Fallstudie, Växjö Bildemontering AB med VD

Med det syfte som presenterats i början av arbetet så gör användningen av fallstudier det möjligt att ge detaljerade beskrivningar av fallet, som normalt sett inte belyses på samma djupgående sätt. Även det faktum att vi intresserar oss för omkringliggande miljöer och komplexa förklaringar i sammanhang till övriga aktörer, gör att en kvalitativ fallstudie blir högst användbar. Antagandet om att världen är socialt konstruerad på ett komplext sätt, gör det intressant att förstå handlingarna av människor från insidan och på djupet. En kvalitativ fallstudie kan faktiskt fånga det komplexa och “verkliga” skeendet på ett mer djupgående sätt än vad exempelvis enkäter kan (Zaidah 2012, s.4).

Då syftet med vår studie är att öka förståelsen för de möjligheter och begränsningar som finns runtomkring en företagslednings förändringsinitiativ i relation till organisationens historia och maktrelation, blir det adekvat att djupdyka i ett fall. Då vi vill skapa en bredare förståelse för de frihetsgrader en VD har, måste vi både förstå strukturerna och systemen som Stefan verkar inom, samt de omkringliggande aktörernas värld. Dessa djupt rotade system som präglar och påverkar frihetsgraderna, måste därmed förstås på djupet. Vår VD rör sig i ett djupt rotat system som präglas av starka normativa krafter vilket Stefan måste förhålla sig till. För att empiriskt kunna titta på individens egen vilja och förmåga att självständigt fatta beslut om förändringar måste fallet även förstås i sin helhet. De starka normer, värderingar och institutionaliserade regler som finns i branschen och aktörernas historia, måste sättas i ett sammanhang, vilket gör att ett ytligt och objektivt empiriskt genomförande inte är att föredra. Med den hermeneutiska cirkeln som fundament, blir det tydligt att vi måste förstå och titta på hela det breda register som finns kopplat till VD:ns liv och historia. Den hermeneutiska cirkeln antyder att det blir omöjligt att förstå en del av någonting om vi inte först förstår helheten, men för att kunna förstå helheten måste vi också förstå varje del för sig. Med detta resonemang så blir det användbart att använda sig av metoder som gör att vi kan både förstå djupet och helheten (Longxi 2018, s.119-120).

Med en fallstudie anser vi att detta kan uppnås till den grad som är möjlig. Det är värt att notera ett av de kvalitativa grundantaganden som Bryman & Bell (2013) beskriver i sin bok “företagsekonomiska forskningsmetoder”​. De menar, att ur det kvalitativa grundtänket, hänger saker och ting inte ihop i simpla kausala samband utan i komplexa relationer (Bryman & Bell 2013, ss.396-397). Då vår uppsats kommer att utgå ifrån en kvalitativ metod, är det därför rimligt att försöka förstå dessa komplexa samband genom en fallstudie av vårt valda empiriska fenomen.

Det blir därav extra viktigt för oss att förstå det empiriska materialet på ett sådant sätt att vi närmar oss det optimala för en kvalitativ forskare, vilket är att se världen med andras ögon (Bryman & Bell 2013, s.409). När anses det då vara lämpligt att använda sig av fallstudier? Svaret på frågan är långt ifrån självklart och det finns ett flertal argument om när det anses vara relevant och inte. Förutom det som presenterats ovan, menar Bryman & Bell (2013, ss.84-89) att det kan anses vara lämpligt med fallstudier om man vill förstå saker på djupet samt att motbevisa teorier som anses vara allmängiltiga. Det finns även argument för fallstudiens relevans för att kunna ifrågasätta saker och ting och lättare kunna öppna upp för en komplexare diskussion. Dessa argument som poängteras ovan, stärker enbart vårt val av metod. Dock är det viktigt att vara medveten om fallstudiens svagheter samt synliggöra kritiken mot användningen.

”You cannot generalize from a single case!”

Flyvbjerg (2006, s.219)

Citatet utgör och sammanfattar den bild av fallstudier som oanvändbara inom forskning. Att det inte kan dras några generaliserbara slutsatser av sådana studier är därmed ett av de främsta argumenten mot fallstudiens användning inom forskning. En annan vanlig kritik mot tekniken är svårigheten att utveckla teorier som enbart bygger på fallstudier (Flyvbjerg 2006, s.219-220). Dessa kritiska argument mot användning av fallstudier är något som vi är benägna att hålla med om. Även kritiken gällande svårigheten att generalisera och dra generella slutsatser baserat på endast ett fall är vi benägna att hålla med om. Men, det som

ofta faller mellan stolarna i denna diskussion, är om det är önskvärt och användbart att generalisera den sociala verkligheten. Detta är enligt oss den frågan som måste föras in i resonemanget kring fallstudiens användning inom företagsekonomisk forskning (Rowley 2002, s.25). Som vi tidigare redogjort för är den sociala verkligheten extremt komplex och inte alls så simpel som den ofta framställs. Om vi vill belysa denna komplexitet och inte bidra till den normativa och generaliserade bilden av organisationsförändringar och den sociala verkligheten, vore det dumt att eftersträva en generaliserande bild av en VD:s frihetsgrader. Det som vi istället kommer att fokusera på i vår fallstudie är detaljerna och de djupgående resonemangen kring den sociala verkligheten. Att förklara och redogöra fallet med endast en eller två variabler hade lett oss in på en mer kvantitativ bana och därmed bidragit till den förenklade bilden av frihetsgraderna hos en VD gällande organisationsförändring.

Precis som Bent Flyvbjerg (2006) påpekar i sin artikel ‘’Five misunderstandings about case-study research’’, tycker även vi att den bild av kvalitativa fallstudier som oanvändbara är missvisande. I linje med vad som uttrycks i Flyvbjerg (2006) artikel, blir kvalitativa fallstudier därmed en metod som absolut går att använda sig av inom samhällsvetenskaplig forskning och kan “mäta” sig med övriga metoder inom området

Även i stora enkätundersökningar finns det nackdelar. Användning av dessa metoder hade inneburit att bredden och “de många” hade uppnåtts, men de djupgående analyserna och komplexa hade lyst med sin frånvaro. Istället för att kritisera den ena eller den andra metoden, kan olika metoder ses som användbara på olika sätt och de kan tillföra olika nyanser till forskningen. Bredden och generaliserbarheten i kombination med forskning som går på djupet kanske är det synsätt som gör att exempelvis fallstudier absolut kan ses som en användbar metod (Flyvbjerg 2006, ss.203-204). I Flyvbjergs (2006, s.200) artikel framgår det att användning av fallstudier blir adekvat när uppmärksamheten riktas mot detaljer och djupgående beskrivningar av fallet. Detta innebär att vi kommer att genomföra intervjuer och observationer för att kunna redogöra för komplexiteten och ge djupgående beskrivningar av fallet.

Avslutningsvis kan det vara intressant att lyfta fram de avslutande orden som Flyvbjerg uttrycker; “​Thoma s Kuhns insikt att en disciplin utan ett stort antal av grundligt genomförda fallstudier är en disciplin utan systematisk produktion av exempel. En disciplin utan exempel

är ineffektiv”​(Flyvbjerg 2006, s.204). Detta väl förda resonemang gör att vår användning av en kvalitativ fallstudie kan bidra med förståelse och komplexitet för en VD:s verkliga möjligheter och begränsningar i relation till företagets och aktörens historia.