tio stycken punkter, där Hållbar bebyggelsestruktur och Kulturvärden i bebyggd miljö är två av dessa. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet ska tas tillvara och bevaras för framtiden (Boverket, 2019).
Teoretiskt ramverk
16 3.7.2 Kulturvärden
Om en byggnad eller en bebyggelse ska klassificeras med benämningen kulturvärde görs en bedömning av vad som är värdefullt ur ett kulturhistoriskt, estetiskt och socialt perspektiv. För att sammanfatta vad och vilka egenskaper i den fysiska miljön som ska tas hänsyn till används den gemensamma benämningen kulturvärde (Boverket, 2020).
3.7.3 Byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen
En byggnad eller ett bebyggelseområde förklaras som ett byggnadsminne om det anses ha ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Det är kulturmiljölagen som styr bestämmelserna om vad som anses vara en byggnadsminnesförklaring och utfärdas av länsstyrelsen (Boverket, 2021). Göta hovrätts Domstolsbyggnad ägs av staten och är ett statligt byggnadsminne. Förordningen om statligt ägda byggnadsminnen skiljer sig inte från kulturmiljölagen, förutom att det är Riksantikvarieämbetet som har hand om tillsynsansvaret och tillståndsansökningar. Riksantikvarieämbetet gör utlåtelse om en byggnad ska förklaras som statligt byggnadsminne till regeringen som sedan tar beslut i frågan.
3.7.4 Kulturmiljölagen
Byggnader som förklarats som byggnadsminnen skyddas genom kulturmiljölagen.
Kulturmiljölagen skyddar byggnaden genom att beskriva hur byggnaden ska underhållas och vad som inte får ändras. Länsstyrelsen ger beslut om vad som får göras enligt skyddsbestämmelserna som är angivna enligt kulturmiljölagen (Boverket, 2020).
3.7.5 Särskilt värdefull byggnad
Benämningen särskilt värdefull byggnad ges byggnader eller bebyggelsemiljöer som har egenskaper eller värden som anses vara av allmänt intresse. Exempel på dessa egenskaper för byggnader eller bebyggelsemiljöer, kan vara av ett historiskt värde, representera olika tidsepoker, tydliggöra tidigare samhällsförhållanden eller visa den nuvarande samhällsutvecklingen (Boverket, 2021).
3.7.6 Förvanskningsförbud
Förvanskningsförbudet skyddar byggnader som anses ha egenskaper som gör byggnaden särskilt värdefull. Vid ändringar av en byggnad gäller förvanskningsförbudet, där åtgärder inte bör förändra byggnadens karaktärsdrag som har sin grund i byggnadens eller områdets kulturvärden (Boverket, 2021).
3.7.7 Varsamhetskrav
Varsamhetskravet innebär att bevara byggnadens värden utan hänsyn till byggnadens ålder. Kravets syfte är att skapa ett synsätt och inställning där utgångspunkten är den befintliga byggnaden, dess värden och kvaliteter som tas i beaktning vid varje ändring eller ombyggnation. Enligt plan- och bygglagen omfattas alla byggnader av varsamhetskravet (Boverket, 2021).
3.7.8 Rivning
En rivning innebär att en byggnad eller en del av byggnaden med tillhörande stomme monteras ned. Rivning av en byggnad anses även borttagande av en veranda samt flytta en byggnad till en annan plats. Om stommen står kvar räknas det inte som rivning, även
Teoretiskt ramverk byggnadskonstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriskt värde.
En ändring av en byggnad omfattar normalt krav som enbart gäller och ska tillämpas för den ändrade delen. Inför en ändring av en byggnad är det viktigt att ta hänsyn till och uppfylla kraven enligt Boverket (2020) som i grunden är detsamma krav som gäller för uppförandet av en ny byggnad. Kraven som måste uppfyllas är för områdena utformning och de tekniska egenskaperna. Skillnaden mellan uppförandet av en ny byggnad och ändring av en byggnad gäller de anpassningar och avsteg från kraven som får göras. Vad gällande ändring får anpassningar och avsteg göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.
Vid varje ändring sker en bedömning av vilken kravnivå som ställs, individuellt utifrån byggnadens kvaliteter, behov och ändringens karaktär. Det finns en miniminivå att förhålla sig till där det är ändringens omfattning som avgör kravnivån (Boverket, 2020).
Inför en ändring av en byggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ändring:
▪ Med hänsyn till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet
▪ Med hänsyn till byggnadens förutsättningar
▪ Om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning 3.7.10 Ombyggnad
Begreppet ombyggnad är en form av ändring, det är dock skillnad i begreppen ändring och ombyggnad. En ombyggnation ses gälla för hela byggnaden och anses vara av omfattande karaktär. Dock kan en ombyggnad även gälla för en betydande och avgränsade del om det inte är rimligt att ombyggnationen ska gälla hela byggnaden. För att en byggnad ska anses vara en ombyggnation har det betydelse för vilka delar av byggnaden som förändras. Inför en ombyggnad finns det en specialreglering för kraven om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga (Boverket, 2018). Specialregleringen innebär att avsteg från kravet för tillgänglighet kan anpassas vid en ombyggnad:
“När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.” (Boverket, 2018).
Teoretiskt ramverk
18 3.7.11 Tillgänglighet och användbarhet
Tillgänglighet beskriver hur bra anpassad en verksamhet, plats eller lokal är för personer med någon form av funktionsnedsättning. Begreppen tillgänglighet och användbarhet används i denna rapport med syfte att tydliggöra bestämmelser och förordningar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga kan bland annat visa sig som nedsatt funktion i armar, händer eller ben, där hjälpmedel såsom rullstol eller käpp kan behöva användas. Nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga är exempel på nedsatt orienteringsförmåga. Utvecklingsstörning och hjärnskada är exempel på nedsatt kognitiv förmåga. Reglerna om tillgänglighet är utformade på sådant vis att kunna ge så många människor som möjligt likvärdiga förutsättningar att vistas i samhället på lika villkor (Boverket, 2015).
“Arbetslokaler behöver inte vara tillgängliga om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art.
I en och samma arbetslokal kan vissa delar av lokalerna behöva vara tillgängliga medan andra delar inte behöver vara det. Undantaget gäller den delen av lokalen där full funktionsförmåga behövs för att kunna utföra arbetet. Undantaget kan vara motiverat för till exempel viss tung industri och för arbetsplatser med enbart servicepersonal. Men kontorslokaler i anslutning till sådana arbetslokaler ska alltid tillgänglighetsanpassas.”
(Boverket, 2015).
3.7.12 Enkelt avhjälpta hinder
Enkelt avhjälpta hinder handlar om att det inte ska finnas några hinder på en allmän plats eller i en publik lokal, som försvårar eller förhindrar att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan vistas där. En offentlig miljö ska inte vara funktionshindrande. Enkelt avhjälpta hinder kan vara till exempel att utjämna mindre nivåskillnader, trappsteg, höga trösklar eller åtgärda avsaknad av kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar och ledstänger (Boverket, 2019).