3. Metod
3.1 Fallstudie som metod
Syftet med denna studie är att söka förståelse av hur managementinitiativ kan påverka verksamhet och därigenom dess resultat, utgående från en teori om meningsskapande. Weicks (1995) modell av meningsskapande utvecklas inom ramen för denna studie så att den kan användas på ett empiriskt material. En konsekvens är att både metoder för att utveckla teorier och för att tillämpa teorier på empiriskt material behöver beaktas vid valet av övergripande metod, angreppsätt och forskningsdesign.
Maitlis och Christanson (2014) noterar att studier av meningsskapande ofta använder sig av fallstudier, etnografier och textanalys samt rikligt med data i form av intervjuer, observationer och arkivdata. Flera forskare inom området uppmuntrar till att använda olika metoder (t.ex. Czarniawska-Joerges, 1992; Weick, 1995; Czarniawska, 2005; Maitlis & Christianson 2014). Metoder som statistiska undersökningar och datorsimuleringar hade i mitten på 1990-talet enligt Weick (1995) visats vara till mindre hjälp vid studier av meningsskapande. Meningsskapande kan ses som en process. Langley m.fl. (2013) framhåller att många processtudier använder sig av kvalitativa och etnografiska metoder, medan kvantitativa metoder är relativt ovanliga för att analysera händelser och sekvenser för att förstå processer. Kvantitativa metoder kan tillämpas vid studier med intresse för hur managementinitiativ kan påverka verksamhetsresultat. Ett exempel är Klarner och Raischs (2013) studie av hur mängden
managementinitiativ över tiden (förändringsrytmen) påverkar
verksamhetsresultat. I studien studeras 67 europeiska försäkringsbolags utveckling från år 1995 till år 2004 baserat på företagsrapporter. Lüscher och Lewis (2008) tillämpar aktionsforskning för att studera paradoxer i
69 meningsskapande för chefer i samband med förändringsarbete inom det danska företaget Lego och studien visar att denna metod är användbar för studier av meningsskapande.
Fallstudier möjliggör utveckling av testbara teorier genom en nära koppling till empiri (Eisenhardt, 1989; Eisenhardt & Graebner, 2007), vilket är ett motiv för valet av fallstudie som metod i denna studie där Weicks (1995) tankemodell av meningsskapande har utvecklats. Hur många fall som ska användas vid en fallstudie för att utveckla teorier är inte självklart. Eisenhardt och Graebner (2007) hävdar att studien av ett fall kan möjliggöra mer sammansatta teorier eftersom teorin kan anpassas till de många detaljerna i ett specifikt fall. Enligt Yin (1994) ger multipla fallstudier oftare en starkare bas vid teoribyggnad, i och med att de möjliggör replikering och att kunna utöka teorin, att motreplikera och eliminera alternativa förklaringar. Vid studier av flera fall är relationerna mellan fallen av intresse, och dessa relationer är ofta färre än relationerna mellan detaljer inom ett rikt fall, vilket gör att teorier som utvecklats med flera fall ofta är mer renodlade, robusta och generaliserbara (Eisenhardt & Graebner, 2007).
Ytterligare en utgångspunkt, som påverkar både valet av teorier och metoder, är att denna studie är en fortsättning på min licentiatavhandling (Odar, 2002). I licentiatavhandlingen studerades utan de termer som använts i denna studie, ett managementinitiativ mot bakgrund av teorier om framförallt kunskap, kommunikation och beslutsfattande. Dessa valdes ut från ett individperspektiv, och hur individer samverkar med andra. En individs ramar beskrevs i termer av kunskap och erfarenhet, känslor, intuition, vanor, den estetiska dimensionen, genuina relationer och delade ideal. Det övergripande syftet i licentiatavhandlingen var att söka djup förståelse av hur värderingsmodeller kan bidra till att skapa, utveckla och kommunicera mentala systemmodeller av verksamhet som stöd för beslut. Det fall som studerades var beslutsprocessen inom Försvarsmakten under år 1980 och 1981 inför beslutet om JAS. Data utgjordes av intervjuer med deltagarna i den grupp som tog fram beslutsunderlaget samt med beslutsfattarna som tog del av beslutsunderlag och skriftliga källor från beslutsprocessen. I licentiatavhandlingen valdes fallstudie som metod mot bakgrund av min syn på verkligheten och problemområdets karaktär. Min syn på verkligheten, det som jag bedömer är mina grundläggande föreställningar, är fortfarande att den är socialt konstruerad, d.v.s. att människan skapar verkligheten samtidigt som verkligheten i sin tur skapar människans föreställningar.
70
Sammantaget ter det sig rimligt att välja en fallstudie både för att utveckla Weicks (1995) modell av meningsskapande och för att besvara forskningsfrågorna om samspelet mellan managementinitiativ och uppfattningar om mening i sökandet efter förståelse av hur managementinitiativ kan påverka verksamhetsresultat.
Valet av fall
Olika faktorer har tillsammans lett fram till valet av en retrospektiv studie av utvecklingen inom en affärsenhet inom ABB från mitten av 1980-talet till år 2010. En första faktor är tillgängligheten till information. Organisationen som valts är en affärsenhet inom den koncern och division jag själv arbetar i. Fysiskt befinner den sig i samma stad och på mindre än 5 km avstånd från den affärsenhet jag arbetar inom. Jag hade därför god access till tänkbara intervjupersoner och insikt om verksamheten som underlättade min kommunikation med dem. Samtidigt kunde jag undvika de komplikationer och möjliga intressekonflikter som tillkommit om jag valt att studera den affärsenhet som jag själv arbetat inom. Genom att välja en retrospektiv ansats är informationen inte lika känslig som en studie av den pågående verksamheten. En andra faktor är en önskan att utnyttja min förförståelse från arbetet inom
koncernen, t.ex. med implementering av koncerngemensamma
managementinitiativ som gäller alla affärsenheter. Med ett
meningsskapandeperspektiv är denna förförståelse både en tillgång och en risk vilket diskuteras i det kommande avsnittet. Förförståelsen kan underlätta insamling och analys av data, men innebär samtidigt en risk att inte uppfatta nya perspektiv.
En tredje faktor är att meningsskapande som teoretisk modell sätter fokus på samspelet mellan handlingar och mening över tiden. Longitudinella data är nödvändiga för att studera hur processen utvecklas över tiden (Langley m.fl., 2013). Frågan är då hur lång period som ska studeras och när i tiden perioden ska väljas. Syftet med denna studie rör hur managementinitiativ – i pluralis – påverkar verksamheten och därigenom dess resultat, och hur mening och handlingar på olika nivåer samspelar över tiden. Den verksamhet som studeras präglas av långa tidscykler. Ett exempel är att en produkt som utvecklas på 1970- talet kan vara i produktion och säljas 30 år senare, och på så sätt kan ett managementinitiativ påverka verksamhetsresultat under en lång tidsperiod. Därför var en så lång tidsperiod som möjligt önskvärd. En realtidstudie under 30 år var inte aktuell inom ramen för avhandlingsarbetet. Periodens längd avgränsas med hänsyn till möjligheterna att samla data. Intervjuer bedöms vara av stort
71 värde och tidperioden avgränsades bakåt i tiden med hänsyn till möjligheterna att intervjua personer som arbetat länge inom organisationen.
En fjärde faktor är att välja ett ”lyckat fall”, d.v.s. en enhet som har haft god lönsamhet över lång tid. Några handlingar som genomförts måste ha haft positiv effekt på verksamhetens utveckling, vilket inte behövde varit fallet om det varit en enhet som inte gått bra över tiden. Ett lyckat fall kan också vara mindre känsligt och på så sätt underlätta tillgång till information och möjligheterna att presentera slutsatserna.
Vid analysen av det empiriska materialet identifierades 88 handlingar, varav 85 managementinitiativ och tre situationer med chefers direkta interaktion med andra, och deras effekt på verksamhetens utveckling. I och med att syftet med studien är att söka förståelse av hur managementinitiativ kan påverka verksamheten och därigenom dess resultat, skulle studien kunna sägas omfatta 88 fall varav 85 managementinitiativ och 3 situationer med direkt interaktion. I och med att meningsskapande som modell omfattar ett samspel mellan handlingar och mening över tiden samt att data för de olika managementinitiativen kommer från samma personer och att beskrivningarna av de olika tidsperioderna i hög grad är beroende av varandra betraktas dock denna studie som en studie av ett fall. De relationer som studerats här är framförallt relationerna inom fallet: mellan gemensamma uppfattningar om mening, en stor mängd managementinitiativ, ett fåtal handlingar av direkt interaktion och en verksamhets resultat.
Eisenhardt och Graebner (2007) noterar att det är vanligare att fallstudier beskriver nyligen inträffade händelser men att det också förekommer retrospektiva fallstudier som beskriver händelser och förlopp som inträffat längre tillbaka i tiden.
Betydelsen av insider–outsider
I och med att jag hade arbetat inom koncernen under cirka 12 års tid när denna studie formellt inleddes, men inom en annan affärsenhet, innebär valet av fall att jag i rollen som forskare kan betraktas som en kombination av insider och outsider. Kombinationen av insider–outsider rekommenderas för att det ger en insikt, förförståelse, samtidigt som det ger nya perspektiv (t.ex. Gioia m.fl., 1994; Maitlis & Christianson, 2014). Detta ligger i linje med Gummessons (1985) rekommendation att kunskap och erfarenhet från problemområdet i praktiken kan berika och effektivisera forskningsprocessen.
72
Vanligen representeras insider–outsider-ansatsen av två personer, en inifrån organisationen och en utifrån organisationen. I bästa fall innebär min egen insider–outsider kombination av både förförståelse och nytt perspektiv. Det finns dock en risk att möjligheterna att se nya perspektiv är begränsad p.g.a. förförståelsen från 12 års arbete inom samma koncern. Samtidigt har vi alla delvis olika perspektiv. Exempelvis konstaterar Starbuck och Mezias (1996) att det finns ett kulturellt gap mellan chefer och forskare, men att olika chefer också ser olika världar. Riskerna med insider-perspektivet motiverar att jag valt att presentera analysen på ett transparent sätt så att läsaren själv ska kunna följa analysen och bedöma rimligheten i olika tolkningar.
Den enhet jag själv arbetat inom har tillhört samma division inom koncernen under huvuddelen av den tid jag arbetat inom ABB. Managementinitiativ från divisionsnivå och uppåt som gällt samtliga enheter, exempelvis Global footprint, i detta fall att starta verksamhet i Indien, och ABB VU-program, har jag haft viss inblick i genom att vara en av de som drivit implementeringen inom den enhet där jag arbetat. Under åren 2004–2005 var den studerade enheten en del av en organisation bestående av fyra affärsenheter inom ramen för divisionen, samtidigt som jag hade en stabsroll i ledningsgruppen för de fyra affärsenheterna. Då fick jag viss inblick i verksamheten, framförallt vid de ledningsgruppsmöten som hölls. Ur ett meningsskapandeperspektiv gav detta viss, men ytterst begränsad information om verksamhetens inre liv och dess utveckling. För det första var det endast en person från enheten, enhetschefen, som medverkade vid mötena. För det andra var den information som gavs om enheten relativt styrd till
att kommentera utvecklingen av ett antal KPI:er3, och att sammanfatta de
pågående aktiviteterna under cirka 5–30 minuter varje eller varannan vecka under ett par års tid. Utöver detta medverkade jag vid ett antal möten inom enheten som rörde exempelvis strategi för kommande året och möten med anställda angående outsourcingen av kretskortstillverkningen. Under denna period hade jag vissa kontakter med personalchefen inom enheten rörande personalområdet. Från år
2008 till år 2014 har jag haft kontakter med Operational Excellence-funktionen4 i
verksamheten i samband med nätverksmöten inom divisionen och svenska ABB ungefär på månadsbasis. Under denna period har jag också medverkat vid en ISO9001-revision av den centrala kvalitetsfunktionens arbete inom reläverksamheten. Utöver detta har jag haft kontakter med personer som tidigare
3 KPI (Key Performance Indicators) är mätetal eller nyckeltal för att värdera en organisation och dess
verksamhet.
73 arbetat inom reläverksamheten och som jag träffat i olika roller. Förförståelsen om det ”inre livet” i den valda enheten var begränsad när jag påbörjade forskarstudierna. En anledning till denna bedömning är att de intervjuades berättelser gav mig avsevärt mycket mer information och en helt ny inblick i verksamhetens utveckling jämfört med samtliga kontakter jag haft med enheten tidigare genom arbetet. Min förförståelse om verksamheten underlättade intervjuerna, dels genom att de intervjuade inte behövde beskriva hur koncernen i sig är uppbyggd och dels genom att jag inte behövde fråga om innebörden av olika ABB-specifika begrepp.
Eftersom jag fortfarande, år 2017, arbetar inom koncernen finns en risk att jag omedvetet väljer att inte lyfta fram negativa aspekter, för att jag inte vill förmedla en negativ bild av organisationen. Det finns en nära länk mellan den egna identiteten och bilden av organisationen, vilket gör att personer är motiverade att bevara positiva bilder av den organisation de arbetar inom och att reparera negativa bilder av densamma (Weick, 1995). Valet av en retrospektiv studie, ett lyckat fall i form av en affärsenhet som gjort bra finansiellt resultat över tiden samt en systematisk och transparent analys har varit väsentligt för att minska risken för att omedvetet välja bort negativa aspekter.