Kandidatuppsats
“Fallstudie i en VD:s möjligheter och begränsningar att förändra en
organisation“
Skribenter & personnummer:
Gustav Mogensen Simon Warfving Samuel Jarness
Handledare: Patrik Persson Examinator: Daniel Ericsson Kurskod: 2FE26E
Ämnesfördjupande arbete management, 15HP.
Abstrakt
Inom organisationsförändrings-fältet har det huvudsakligen forskats utifrån normativa idéer som förutsätter att det går att finna ett bästa sätt på att genomföra en organisationsförändring. Det normativa forskningsperspektivet har resulterat i olika steg-för-steg modeller där lösningen är universal. Inom denna forskning ges alltför stor tilltro till de generella lösningarna, dessutom förutssätts den ledande aktören ha all makt att driva igenom en organisationsförändring. Istället för att bidra till dessa generella synsätt hade vi för avsikt att med en kvalitativ studie, bidra till en djupare förståelse för hur en VD:s möjligheter och begränsningar påverkar dennes faktiska handlingsutrymme att genomföra en organisationsförändring. Detta gjorde vi med hjälp av en fallstudie där vi genomförde en observation och semi-strukturerade intervjuer med en VD och en styrelseordförande inom branschen. Vi fick ta del av deras syn på organisationen och den dagliga verksamheten, samt förjupade oss i hur VD:ns verklighet såg ut. Genom att analysera VD:ns verklighet i kombination med branschens strukturer och aktörer fick vi en betydligt djupare förståelse för VD:ns möjligheter att agera. Vi fann att de möjligheter och begränsningar som existerade, var beroende av aktörens medvetenhet om de socialt konstruerade strukturer som omfamnar aktören och att aktören själv utformar den socialt konstruerade verklighet hen lever i. Organisationsförändring visar sig vara betydligt mer komplext än vad den normativa forskningen identifierat, vilket synliggörs i denna studie.
Nyckelord
Tack!
Vi vill innerligt tacka samtliga parter som har hjälpt oss på vägen för att kunna genomföra vårt uppsatsskrivande. Framförallt vill vi tacka Stefan Nyström och Pål Jarness för att ni har tagit er tiden att delta i intervjuer där ni har delat med er om er själva samt era erfarenheter. Genom er öppenhet och tillgänglighet under de rådande omständigheter gällande Covid-19, har vi fått tillgång till betydande empiriska grunder vilket har resulterat i att vi har haft möjligheten att kunna genomföra denna studie. Vi skulle även vilja rikta ett stort tack till vår handledare för hans tillgänglighet samt goda vägledning som har varit en stor nytta på vägen. Avslutningsvis skulle vi också vilja rikta ett tack till våra andra studenter på fördjupningen samt vår examinator för de goda råd samt återkoppling under uppsatsens samtliga delar.
Ännu en gång, ett stort tack!
Vänligen,
Simon Warfving, Gustav Mogensen och Samuel Jarness
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Problemformulering 7 1.3 Syfte 10 1.4 Frågeställning 11 2.0 Metod 122.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden 13 2.2 Tillvägagångssätt för tolkning av empiriskt material 15
2.3 Den socialt konstruerade verkligheten 18
2.4 “Action frame of reference" 19
2.5 ”Action frame of reference” som metod och inte teori 23
2.6 Kvalitativ forskningsmetod 25
2.7 Val av studerad population 26
2.8 Empiriska avgränsningar 28
2.9 Kvalitativ fallstudie 29
2.9.1 Fallstudie, Växjö Bildemontering AB med VD 31
2.9.2 Semistrukturerade intervjuer 34
2.9.3 Tillförlitlighet & Kvalitetsmått 37
2.9.4 Etiska övervägande 38
3.0 Teori 40
3.1 Komplexiteten med organisationer 42
3.2 Ett aktör-centrerat perspektiv 46
3.3 Structure & Agency 48
3.3.1 Agency 50 3.3.2 Structure 51 3.3.3 Duality of structure 53 3.3.4 Struktureringsteori 55 4.0 Empiri 59 4.1 Märkesdemo AB 60
4.2 Observation av Växjö Bildemontering AB & Samtal med VD 63
4.2.1 Vägen till Verksamheten 63
4.2.2 Första samtalet 64
4.2.3 Observation av verksamheten 65
4.3 Semistrukturerad intervju med VD Stefan 68
4.3.1 Synen på MärkesDemo 68
4.3.2 Det gemensamma IT systemet 69
4.3.4 Involveringens konsekvenser 71
4.3.5 Organisationsförändringar 72
4.4 Sammanfattning av det empiriska materialet 74
5.0 Analys 75
5.1 MärkesDemo som struktur 75
5.1.1 IT System och rutiner som struktur 78
5.1.2 Relationerna inom MärkesDemo 79
5.2 Växjö Bildemontering AB som struktur 82
5.2.1 Geografin som struktur 82
5.2.2 Verksamheten som struktur 83
5.3 Aktörens historia och organisationsförändringar 84
5.3.1 Historiens påverkan 84
5.3.2 Förnyad arbetskraft 85
6.0 Diskussion 87
7.0 Slutsats 92
8.0 Förslag till vidare forskning 94
1.0 Inledning
“Allting förändras, ingenting består”
-Pythagoras (569 f.Kr- 475 f.Kr)
Citatet ovan myntades redan 550 år f.kr av Pythagoras. Pythagoras menade att världen inte alls är så statisk och oföränderlig som många tror utan snarare tvärtemot. Förändring av något slag kommer att ske förr eller senare, oavsett vilka handlingar människor väljer att göra. Att världen förändras och kommer fortsätta förändras är något som de flesta kan vara överens om. Detta betyder således att förändringar kommer att ske inom organisationer och detta är någonting som diskuteras flitigt inom företagsekonomi. Bara det faktum att en sökning på google schoolar på “organizational change” ger ett resultat på nästan 3 560 000 säger något om intresset för ämnet. Förändringar kan ske på mängder av olika sätt inom organisationer. Synen på organisationsförändringar har förändrats drastiskt under 1900-talet, vilket har resulterat i en mer omfattande diskussion kring ämnet (Hayes 2014, ss.279-297).
1.1 Bakgrund
“Things do not look the same when viewed from far or near.”
- Euripides (480-406 f.Kr)
av komplexiteten och unikheten i organisationsförändringar. De normativa “steg för steg” modeller och “to do lists” som ofta framställs i böcker och artiklar som berör området negligerar gärna unikheten i företaget och förändringarna i sig, dessutom förstärker de den normativa bild som florerar inom ämnet.
Den normativa bild som presenteras ovan, synliggörs bland annat av John Hayes (2014, ss.2-3)“the theory and practice of change management” som redogör för en sjustegsmodell över hur man klarar av att genomföra en organisationsförändring på bästa sätt. Modellen med sina sju steg ger inte bara en förenklad bild av den egentliga komplexa verkligheten utan lägger också någon form av vikt i vad som är “rätt och fel” att göra. Även om detta inte alltid uttrycks bokstavligen så framgår det tydligt att det finns ett rätt och ett fel sätt att göra en förändring på.
Inom organisationsförändrings-området finns det idag mängder av konsulter som försöker framställa sitt eget sätt att genomföra förändring på som det enda rätta. “Så lyckas du med din organisationsförändring” kan vara en vanlig inledning på många managementkonsulters hemsidor. Dessa konsulter bidrar därmed till och utgör en del av den stora normativa och förenklade bild som finns av ämnet.
Ett tydligt exempel på den normativa bilden, att förändring kan göras på rätt och fel sätt, är artikeln som Nohria & Beer (2000) producerat ”Cracking the code of change”. Nohria & Beer (2000, ss.133-134) menar att företag ofta misslyckas med sina förändringar och att deras artikel på något sätt knäcker koden för förändringsprocesser. Artikeln förmedlar således en bild om att det existerar misslyckade respektive lyckade förändringar och ingenting däremellan. Detta resonemang leder tankarna till att det måste finnas ett “allmängiltigt verktyg” som måste användas för att lyckas med sin förändring. Artiklar som denna negligerar unikheten i organisationer, dessutom beaktas inte strukturer och omgivningens inverkan i kombination med människors interaktion på ett adekvat sätt.
som ständiga processer och i termer om en cirkulär metafor. Givet detta synsätt är förändringen i sig inte ett tillstånd som är över när implementeringen har gjorts, utan likt ett cirkulärt kretslopp som ständigt påverkar organisationen.
Inte nog med att förändringen i sig ses som ett statiskt tillstånd inom den klassiska synen, det är också så att ordförrådet kring området präglas av normativa inslag. Det vokabulär som används inom organisationsutveckling har således institutionaliserats så till den grad, att ord somrörelse och transformation inte används för att beskriva förändringar inom företag. Detta snäva seende tillsammans med de institutionaliserade vokabulära system som utvecklats, gör att människor ofta tänker i mer statiska och förenklade banor (Chia 1999, ss.225-226). Chia (1999) menar följaktligen att organisationer är så pass komplexa att förändringar inom dem inte kan beskrivas med enkla kausala samband utan måste studeras på ett annorlunda sätt. Chia (1999, ss.222-223) liknar därför organisationsförändring med ett komplext rhizomatiskt rotsystem, vilket möjliggör en öppnare syn på organisationer och deras förändringar.
Marshak (1993, ss.395-396) och Chia (1999, ss.225-226) lyfter fram att organisationsförändringar är en mer komplex process än vad de normativa teoretikerna framhäver. Att då enbart studera ytan av fenomenet ger en förenklad bild av organisationer och deras förändringar. Vi kan därför inte bortse ifrån de olika aktörerna som ingår i organisationens förändringsprocess. Anthony Giddens (1979, 1984) menar att individer i sig är komplexa i sitt agerande och påverkas av många olika strukturer. Detta i kombination med individens egen vilja och förmåga att självständigt agera, påverkar aktörens olika val av handlingar. Därmed måste aktören sättas i relation till sin omgivning för att kunna förstå organisationsförändringar på djupet.
1.2 Problemformulering
dessa givna antaganden (Quattrone & Hopper 2001, ss.404-405). Precis som Cummings et.al (2015, ss.48-53) sammanfattningsvis uttrycker i sin artikel gällande organisationsförändring upplever även vi att det finns en mytomspunnen och förenklad bild gällande organisationsförändringar.
Även om modeller i sig kan vara användbara för att kunna greppa abstrakta och komplexa fenomen, resulterar detta i en problematisk syn. Att försöka reducera komplexiteten och hitta det “bästa sättet” att genomföra en organisatorisk förändring kan således medföra en tvivelaktig ansats till förändring. Vi anser att den typ av forskning som i dagsläget dominerar forskningsområdet kring organisationsförändring medför två huvudsakliga problem.
Det första problemet som den normativa bilden medför är den tilltro till generella lösningar som skall kunna lösa generella problem. Dessa “step by step” modeller, som bland annat uttrycks i artikeln av Whelan-Berry & Somerville (2010) “Linking Change Drivers and the Organizational Change Process”, framhäver hur olika steg kan användas i olika stadier, vilket vi anser resulterar i ett problematiskt förhållningssätt till människors komplexitet. Ett tydligt exempel på hur mycket vikt som läggs på “step by step” modeller är när Whelan-Berry & Somerville (2010, ss.178-179) presenterar en av sina underrubriker;“Summary of Steps Identified in the Organizational Change Process Literature”. Under denna rubrik diskuteras vanliga steg i organisationsförändring och vad som kännetecknar dessa. Detta är endast ett av många exempel på hur stor tilltron ofta är till dessa modeller och normativa teorierna.
en generell tilltro till det förenklade och icke-komplexa. Handy (1993, s.20) påpekar även att mycket av det vokabulär som ingår inom management är hämtat från det maskintekniska området vilket också bidrar till en förminskning av den mänskliga inblandningen.
Detta resonemang kring organisationsförändring tillsammans med det maskintekniska vokabuläret förstärker tilltron till enklare samband och får oss att se människor som variabler. Synsättet på organisationen i sin helhet gör att de lösningar som presenteras och efterfrågas skall vara allmängiltiga samt lösa “alla” problem.
Framförallt framgår det tydligt att de västerländska managementakademikerna ser förändringarna i sig som ett enskilt och separat problem som måste lösas på bästa sätt. Det har nästintill blivit institutionaliserat att tänka “problem och bästa lösning” även inom detta område. Chia (1999, s.214) menar att det nuvarande akademiska förhållningssättet till organisationsförändring resulterar i tankebanor om problem som måste lösas på ett särskilt sätt, det vill säga; “det bästa sättet”. Detta synsätt och ständiga letande efter den bästa modellen medför en negligering av komplexiteten och de system som aktörerna ingår i. Det finns därmed en problematik i att det unika tenderar att försvinna ur diskussionerna. Som vi tidigare antytt finns det en övertro till förenklade teorier och modeller som inte beaktar organisationsförändringens sanna sida. Även det faktum att organisationsförändringar uppstår i specifika situationer och unika sammanhang, gör att denna tilltro till generaliserade lösningar resulterar i att detta måste studeras ur en annan synvinkel.
Den andra typen av problem som uppstår till följd av de normativa krafter inom organisationsförändring är övertron till en VD och ledningens förmåga att arbeta med organisationsförändringar. De enklare förändringsmodellerna lägger mycket fokus på en VD:s makt att självmant kunna genomföra förändringen.
ss.508-509,535-538). Detta innebär att den makt som en VD tros ha i ett företag inte speglar den verkliga makten. Därav är makten allt annat än självklar, då förändringarna utgår ifrån de rutiner och tillvägagångssätt som gjorts tidigare i organisationen. Det finns en sorts psykologisk låsning i det som en gång varit, vilket gör att förändringsinitiativ sker mot bakgrund av historien. Makten som VD och ledningen tillskrivs kan därmed anses som problematisk.
Det finns nästan någon sorts mytbild i att en VD eller ledning besitter sådan makt att de själva kan bestämma en organisatorisk förändring. Det antas att VD och ledning har all makt att styra organisationen exakt dit de vill och på ett särskilt sätt. Precis som en lastbilschaufför styr sin lastbil dit han vill så finns det en tanke att en VD också sitter i förarsätet och därmed kan bestämma vart och hur just hans lastbil (läs; organisation) skall köras. Denna makt som förutsätts är i själva verket inte alls så självklar som den ofta föreskrivs och därför bidrar denna mytbilden till att det blir problematiskt att se och förstå sig på organisatoriska förändringar.
1.3 Syfte
1.4 Frågeställning
För att kunna göra det bidrag till organisationsförändrings-fältet som vi diskuterat i uppsatsens syfte, blir det av intresse att undersöka vilka frihetsgrader en företagsledare har när förändringar skall genomföras. För att kunna uppnå vårt syfte med uppsatsen och därmed bidra med ökad förståelse för organisationsförändringar och belysa de samband som aktörerna agerar i, väljer vi att formulera följande frågeställning.
2.0 Metod
“ A case study is thus the investigation of a well defined aspects of a historical happening that the investigator select for analysis, rather than a historical happening itself.”
Sprinz & Wolinsky-Nahmias (2004, s.21)
2.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden
Under denna del kommer vi att redogöra för de ställningstaganden som vi uppsatsskribenter väljer att göra. Hur vi ser på verkligheten och kunskapsinhämtning kommer nu att
presenteras.
För att kunna studera, besvara och resonera kring vårt arbete är det ofrånkomligt att inte göra särskilda antaganden om synen på kunskap och den verklighet som vi lever i och av. Vi vill både diskutera och belysa dessa ställningstaganden som begrepp i sig, men också hur vi uppfattar och betraktar den värld som vi lever i. För att kunna genomföra en undersökning gällande en specifik frågeställning behöver vi upprätta en rad antaganden om kunskap, verkligheten och hur denna är uppbyggd. Detta i sig påverkar undersökningen, samt hur vi närmar oss det valda fenomenet.
När man pratar om området epistemologi kan man urskilja på två huvudsakliga inriktningar. Den ena inriktningen kan definieras som mer naturvetenskaplig, även kallat positivism. Om denna inriktning skulle användas i vår uppsats hade fokus varit på att finna själva förklaringen till ett mänskligt beteende, vilket inte är fallet. Den andra riktningen kallas för interpretivism, även definierat som hermeneutik. Inom denna riktning ligger fokus istället på själva förståelsen för ett mänskligt beteende, som inbegriper empatisk förståelse av människors olika handlingar. Inom hermeneutiken är detta således en grundpelare samt utgångspunkt (Bryman & Bell, 2017, s.48). Till följd av denna definition av hermeneutik, samt de antaganden som redogörs för nedan, har vi valt att studera, samt formulerat en frågeställning gällande en företagsledares möjligheter och begränsningar att förändra en organisation.
kunskap vi strävar efter. Utifrån detta kan därför kunskap ses som socialt konstruerat och följaktligen finns det ingen “objektiv sanning’’ (Ericsson 2019, ss.22–23). På grund av detta antagande om kunskap blir språket i sig en vital funktion för oss, med hjälp av språket kan vi etablera och förstå kunskapen. Då kunskapen i sig finns och uppstår mellan oss människor och handlar mer om människors levda erfarenheter än om allmängiltiga sanningar blir kunskap som begrepp högst subjektiv. Med andra ord motsätter vi oss den “objektiva kunskapsbild” som självklar och kastar oss istället in i hermeneutikens värld där vi som forskare behöver använda den “teoretiska språklåda” som Ericsson (2019, s.46) framför i sin bok “myter om metod”.
Denna “teoretiska språklåda” kommer vi beröra mer när vi närmar oss den teori som vi använder oss av, men språklådan sätter ord på hur denna uppsats ser på saker och ting. Vi som skribenter sitter därmed inte på några konkreta verktyg som kan lösa praktiska problem utan vi använder i stället språket som verktygslåda för att etablera en djupare förståelse för det vi skall studera. Den positivistiska grundpelaren om att saker och ting “är” på ett visst sätt och att naturvetenskapen skall ses som förebild inom forskning, är något som vi inte håller med om (Bryman & Bell 2013, ss.36-37). Vi kommer istället att utgå ifrån att tillsammans förstå den subjektiva kunskapen. Då vi omfamnar det hermeneutiska synsättet blir olika perspektiv i relation till både historiska och sociala kontexter något som vi finner intressant. Genom att studera den kontext som företagsledaren befinner sig och har befunnit sig i, är vår förhoppning att etablera en större kunskap mellan oss människor (Bryman & Bell 2013, ss.567-568). Då vi vill förstå människor i relation till deras levda erfarenheter och i en historiskt kontext, tror vi att det hermeneutiska synsättet och det inter-subjektivistiska epistemologiska synsättet skall kunna generera en större förståelse för de möjligheter och begränsningar som en företagsledare har gällande organisationsförändringar. Genom att göra dessa antaganden om hur kunskap skapas, blir det högst relevant för oss, att studera ett företag vars historia spelar en avgörande roll och att företagsledaren ingår i djupt rotade sociala sammanhang.
varandra eller från den värld och kontext som de ingår i. Företaget lever alltså inget eget liv skilt från allting annat utan allting är djupt sammanflätat med varandra. Mot bakgrunden av ett icke-dualistiskt ontologiskt synsätt, blir studerandet av VD:n i kontext till hans historia och i relation till företagets historia, med belysning på den verklighet och sociala kontext högst relevant.
Detta innebär således att det som påverkar en företagsledares begränsningar och möjligheter att kunna påverka en organisation, inte kommer att ses som skilt från omgivningen och andra aktörer. Fallet utspelar sig alltså inte ”vid sidan om” den verklighet där människor interagerar, utan snarare mellan oss människor (Ericsson 2019, ss.22-23, 66). En företagsledare lever alltså inte enbart i denna värld utan också av denna värld. Världen och fallet utspelar sig således inte bortom oss människor.
Genom att upprätta dessa antaganden, blir det tydligt att denna uppsats inte kommer betrakta verkligheten som objektiv och skilt från oss människor. Uppsatsen kommer inte heller att utgå ifrån att kunskapen i sig finns “där ute” utan att det upprätthålls mellan oss människor genom vårt språk. Vi som skapar kunskapen är därmed inte heller skilda från den verklighet vi lever i och detta måste redogöras på ett utförligt sätt, vilket vi försökt göra med denna del.
2.2 Tillvägagångssätt för tolkning av empiriskt material
“There are no facts, only interpretations”
-Friedrich Nietzsche (1844-1900)
Det kommer nu att presenteras hur vi kommer att tolka det empiriska materialet som presenteras under 4.0 Empiri. I denna del kommer vi att redogöra för abduktion, induktion och deduktion. Vi redovisar också på ett tydligt sätt varför vi valt att närma oss ett abduktivt
och induktivt tolkningssätt.
induktion som upptäckandets väg, vilket hade syftat på att man upptäcker ny teori utifrån olika empiriska observationer. Det induktiva angreppssättet hade kunnat beskrivas som att teori är resultatet av en forskningsinsats. En annan definition av att dra generaliserbara slutsatser på grundval av observationer är den induktiva processen (Bryman & Bell 2014, s.34).
När vi nu kommer lägga fram hur vi väljer att tolka det empiriska materialet är det också nödvändigt att introducera hur vi ser på empiri. Vi är eniga om att den empirin som kommer användas inte utgör någon allmän sanningssägare om verkligheten, vi betraktar snarare empirin som erfarenheter. Vi ser därmed ett problem i att jämföra och koppla teori till empiri då det utgör ett antagande om att empirin är den objektiva sanningen som skall testas mot teorier. Precis som Ericsson (2019) uttrycker i sin bok om ”myter om metoder” , hävdar vi att den mytbildning om att “empiri=data” har en positivistisk anda, vilket resulterar i att vi kommer att se empiri på ett annorlunda sätt. Teori kommer snarare betraktas som en “språklåda” som kan hjälpa oss att sätta ord på människors levda erfarenheter, det vill säga empirin (Ericsson 2019, ss.46,69-72).
Bitvis kommer vi att utgå ifrån ett induktivt synsätt gällande tolkningen av empirin. Utifrån det empiriska material som intervjuerna och observationerna givit oss försöker vi helt enkelt att ta reda på vad som får göras och inte får göras i detta sammanhang och kontext som vår VD verkar i. Vi kommer då att beröra det mer induktiva sättet genom att utifrån våra empiriska observationer dra oss en slutsats kring de strukturer och system som råder i sammanhanget. Dock kommer vi att röra oss mot det mer abduktiva synsättet ju längre in vi kommer i analysen och teorin vilket kommer presenteras mer utförligt senare i arbetet.
forskningsmetoden som sådan, samt när empirin förklaras (Bryman & Bell, 2017, s. 395,526). Här framställs den kvalitativa empirin som en objektiv sanning och något som kan fångas in “där ute” i verkligheten. Detta resonemang medför därmed ett positivistiskt grundtänk, det vill säga att kunskapen finns ”där ute” och kan fångas in rent objektivt. Detta i sin tur resulterar i problem när slutsatser skall dras, då det ofta framgår som att “empiri = data”, vilket gör att slutlednignen därmed handlar om deduktion (Ericsson 2019, ss.63-65). Eftersom vår uppsats kommer att utgå ifrån ett kvalitativt synsätt, blir det därför relevant att diskutera hur vi i vår uppsats kommer att tolka det empiriska material som ”samlats” in. Den mytbild som Ericsson (2019) redogör för kring”empiri = data” i kombination med den mer positivistiska atmosfären kring tolkningen av empiri som finns med deduktion, blir slutledningsbegreppet abduktion intressant för oss att använda. Deduktion och induktion har en tendens att spä på den positivistiska synen och fångar därmed inte den helhetsbild och problematik som vi valt att studera. Vårt synsätt på deduktion och induktion i kombination med de antagande som gjorts gällande ontologi och epistemologi gör att abduktion är ett mer relevant begrepp i vår uppsats. Notera dock att induktion kommer användas inledningsvis men att vi rör oss mer mot abduktion ju längre uppsatsen lider.
medför att de subjektiva erfarenheterna måste tolkas och förstås genom att tillsammans bilda en gemensam förståelse.
Genom det förda resonemanget kan abduktion mer beskrivas i termer om människors erfarenheter. Detta medför att den objektiva synen på empiri försvårar tolkningen av människors erfarenhet. Resonemanget ovan resulterar därmed i att det empiriska materialet kan tolkas i termer om att se “något som något”. Istället för att prata om empiri som data och sanningssägare väljer vi att fokusera på att tolka empirin genom att etablera en gemensam förståelse (Ericsson 2019, ss.65-72).
2.3 Den socialt konstruerade verkligheten
För att kunna förstå hur vi uppsatsskribenter ser på verkligheten och organisationer kommer vi här nedan att presentera varför vi precis som Silverman(1970) närmar oss en socialt
konstruerad verklighet som inte existerar oberoende av oss människor
Då vår uppsats kommer att beröra sociala strukturer och sociala kontexter där människor verkar i, måste vi redogöra för denna verklighet. Vi kommer i denna del att föra ett djupare resonemang kring den sociala verklighet som kommer ligga till grund för den analys som kommer presenteras senare i uppsatsen. Redan 1966 skrev Berger & Luckmann boken “The Social Construction of Reality” som sedan dess legat till grund för många organisationsteoretiker och sociologers verk. Det som Berger & Luckmann (1966) finner problematiskt och hävdar är att den “verkligheten” som vi lever i, faktiskt kan anses vara socialt konstruerad och inte alls så “självklar” till sin natur som den ofta beskrivs. Detta innebär i sin tur att den verklighet som vi lever i, till stor del är konstruerad av sociala interaktioner som uppstår och uppfattas mellan oss människor.
Värt att notera är att Silverman använder de andra teoretikerna (exempelvis; Berger & Luckmann) som bas för sin referensram (som vi kommer utveckla senare i uppsatsen). Anledningen till att vi kommer titta närmare på Silvermans metod är för att han vill framföra en “ideal-typical” metod för att förstå handlingar i organisationer (Silverman 1970, s.126). Notera att vi hädanefter inte kommer att utveckla resonemanget kring Berger & Luckmanns (1966) teorier, utan istället fokusera på Silvermans (1970) metod, vilken kommer att utgöra ett ramverk för just vår metod. Resonemangen ovan kan bringa klarhet i det som vi nu kommer att beröra, det vill säga att vi måste förstå människors handlingar i kontext till andra aktörer, för att kunna förstå organisationer på djupet och därmed människorna i dem.
2.4
“Action frame of reference"
Nedanför kommer Silvermans ramverk “action frame of reference” att presenteras. Denna referensram kommer att utgöra en stor del av vårt metodologiska kapitel och därmed utgöra
en sorts grundpelare för vår uppsats.
“ […] the action frame of reference argues that man is constrained by the way in which he socially constructs his reality.”
Silverman (1970, s.141)
Interaktionen människor emellan blir därmed av yttersta vikt att poängtera, då detta påverkar en företagsledare. Aktörernas syn på vilka mål som skall uppnås, påverkas och förändras bland annat av interaktioner med andra aktörerna. Men också aktörernas engagemang för de handlingar som skall utföras, beror till stor del på de institutionaliserade förväntningar som finns i systemet (Silverman 1970, ss.127-128). Med detta resonemang som fundament blir det både intressant och relevant att se aktörernas agerande i relation till sin omgivning.
Det som vi nu kommer att presentera är det ramverk som benämns av Silverman som ”action frame of reference” . Det som är extra intressant med denna ”action frame of reference”, är att den kommer att utgöra en sorts bas för vår analysdel. Denna referensram blir således någonting som vi kan använda oss av för att studera den sociala verklighet som vår företagsledare befinner sig i. I linje med vad både Silverman (1970, ss.135,153) och Berger & Luckmann (1966, s.79) uttrycker i sina böcker, menar även vi att den verklighet som vi lever i är socialt konstruerad. Både organisationer och det sociala samhället som finns är därmed icke existerande utanför mänskligt integrerande. Silverman (1970) menar då helt enkelt att den verklighet som vi upplever är uppbyggt av sociala handlingar. I och med detta antagande om verklighetens uppbyggnad, menar Silverman (1970, s.135) också att verkligheten är socialt föränderlig genom interaktionen människor emellan.
När Silverman presenterar “The action frame of reference and the systems approach”, betonar han diskussionen kring att alla handlingar som görs av en individ ursprungligen kommer ifrån vilken mening som individen fäster till sina egna handlingar men också till andras handlingar. Med detta argument i åtanke blir det tydligt att Silvermans ramverk; “The action frame of reference” utgår ifrån att, individen som lever i den socialt konstruerade verkligheten är begränsad men också fri. Den begränsning som aktören “utsätts” för, beror helt och hållet på vilket sätt hen konstruerar den sociala verkligheten som denne verkar inom. I samband med antagandet om den socialt konstruerade verkligheten menar Silverman, att aktörens begränsningar bestäms av hur individen konstruerar just den sociala verklighet, som denne verkar inom. Silverman (1970, s.141) uttrycker sig på följande sätt gällande synen på den socialt konstruerade verkligheten och individens inverkan på samhället.
“On the one hand, it seems, society makes man on the other, man makes society. It is hardly surprising therefore that each approach should appear to stress , as was noted in
chapter 2, merely one side or another of the same coin”
Silverman (1970, s.141)
Med de argument som presenterats ovan blir det intressant att titta närmare på den socialt konstruerade verklighet som vår företagsledare lever i, då den enligt Silverman både begränsar honom och frigör honom i hans handlande.
vilket kommer att vara högst användbart i vår uppsats då vi senare kommer att beröra Giddens struktureringsteori.
Sammantaget menar Silverman och hans ramverk, att om vi vill förstå handlingar i organisationen, måste olika aktörers handlingar, bakgrund och nuläge diskuteras. Det som också måste belysas är de rollsystem som aktörerna ingår i och verkar inom. Den socialt konstruerade verkligheten som vår aktör verkar i måste ses utifrån många olika synsätt. Mot bakgrund av det som precis förts fram, blir ”action frame of reference” den referensram som vi kommer att utgå ifrån.
2.5
”Action frame of reference”
som metod och
inte
teori
Vi kommer här att motivera och redogöra tydligt för varför Silvermans referensram inte kommer att användas som teori utan som metod. Här presenteras också hur vi genom referensramen kan förstå organisationer på djupet och varför detta blir väsentligt för vår
uppsats.
I linje med vad Lewis (2001) uttrycker om Silvermans referensram, är det essentiellt att greppa det som skapar mening för människor och som får dem att agera. När denna förståelse kring mening byggts upp, kan organisationer förstås på djupet. Silvermans ramverk ger upphov till detta genom att rikta strålkastarljuset på tre utmärkande sätt.
1. Då organisationer är socialt konstruerade i sin natur framhäver Silverman att normativa organisationsforskare ofta framställer företagens mål som absoluta och enhetliga. Ramverket belyser det faktum att det kan finnas flertal och motstridiga mål inom organisationen som existerar simultant.
2. Istället för att fokusera på vad människor skall och bör göra utifrån de föreställningar som finns, riktar referensramen in sig på att studera vad människor faktiskt gör och vad de säger att de gör.
3. Sist men inte minst, omfamnar ramverket sociala handlingar och hur dessa anpassat sig till sociala förändringar. Ramverket möjliggör ett resonemang kring sociala handlingar inom organisationer. Detta blir möjligt på grund av antagandet om att organisationer är socialt konstruerade. Givet det antagandet kan också organisationer förändras genom sociala handlingar (Lewis 2001, ss.413-414).
2.6 Kvalitativ forskningsmetod
“I want to understand the world from your point of view. I want to know what you know in the way you know it …. Will you become my teacher and help me understand?”
Spradley (1979, s.34)
Genom de tidigare presenterade ställningstaganden som gjorts i kombination med uppsatsen syfte, kommer vi att utgå ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Anledningen till varför vi väljer en kvalitativ metod och inte en kvantitativ metod kommer här att redogöras på ett tydligt sätt.
Vi har tidigare deklarerat öppet att vi kommer utgå ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Dock har vi hitintills inte fört ett djupare resonemang kring varför vi väljer att faktiskt utgå ifrån denna metod. Detta kommer nu att göras här under “2.6 Kvalitativ forskningsmetod”.Genom våra ställningstaganden, som presenterats tidigare, hävdar vi att fallet och studerandet av aktörerna borde utgå ifrån ett kvalitativt synsätt. Vi vill studera människors erfarenheter och beskriva deras syn på fenomenet, och därmed blir en kvalitativ metod användbar (Ahrne & Svensson 2011). Givet de antaganden, värderingar och den praktiska tillgängligheten som vi valt att formulera, utkristalliserar sig både vår frågeställning samt val av metod (Bryman & Bell 2017, s.52). Då den kvalitativa forskaren intresserar sig för människors upplevelser och erfarenheter framstår vårt val av metod samt frågeställning som självklar. Givetvis hade det med andra antaganden om världens beskaffenhet samt kunskap och värderingar gjort att frågeställningens utformning och forskningsmetod hade kunnat sett annorlunda ut. Med detta resonemang i åtanke, finns det utrymme för ett kvantitativt synsätt på vårt fall. Det skall dock tilläggas att trots vetskapen om att den kvantitativa forskningsmetoden är möjlig, betyder inte detta att det är en lämplig väg att gå. Våra tidigare antaganden om världens beskaffenhet, i kombination med att vi inte är intresserade av att förutsäga världen med orsak-verkan samband, blir en kvantitativ forskningsmetod inte är aktuell.
att pröva de teorier som finns och reducera komplexiteten i det studerade fenomenet, vill vi försöka förstå, utveckla och sätta ord på människors levda erfarenheter. Vilka möjligheter och begränsningar som en företagsledare har gällande en organisatorisk förändring, kommer därför inte att studeras som ett objekt, som vi måste avskilja oss från, när vi studerar. Snarare kommer vi att studera fenomenet inifrån och på djupet genom att interagera med människors upplevda erfarenheter. Genom att tillåta oss själva i den mån det är möjligt, att se världen ur någon annans ögon, anser vi att vårt syfte med uppsatsen går att uppnå.
Den kvalitativa forskningsmetoden söker efter en bredare förståelse av komplexa fall vilket gör att vår forskningsmetod framstår som given (Rich & Ginsburg 1999, s.372). Som vi tidigare antytt, är kvalitativa undersökningar ute efter att på ett djupgående sätt beskriva de levda erfarenheter som människor har, därav intresset för det subjektiva och multidimensionella (Rich & Ginsburg 1999, s.374). De endimensionella modellerna och förklaringarna inom management som vi antytt leder till viss problematik, gör att vi anammar och tilltalas av den kvalitativa metodens breda spektrum. Detta resonemang kring intresset för det komplexa och multidimensionella passar vårt arbete alldeles utmärkt och därmed kommer en kvalitativ forskningsmetod att appliceras.
2.7 Val av studerad population
I detta avsnitt kommer det att redogöras för varför Växjö Bildemontering AB valts som population och hur deras VD blir relevant för oss att studera. Vi kommer även att redogöra
för den branschorganisation (MärkesDemo) som Växjö Bildemontering ingår i. Den valda populationen kommer att presenteras relativt kortfattat under denna underrubrik, men
kommer att under “4.0 Empiri” presenteras väldigt utförligt.
som vi har i uppsatsen, vill vi i vårt urval hitta något som är typiskt, för det vi skall studera. Därmed utesluts slumpmässiga urval av en population eller annan objektiv urvalsprocess. Med både Silverman (1970) och Berger & Luckmann (1966) i bakgrunden, är vi intresserade för det typiska och inte det representativa. Vi som kvalitativa uppsatsskribenter har valt ett fall, som vi kommer att argumentera för är ett typiskt fall, för att kunna studera en företagsledares begränsningar och möjligheter att förändra en organisation.
Genom att intressera sig för VD:ns möjligheter och begränsningar att agera inom en organisation, blir det högst relevant att studera de system och aktörer som vår företagsledare verkar inom. För att kunna förstå och studera vilka möjligheter och begränsningar en aktör har att agera, har vi valt att intervjua den nya VD:n (Stefan Nyström) hos Växjö Bildemontering AB. För att ytterligare förstå den verklighet som Stefan verkar inom, kommer vi även att intervjua den nuvarande styrelseordföranden (Pål Jarness) i MärkesDemo. MärkesDemo är ett gemensamt företag som Växjö Bildemontering AB är kopplat till. Värt att notera är att både Stefan, Växjö Bildemontering AB och MärkesDemo AB kommer att presenteras mer utförligt under empiridelen. Vi har också valt att studera de system och sammanhang som vår VD verkar inom. De system, normer och aktörer som alla ingår i den sociala verklighet som Stefan verkar inom måste därmed belysas och studeras. Detta då den verklighet som Stefan lever i och av, kan påverka hans möjligheter och begränsningar att fatta beslut. Genom att använda empirin och observera den nya VD:n i kombination med det gemensamma företagets ordförande, kan vi måla upp en bild över vad som påverkar vår VD:s möjligheter att agera. Val av organisation grundar sig också på tillgängligheten rent geografiskt och samarbetsviljan hos VD och ordförande. Med denna empiriska grund, menar vi att detta utgör en solid grund för att kunna förstå och beskriva människors uppfattningar och levda erfarenheter i en organisation.
problematik som kan finnas med att intervjua en närstående anser vi är relativt reducerat då vi enbart hämtar mer generell information från ordföranden i MärkesDemo. Intervjun som görs med honom kommer inte att utgöra en större del i vårt arbete, utan kommer snarare att vara med för att förstå den verklighet som Stefan (nya VD´n) lever i. Genom att vara kopplade till ett större kollektiv, har de olika bildemonteringarna skapat en slags standard för hur de arbetar, vilket i sin tur gör det lättare att arbeta med sina kunder. Att vara kopplad till ett större kollektiv bidrar dock till både möjligheter och begränsningar vid interna förändringar. Den nya VD:n är ung i jämförelse med de andra ägarna i kollektivet och han har många idéer som både berör samarbetet och hans egna företag. Vi kommer även att redogöra för dessa idéer och tankar som Stefan har i den empiriska delen.
Den nya VD:n ingår således i ett djupt rotat system och är påverkad av de omkringliggande strukturerna. Med tanke på syftet, inledningen och problemdiskussionen blir vårt valda företag med dess VD, i kombination med det gemensamma MärkesDemo AB ett perfekt fall för oss att studera. Genom att välja Växjö Bildemontering AB och dess VD (Stefan) väljs ett företag som dessutom verkar i ett sammanhang där historia spelar en vital roll. Detta i kombination med tillgängligheten och företagets villighet att bidra gör att företaget blir ett perfekt fall för att kunna uppnå vårt syfte.
2.8 Empiriska avgränsningar
Vi har även valt att förhålla oss till de restriktioner som uppkommit på grund utav den pågående Covid-19 pandemin. Därav blir valet av empirisk materialinsamling problematisk. Möjligheten att samtala med anställda och fler aktörer inom branschen hade varit optimalt för att kunna redogöra för den sociala verklighet som Stefan lever i och måste förhållas sig till. På grund av den rådande pandemin kommer vi istället att djupdyka i Stefans erfarenheter och i kombination med en intervju av MärkesDemos ordföranden försöka måla upp den kontext som vår VD verkar inom.
relation till företagets historiska sammanhang gör att vi hoppas kunna besvara vår frågeställning. Även det faktum att vi är intresserade av att tolka och beskriva upplevelser på djupet (kvalitativ) gör att uttrycket “less is more” är talande för vår uppsats (Mc Cracken 1988). Avgränsningen till endast Växjö bildemontering AB och dess VD/ägare Stefan Nyströms upplevelser i kombination med MärkesDemos ordförandes upplevelser kan således motiveras genom den kvalitativa ansats som uppsatsen har.
2.9 Kvalitativ fallstudie
“[…] you would want to do case study research because you want to understand a real world case and assume that such an understanding is likely to involve important contextual
conditions pertinent to your case.”
Hollweck (2016) & Yin (2014, s.16)
Citatet ovan beskriver i stor utsträckning hur fallstudier som metod kan vara högst användbar för en uppsats med den problemformulering och syfte som formulerats. Vi vill förstå och belysa komplexiteten med ett verkligt fall, som dessutom kommer involvera företaget och VD:ns kontext och historia. Det kommer i denna del att presenteras hur och varför vi kommer använda oss av en fallstudie i kombination med semistrukturerade intervjuer. Den kritik som fallstudier ofta får kommer att nyanseras på sådant sätt att en kvalitativ fallstudie som metod är en högst adekvat metod för oss att använda.
Fallstudier kan också beskrivas som intensiva empiriska undersökningar, begränsade till en särskild plats, vilket kan vara en person eller en organisation. Det framgår också att fallet som skall undersökas är av sådan karaktär att det har utmärkande egenskaper (Bryman & Bell 2013, s.84-85). Vi menar, att på grund av branschen, samt Stefans egenskaper i kombination med de djupt rotade system som är förknippade med både företagets historia och familjens historia, har detta fall just de utmärkande egenskaper som en fallstudie bör ha.
2.9.1 Fallstudie, Växjö Bildemontering AB med VD
Med det syfte som presenterats i början av arbetet så gör användningen av fallstudier det möjligt att ge detaljerade beskrivningar av fallet, som normalt sett inte belyses på samma djupgående sätt. Även det faktum att vi intresserar oss för omkringliggande miljöer och komplexa förklaringar i sammanhang till övriga aktörer, gör att en kvalitativ fallstudie blir högst användbar. Antagandet om att världen är socialt konstruerad på ett komplext sätt, gör det intressant att förstå handlingarna av människor från insidan och på djupet. En kvalitativ fallstudie kan faktiskt fånga det komplexa och “verkliga” skeendet på ett mer djupgående sätt än vad exempelvis enkäter kan (Zaidah 2012, s.4).
Med en fallstudie anser vi att detta kan uppnås till den grad som är möjlig. Det är värt att notera ett av de kvalitativa grundantaganden som Bryman & Bell (2013) beskriver i sin bok “företagsekonomiska forskningsmetoder”. De menar, att ur det kvalitativa grundtänket, hänger saker och ting inte ihop i simpla kausala samband utan i komplexa relationer (Bryman & Bell 2013, ss.396-397). Då vår uppsats kommer att utgå ifrån en kvalitativ metod, är det därför rimligt att försöka förstå dessa komplexa samband genom en fallstudie av vårt valda empiriska fenomen.
Det blir därav extra viktigt för oss att förstå det empiriska materialet på ett sådant sätt att vi närmar oss det optimala för en kvalitativ forskare, vilket är att se världen med andras ögon (Bryman & Bell 2013, s.409). När anses det då vara lämpligt att använda sig av fallstudier? Svaret på frågan är långt ifrån självklart och det finns ett flertal argument om när det anses vara relevant och inte. Förutom det som presenterats ovan, menar Bryman & Bell (2013, ss.84-89) att det kan anses vara lämpligt med fallstudier om man vill förstå saker på djupet samt att motbevisa teorier som anses vara allmängiltiga. Det finns även argument för fallstudiens relevans för att kunna ifrågasätta saker och ting och lättare kunna öppna upp för en komplexare diskussion. Dessa argument som poängteras ovan, stärker enbart vårt val av metod. Dock är det viktigt att vara medveten om fallstudiens svagheter samt synliggöra kritiken mot användningen.
”You cannot generalize from a single case!”
Flyvbjerg (2006, s.219)
ofta faller mellan stolarna i denna diskussion, är om det är önskvärt och användbart att generalisera den sociala verkligheten. Detta är enligt oss den frågan som måste föras in i resonemanget kring fallstudiens användning inom företagsekonomisk forskning (Rowley 2002, s.25). Som vi tidigare redogjort för är den sociala verkligheten extremt komplex och inte alls så simpel som den ofta framställs. Om vi vill belysa denna komplexitet och inte bidra till den normativa och generaliserade bilden av organisationsförändringar och den sociala verkligheten, vore det dumt att eftersträva en generaliserande bild av en VD:s frihetsgrader. Det som vi istället kommer att fokusera på i vår fallstudie är detaljerna och de djupgående resonemangen kring den sociala verkligheten. Att förklara och redogöra fallet med endast en eller två variabler hade lett oss in på en mer kvantitativ bana och därmed bidragit till den förenklade bilden av frihetsgraderna hos en VD gällande organisationsförändring.
Precis som Bent Flyvbjerg (2006) påpekar i sin artikel ‘’Five misunderstandings about case-study research’’, tycker även vi att den bild av kvalitativa fallstudier som oanvändbara är missvisande. I linje med vad som uttrycks i Flyvbjerg (2006) artikel, blir kvalitativa fallstudier därmed en metod som absolut går att använda sig av inom samhällsvetenskaplig forskning och kan “mäta” sig med övriga metoder inom området
Även i stora enkätundersökningar finns det nackdelar. Användning av dessa metoder hade inneburit att bredden och “de många” hade uppnåtts, men de djupgående analyserna och komplexa hade lyst med sin frånvaro. Istället för att kritisera den ena eller den andra metoden, kan olika metoder ses som användbara på olika sätt och de kan tillföra olika nyanser till forskningen. Bredden och generaliserbarheten i kombination med forskning som går på djupet kanske är det synsätt som gör att exempelvis fallstudier absolut kan ses som en användbar metod (Flyvbjerg 2006, ss.203-204). I Flyvbjergs (2006, s.200) artikel framgår det att användning av fallstudier blir adekvat när uppmärksamheten riktas mot detaljer och djupgående beskrivningar av fallet. Detta innebär att vi kommer att genomföra intervjuer och observationer för att kunna redogöra för komplexiteten och ge djupgående beskrivningar av fallet.
är ineffektiv”(Flyvbjerg 2006, s.204). Detta väl förda resonemang gör att vår användning av en kvalitativ fallstudie kan bidra med förståelse och komplexitet för en VD:s verkliga möjligheter och begränsningar i relation till företagets och aktörens historia.
2.9.2 Semistrukturerade intervjuer
Att använda sig av intervjuer för att “samla” in empiriskt material är högst vanligt i samhällsvetenskaplig forskning. Precis som Alvesson (2003) uttrycker i sin artikel, tror även vi att intervjuernas egenskaper, gör att de ofta används inom just kvalitativa forskningsmetoder. Egenskaperna som intervjuer besitter, är att de ofta är väldigt flexibla (i synnerhet semistrukturerade), vilket gör att informanten lättare ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar. Intervjuer i sin helhet och semistrukturerade/ostrukturerade intervjuer i synnerhet gör det möjligt att dokumentera empirin på ett detaljerat och djupgående sätt där informantens erfarenheter, tankar och intryck verkligen kommer fram (Alvesson 2003, s.168). Anledningen till att vi valt att inte använda strukturerade intervjuer utan semistrukturerade och ibland ostrukturerade intervjuer är delvis för att lättare kunna hålla samtalet öppet för nya intressanta infallsvinklar, samt att detaljerade och fylliga svar blir lättare att ge för informanten. Detta är bara ett av många argument till varför vi väljer semistrukturerade intervjuer före strukturerade intervjuer. Avsnittet som följer kommer beröra argumenten mer detaljerat.
& Bell 2013, s.78). Men då vår uppsats utgår ifrån en högst kvalitativ metod, är semistrukturerade intervjuer att föredra. Detta då dessa intervjuer kan hållas mer öppna och frågorna i sig är inte förutbestämda på samma sätt som i strukturerade intervjuer. Inte bara det att informanten ges utrymme för mer utförliga svar på frågorna, utan också att vi som intervjuar kan avvika från det tänkta frågeformuläret, om vi finner ett svar extra intressant. Detta gör således att vi kan styra samtalet dit vi vill och samtidigt låta informanten styra samtalet framåt och ge hans syn på fallet (Bryman & Bell 2013, ss.475-482).
Att vi väljer semistrukturerade intervjuer istället för ostrukturerade intervjuer beror främst på att vi vill kunna hålla intervjun inom ett visst tema och till viss del kunna styra samtalet. Med semistrukturerade intervjuer ges det fortfarande utrymme för informanten att själv flika in intressanta tankar och teman som vi då kan välja att spinna vidare på. Helt ostrukturerade intervjuer bygger på helt fria tyglar och samtalet inleds ofta med en fråga som informanten sedan fritt får prata kring. Vi hade kanske kunnat använda oss av denna intervjuform men då vi vill kunna styra temat och leda in informanten på de områden som vi är intresserade av gör att semistrukturerade intervjuer kommer användas (Bryman & Bell 2013, ss.475-482). Självklart medför intervjuer inom kvalitativ forskning vissa problem som måste diskuteras. Alvesson (2003) uttrycker att det finns källor som kan påverka intervjun på ett negativt sätt och är omöjliga att eliminera. Kajornboon (2005, ss.5-6) hävdar bland annat att det material som fås från de semistrukturerade intervjuer ofta begränsas på grund av de brister som intervjuaren besitter. Med det menas att intervjuaren ofta inte besitter förmåga att tolka den subjektiva värld som informanten ger uttryck för. Detta antagande bygger på resonemanget att informantens uttalanden om olika saker bestäms utav den rådande situationen. Detta innebär att svaren som informanten ger påverkas starkt av vad som “bör” sägas inom just detta ämne som diskuteras (Alvesson 2003, s.169).
metod att använda sig av (Alvesson 2003, ss.169-170). Intervjuer inom kvalitativ metod bör istället ses som “[…] the scene for a social interaction” (Alvesson 2003, s.169) vilket
betyder att de semistrukturerade intervjuerna som kommer att genomföras, mer skall ses som en chans att socialt interagera och bilda en förståelse för fallet.
Den kritik och problematik som presenterats angående kvalitativa intervjuer kan vid en första anblick ses som enormt problematisk för oss i vår forskning. I linje med vad Alvesson (2003) uttrycker, är vi benägna att hålla med om att informanten kan ge svar som han/hon vet att forskaren vill höra. Självklart påverkar sociala normer och situationens regler hur informanten svarar, vilket kan vara problematiskt för vår undersökning, då vi vill undersöka fallet på djupet och belysa komplexiteten. Att då få svar som är konstruerade på ett sådant sätt, att de ska passa in i den rådande situationens normer och samtalets regler, gör att vi inte kan använda intervjun på samma sätt. Dock menar Alvesson (2003, s.169) att genom att engagera sig och på riktigt delta i samtalet, kan problemet till viss mån reduceras. Istället för att se intervjun som en formalitet, kan intervjuerna ses som ett samtal som används för att kunna bilda en gemensam uppfattning. Därav är det mer användbart för oss att kasta oss in i samtalet och engagera oss på djupet. Genom detta förhållningssätt till samtalen kan därmed informanten uttrycka sig på ett mer fritt sätt än om vi som forskare hade distanserat oss och genomfört en mer formell intervju.
2.9.3 Tillförlitlighet & Kvalitetsmått
Bryman & Bell (2013, s.402) redogör för två huvudkriterier när det kommer till att kunna yttra sig om någonting gällande kvaliteten i en undersökning. I vårt fall har vi valt att ta åt oss av dessa två huvudkriterier för att kunna möjliggöra en bedömning gällande kvaliteten i ett kvalitativt arbete. Det första kriteriet utgörs av fyra olika mått, där vi har tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt bekräftelse. Det andra kriteriet som presenteras av Bryman & Bell är äkthetskriteriet.
kommunikativ validitet ett kvalitetsmått som kan användas, på grund av att intersubjektivitet kan uppnås mellan oss och de valda respondenterna. Gällande vårt fall, möjliggör detta att vi kan gå tillbaka och fråga våra respondenter frågor som: “Har vi tolkat dig rätt angående denna fråga?’’ eller “Är jag på rätt spår om jag skriver så här om vårt samtal?’’. Genom att använda detta sätt, kan vi gynnas av att faktiskt komma närmare idealet jämfört med den kvalitativa forskningen, vilket i sig innebär att vi ser världen utifrån de intervjuade människornas ögon. I slutändan handlar det mer om att kunna uppnå en intersubjektivitet mellan oss och respondenterna om att kunskapen och tolkningarna har tolkats rätt (Bryman & Bell 2013, ss.400-406)
2.9.4 Etiska övervägande
För oss är det extra viktigt att vara så transparenta som möjligt. Detta för att ingen skall komma till skada på grund av den forskning som vi bedrivit. Genom att vara noggrann med det empiriska materialet och att respondenterna samtycker till medverkan anser vi att vi har
tagit hänsyn till de etiska riktlinjer som finns.
Det är viktigt under arbetsprocessen att förhålla sig till de etiska ramverk och principer som föreligger vid empirisk insamling. De etiska principerna och samtyckeskravet säkerställer att respondenterna skyddas mot de potentiella konsekvenser som deras medverkan kan förorsaka. Dessa innefattar anonymitet, konfidentialitet, informationsunderlag och samtycke. De principer man valt att jobba med leder till att man förser respondenten med ett tydligt informationsflöde som i sin tur leder till att man kan ta ett välgrundat beslut om sitt personliga deltagande utifrån situationen (Bryman & Bell 2017, s.146).
fokuset bort från det normativa och “rätt och fel” antaganden och istället belysa den sociala verklighet som aktören befinner sig i. För oss blir därför fokuset att “samla in” den empiriska datan och presentera den på ett opartiskt sätt, som ger en rättvis bild av verkligheten.
Uppmärksamheten kommer snarare att ligga på det faktum att det finns präglingar som skapar ett sorts spel mellan determinismen och möjligheten att agera för den nya VD:n. Vi är helt enkelt inte ute efter att ge en normativ syn på fallet, utan istället vill vi bilda en uppfattning om hur denna subjektiva och komplexa verklighet ser ut för en ny VD. Utifrån företagets och människornas historia i kombination med deras erfarenheter vill vi försöka förstå och belysa vilka möjligheter och begränsningar som finns för en VD. Därav kommer empirin att vara mer deskriptivt lagd. Den klassiska management-forskningen som diskuterades i det inledande kapitlet har en tendens att berätta vad som är rätt och fel i olika sammanhang. Denna forskning har en benägenhet att ta ställning för vad som är rätt förändring för en organisation och vad som är fel förändring. Genom att rent deskriptivt beskriva fallet och den verklighet som människorna lever i, kan vi få en bättre bild av fallet. Dessutom anser vi att genom att inte ta ställning för rätt och fel, har vi ett bättre utgångsläge att inte skada de personer som vi kommer intervjua.
3.0 Teori
Vi kommer här att presentera den teoretiska referensram som vi valt att använda oss av samt resonera kring hur vi ser på teori som begrepp och hur vi har valt att använda de teorier och teoretiker som presenteras. Vi menar att dessa teorier hjälper oss att sätta ord på det vi vill beskriva. Giddens (1984,1979,2003) struktureringsteori kommer att användas som en solid grund för att förstå mänskligt agerande i sociala sammanhang. Men även Chias (1999) syn
på den komplexa organisationen kommer att framläggas.
Hayes (2014, ss.2-3) och hans sjustegsmodell som vi nämnt tidigare, beskriver hur man “lyckas med en organisationsförändring” . Denna modell berättar väldigt detaljrikt hur man skall gå tillväga för att en förändring inom organisationen ska gå så bra som möjligt. Detta är endast ett av många exempel på modeller och teorier som ser organisationsförändring som något man kan lyckas eller misslyckas med. Ytterligare ett exempel på denna normativa och förenklade syn på organisationsförändringar framförs i Al-Haddad & Kotnour (2015) artikel “Integrating the organizational change literature: a model for successful change”. Endast genom att studera titeln på artikeln, impliceras det att deras modellering gör att du kan lyckas och därmed också misslyckas med din förändring. Al-Haddad & Kotnour (2015, s.234) uttrycker även att syftet med deras arbete var, att chefer skulle kunna använda deras artikel för att välja rätt implementeringsmetod givet företagets förändring. Detta exempel spär på den normativa bild om att organisationsförändring kan genomföras på rätt eller fel sätt och bidrar till den höga tilltron till de generella lösningarna.
De synsätt som teoretikerna ovan presenterat, representerar det generella och normativa perspektivet på organisationsförändring. Denna dominerande syn inom området synliggörs också av alla de managementkonsulter som vi tidigare nämnt, ofta använder generella lösningar och hävdar att dessa kan lösa ett specifikt problem. Detta synsätt är således något som genomsyrar hela organisationsförändrings-spektrat och utgör en bred grund för många studenter och forskare.
modellerna i sig negligerar komplexiteten inom ämnet. I dessa modeller och förenklade teorier finns det någon form av “objektiv sanning” om vad som bör göras och vad som bör undvikas, när en organisatorisk förändring ska ske. Det framkommer också ofta en bild av organisationsförändring, som ett tillstånd som endast påverkar och berör organisationen under den tid förändringen sker. Därmed missar de “klassiska” och dominerande modellerna det bakomliggande och djupgående resonemangen kring ämnet. Detta synsätt på organisationer i sin helhet och organisationsförändring i synnerhet leder till en negligering av det unika och komplexa inom ämnet.
I dessa modeller och teorier så anses det vara en självklarhet att samhällsvetaren besitter olika verktyg som kan tas fram för att lösa ett givet problem. Det vill säga att man kan använda “rätt verktyg” till respektive problem. Ericsson (2019, ss.41-45) uttrycker i sin bok “myter om metod” att i denna “teoretiska verktygslåda” kan samhällsvetaren välja det verktyg (välja teori) som passar det problem som denne möter. Men precis som Ericsson (2019, ss.45-47) hävdar, kanske verktygslådan istället skall behandlas som en “språklåda”. Med denna “teoretiska språklåda” kan vi som samhällsvetare sätta ord på och beskriva människors erfarenheter ur ett hermeneutiskt synsätt. Den “teoretiska språklådan” möjliggör även att vi som uppsatsskribenter kan beskriva de levda erfarenheter som människor har. I mytbilden om den “teoretiska verktygslådan”, blir det även tydligt att verktygen inte enbart skall lösa problemen, utan också att problemen skall lösas på enklaste sättet. Det simpla verktyget skall sålunda användas före det verktyg som komplicerar saker och ting (Ericsson 2019, s.45). I själva verket elimineras de verktyg som kan ge mer komplexa och utförliga lösningar, vilket vi anser vara en förlust för forskningsfältet. Resonemanget som förs ovan, gör att argumenten för negligeringen av det komplexa stärks. Därav är vi på samma linje som Ericsson (2019, s.49) då han menar följande; “att forska innebär att säga något om något som människor bryr sig om, men av någon anledning inte själva förmår säga.”. Vi vill anamma den “teoretiska språklådan” och säga något om det komplexa och relativt osagda inom management-forskningen.
sin artikel “‘Lewin Meets Confucius: A Review of the OD Model of Change’”, menar att det är mer relevant att studera organisationsförändringar som en pågående process som kan liknas vid ett ständigt cirkulerande kretslopp.
Utifrån detta resonemang vore det kanske mer relevant och användbart, att se varje fall av förändring som unikt, precis som företaget i sig.
Precis som Chia (1999, s.218) också menar är förändringen i sig en process och inte ett tillstånd. Detta i sin tur resulterar i att den ofta linjära tidslinjen med tydliga “start, stopp” signaler blir en förenklad och följaktligen felaktig bild av ämnet. Vi menar att organisationsförändringar inte har en tydlig början, där VD:n eller annan ansvarig för förändringsprocessen ensam kan bestämma hur förändringen skall genomföras. Organisationsförändringar kan självklart ses ur ett mer normativt synsätt men görs detta kan det leda till att man bortser ifrån de komplexa och unika teorier som Chia (1999) och Marshak (1993) framhäver. Det blir därför mer intressant och rättvist att se organisationers utveckling som en process och inte ett tillstånd.
3.1 Komplexiteten med organisationer
“We know nothing for sure. Because the truth is hidden in the deep.”
Democritus, 470-370 BC
Då vi tidigare i uppsatsen har belyst det normativa synsättet så kommer vi nu att utveckla det resonemang som vi introducerade redan under “1.1 Bakgrund”. Vi kommer under denna del att redogöra för Chia´s komplexa syn på organisationer och utveckla hans resonemang om
det rhizomatiska förhållningssättet gentemot organisationsförändring.
anser vi att Chia (1999) sätter ord på det, som vi menar med komplexiteten och unikheten inom organisationsförändring.
Chia (1999, s.209) hävdar att intresset för organisationsförändringar och hur människorna i organisationen agerar är stort inom forskningsfältet. Chia (1999, ss.209-210) påpekar också att de teorier som framförs inom de akademiska kretsarna inte beaktar den naturliga dynamik som finns inom förändringsprocesser. Han (1999, s.222) framhäver också att organisationer kan symboliseras som ett rhizomatisk rotsystem för levande organismer. Termen i ett biologiskt sammanhang beskriver ett komplext rotsystem som växer på ett sådant sätt att det varken finns en början eller ett slut på roten. Men begreppet “rhizom” i mer filosofiska termer myntades av de franska filosoferna, Deleuze & Guattari. Deleuze & Guattari beskriver begreppet på följande sätt "En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar” (Deleuze & Guattari, 1988 “A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia”). Chia (1999, s.223) hävdar att förnyelse och transformering inom företag inte alls sker enligt de förutbestämda mallar som konstruerats av tidigare management teoretiker . Utan istället sker händelser inom organisationer som ett rhizomet rotsystem (Figur 2 visualiserar ett sådant rotsystem).
Sammanfattningsvis är förändringar inom organisationer unika till sin natur och komplexa att förstå. Att reformera och ändra organisationer sker således sällan i en linjär statisk process (Chia 1999, s.226).
Vad som då även blir intressant att belysa, är den sociala verklighet som vi människor lever i och av. Denna sociala verklighet framställs ofta som stabil och icke-beroende av oss människor. Den kan till och med ibland ses som ett naturfenomen vars existens är omöjligt att rubba. Denna självständiga existens som tillskrivs dessa kollektiva sammanslutningar ger således en skevhet i den “verkliga bilden” av organisationer. Precis som Chia (1999, ss.224-225) beskriver i sin artikel, är dessa sammanslagningar uppbyggda av normer, värderingar och upprepade handlingar och existerar inte alls självständigt. Dessa beteenden och normer blir i sinom tid tagna för givet och tillskrivs därmed egenskaper som orubbara och självexisterande. Men genom att lyfta blicken från det som sägs vara självexisterande och istället titta närmare på de normer, handlingar och värderingar som blivit förgivettagna, kan de verkliga egenskaperna för den sociala verkligheten diskuteras. De system och sociala interaktioner som vår företagsledare befinner sig i, måste därmed belysas för att kunna öka förståelsen för hans möjlighet och begränsningar att förändra.
Det som vi nu presenterat är Chia´s syn på organisationer och dess natur. Genom att spinna vidare på Chia´s metaforer till naturliga fenomen, kommer vi härnäst att illustrera hur vi i linje med Chia sympatiserar med vikten av att förstå saker och ting på djupet.
