IT System och rutiner som struktur

Giddens (1984, ss.17,25-26) förklarar i sin struktureringsteori att strukturer är socialt konstruerade. Eftersom strukturerna är socialt konstruerade kan de sociala interaktionerna inom en struktur skapa en ny socialt konstruerad struktur. Vi kan därför se IT systemet och de rutiner som MärkesDemo medför som socialt konstruerade strukturer till följd av den struktur som MärkesDemo utgör. Dessa två strukturer som skapats är något som Stefan och hans verksamhet måste förhålla sig till. Även här kan man se det som Giddens (1984, s.16) påpekar, att aktören gör ett medvetet val att faktiskt förhålla sig till de strukturer som aktören verkar inom. Valet Stefan har i detta fall är att arbeta efter de gemensamma systemen eller inte. Eftersom de gemensamma systemen och rutinerna är en så viktig anledning till att MärkesDemo kan arbeta som de gör, blir denna struktur viktig för Stefan att förhålla sig till. Stefan kan inte välja att arbeta i ett annat system, lagerföra på ett annat sätt eller paketera varorna på sitt eget sätt, utan måste förhålla sig till de standarder som MärkesDemo sätter upp, om han vill vara med i samarbetet. Vi ser här att Stefan valt att förhålla sig till de system

som finns, trots att de inte fungerar på det sätt som han själv hade önskat. Konsekvenserna som Giddens (1979, s.112, 1984, ss.5,27) presenterar kan då ses som en viss avvägning mot de val som aktören väljer att göra. Man kan se att Stefan irriterar sig på IT systemet då det är mer komplext än vad det behöver vara och att det i sin tur utgör problem och störningar i systemet. Man ser också att Stefan hellre utvecklar de system som de har, istället för att gå sin egen väg och skapa ett nytt eget system. Detta är något som man kan koppla starkt till Giddens (1984, s.25-26,163) och hans presenterade dualitet som föreligger hos aktören och dennes strukturer. Vi ser att IT systemet är en struktur som Stefan förhåller sig till och gör val utifrån, vilket anknyter till det förgivettagande som föreligger kring vissa strukturer.

Anledningen till detta är för att strukturerna medför möjligheter och begränsningar (Giddens 1984, s.25,163). Stefan menar att det finns en utvecklingspotential i det gemensamma IT systemet och att han hellre skulle vilja utveckla detta än att byta system. Detta medför någon form av begränsning för Stefan då han måste förhålla sig till MärkesDemos belsut om att använda systemet. Trots begränsningarna i Stefans handlingsutrymme på grund av strukturen, möjliggör IT-systemet samarbetet med MärkesDemo. Systemet i sig ligger till grund för de avtal som finns med försäkringsbolagen vilket då möjliggör handlingar för Stefan. Därav synliggörs ytterligare ett exempel på strukturernas dubbla innebörd. IT-systemet bidrar indirekt till att Stefan kan utföra handlingar och förändra sin verksamhet som annars inte varit möjlig. Detta på grund av den ökade försäljning som samarbetet bidrar med. Han måste samtidigt förhålla sig inom de ramar som MärkesDemo och dess IT system utgör.

5.1.2 Relationerna inom MärkesDemo

Precis som Giddens (1984, ss.17,25-26) uttrycker är de olika strukturerna socialt konstruerade, vilket gör det ytterst relevant att kunna se till de olika aktörernas relationer sinsemellan. Giddens ​(1984, ss.24-25,163) ​menar att alla olika aktörer i sin tur är påverkade av sina egna strukturer vilket ger upphov till nya handlingssätt. De enskilda aktörerna inom MärkesDemo bär således med sig egna rutiner och regler om hur saker och ting skall ske i samarbetet. Kombinationen mellan de olika aktörernas tidigare normer och strukturer bidrar därmed till den sociala struktur som skapats inom MärkesDemo. Detta är något vi ser hos

Stefan när han berättar om hur det har bildats grupperingar inom den gemensamma organisationen. Både Pål och Stefan uttrycker sig på detta område och påpekar att de grupperingar som bildats är skapade utifrån delade åsikter. Pål berättar att de grupperingar som finns främst består av en grupp bildemonteringar som drivs av en gemensam amerikansk ägare och en annan grupp som består av enskilda bildemonteringsägare som delar samma synsätt. Detta delade synsätt hos flertalet av de enskilda ägarna kan även ses som ett mer konservativt synsätt, de ändrar gärna inte alltför mycket. Stefan tar även upp att den grupp som är ägt av ett amerikanskt bolag är mer benägna att ta sig an innovation och utveckling av nya system. Man kan därmed se två olika synsätt mellan grupperingarna, vilket i sin tur bidragit till de missförstånd som Stefan påpekat. Dock är det relationerna mellan de olika aktörerna i MärkesDemo som tillsammans utgör den sociala struktur som existerar, vilket i sin tur leder till att varje enskild aktör måste förhålla sig till varandra.

Stefan som aktör har här tydliga val i relation till de förhållningssätt Giddens påpekar. I praktiken kan Stefan välja att inte förhålla sig alls till de andras åsikter och den struktur som finns. Han kan även välja att helt stå på den mer konservativa sidan eller att stå på den mer innovativa sidan av grupperingarna. Hans valmöjligheter är fria till viss grad men precis som Giddens ​(1984, s.25) menar så sker dessa val inom strukturernas existens och inte utanför. Så även om Stefan, enligt ​Giddens (1984, ss.5, 377), är medveten om vad han vill få ut av sina handlingar, så menar Giddens (1984, s.27) att valen trots allt är påverkade av de strukturer och regler som florerar inom dem. När man ser till Stefan blir det lite otydligt var han befinner sig. Som han själv förklarar, åker han mest med på de bestämmelser som görs och har själv inte har något större inflytande. Han uttrycker även en oro kring de missförstånd som bildats hos den mer innovativa gruppen och man kan här se en koppling där Stefan lutar mer mot den mer konservativa gruppen. Valet av vilka Stefan förhåller sig till förefaller någon form av blandning, då han själv förespråkar innovation och utveckling samtidigt som han har mer gemensamt med de självständiga och mer konservativa ägarna. De val som Stefan gör här kommer emellertid att leda till de konsekvenser Giddens (1979, s.112, 1984, ss.5,27) pratar om.

Man kan se att Stefan ställer sig mer på den konservativa sidan då han uttrycker sig om den osäkerhet han känner på grund av de missuppfattningar som bildats mellan grupperna.

Konsekvenserna av vilken grupp han väljer att tillhöra här bidrar till att han blir mer benägen att lyssna till den grupp han känner sig mest kopplad till. Detta ser vi i kopplingen till de uppkomna missförstånd som skapar en viss osäkerhet hos Stefan. Man kan även se att den osäkerhet som föreligger delvis påverkar Stefan i vissa sammanhang. Här ser man även tydligheten i det som Giddens ​(Giddens 1984, s.177, 1979, ss.49-50) ​menar med sin struktureringsteori, att agency & structure är kopplade till varandra och inte kan särskiljas. Stefan förhåller sig till den sociala struktur som föreligger MärkesDemo och han uttrycker även att missförstånden tar energi från honom. Strukturen påverkar alltså aktören och hans handlingar.

Precis som Giddens ​(1984, ss.24-25,163) ​menar så påverkas Stefan av de strukturer som i sin tur är socialt producerade. Denna begränsning som osäkerheten innebär för Stefan gör att han inte kan handla på ett sådant sätt som är fritt från allting annat. Stefans osäkerhet med missförstånden i kombination med hans interaktion med MärkesDemo, gör att strukturerna begränsar det enskilda agerandet. Men trots begränsningarna som osäkerheten medför, utgör strukturerna någon form av stabilitet och trygghet för Stefan och hans ageranden. Genom att ingå i dessa strukturer så möjliggörs således också handlingar som inte varit möjliga om Stefan varit utanför dessa. Möjligheterna att förändra normer och värderingar i branschen, påverka hur branschorganisationen skall bedrivas samt få hjälp och kunskap kring sin egen verksamhet är några av möjligheterna som uppkommer tack vare de socialt konstruerade strukturerna. Detta medför att, i linje med det Giddens (1984, ss.25,163) menar, kan vi nu också se att strukturera både möjliggör och begränsar aktörernas handlingsutrymme.