“We know nothing for sure. Because the truth is hidden in the deep.”
Democritus, 470-370 BC
Då vi tidigare i uppsatsen har belyst det normativa synsättet så kommer vi nu att utveckla det resonemang som vi introducerade redan under “1.1 Bakgrund”. Vi kommer under denna del att redogöra för Chia´s komplexa syn på organisationer och utveckla hans resonemang om
det rhizomatiska förhållningssättet gentemot organisationsförändring.
Istället för att acceptera tankarna kring organisationer som statiska och linjära objekt som inte tar hänsyn till sociala interaktioner mellan människor, väljer vi att se organisationer på ett annat sätt. Vi ställer oss istället bakom Chia (1999) och hur han väljer att se organisationer på ett icke förenklat sätt. I kombination med våra tidigare ställningstagande under “2.0 metod”
anser vi att Chia (1999) sätter ord på det, som vi menar med komplexiteten och unikheten inom organisationsförändring.
Chia (1999, s.209) hävdar att intresset för organisationsförändringar och hur människorna i organisationen agerar är stort inom forskningsfältet. Chia (1999, ss.209-210) påpekar också att de teorier som framförs inom de akademiska kretsarna inte beaktar den naturliga dynamik som finns inom förändringsprocesser. Han (1999, s.222) framhäver också att organisationer kan symboliseras som ett rhizomatisk rotsystem för levande organismer. Termen i ett biologiskt sammanhang beskriver ett komplext rotsystem som växer på ett sådant sätt att det varken finns en början eller ett slut på roten. Men begreppet “rhizom” i mer filosofiska termer myntades av de franska filosoferna, Deleuze & Guattari. Deleuze & Guattari beskriver begreppet på följande sätt "En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar” (Deleuze & Guattari, 1988 “A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia”). Chia (1999, s.223) hävdar att förnyelse och transformering inom företag inte alls sker enligt de förutbestämda mallar som konstruerats av tidigare management teoretiker . Utan istället sker händelser inom organisationer som ett rhizomet rotsystem (Figur 2 visualiserar ett sådant rotsystem).
Sammanfattningsvis är förändringar inom organisationer unika till sin natur och komplexa att förstå. Att reformera och ändra organisationer sker således sällan i en linjär statisk process (Chia 1999, s.226).
Vad som då även blir intressant att belysa, är den sociala verklighet som vi människor lever i och av. Denna sociala verklighet framställs ofta som stabil och icke-beroende av oss människor. Den kan till och med ibland ses som ett naturfenomen vars existens är omöjligt att rubba. Denna självständiga existens som tillskrivs dessa kollektiva sammanslutningar ger således en skevhet i den “verkliga bilden” av organisationer. Precis som Chia (1999, ss.224-225) beskriver i sin artikel, är dessa sammanslagningar uppbyggda av normer, värderingar och upprepade handlingar och existerar inte alls självständigt. Dessa beteenden och normer blir i sinom tid tagna för givet och tillskrivs därmed egenskaper som orubbara och självexisterande. Men genom att lyfta blicken från det som sägs vara självexisterande och istället titta närmare på de normer, handlingar och värderingar som blivit förgivettagna, kan de verkliga egenskaperna för den sociala verkligheten diskuteras. De system och sociala interaktioner som vår företagsledare befinner sig i, måste därmed belysas för att kunna öka förståelsen för hans möjlighet och begränsningar att förändra.
Det som vi nu presenterat är Chia´s syn på organisationer och dess natur. Genom att spinna vidare på Chia´s metaforer till naturliga fenomen, kommer vi härnäst att illustrera hur vi i linje med Chia sympatiserar med vikten av att förstå saker och ting på djupet.
De normativa teoretiska modellerna fastnar ofta vid att enbart studera och förklara trädets (organisationen) grenar och blad (ytan), vilket till synes kan ses som en god idé för att förstå ett träd (organisation). Men att likna en organisation vid ett träd med vanliga rötter innebär också en negligering av komplexiteten, vilket figur 3 illustrerar på ett konkret sätt (där ett organisationsschema illustrerar trädet och dess rötter). Det traditionella organisationsschemat skiljer sig markant från den rhizoma synen på organisationer. Genom att studera figur 3, framgår det tydligt hur komplexa organisationer kan vara. Mot den bakgrund som beskrivits, framgår det även klart att studerandet av endast ett enstaka träd och dess rötter omöjligt kan generera en “generell” bild över alla andra organisationers uppbyggnad och interaktioner.
“Perhaps one of the most important characteristics of the rhizome is that it always has multiple entryways”
Deleuze & Guattari (1988, s.12).
Det som Deleuze & Guattari (1988, s.12) uttrycker i sin bok “A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia” om rhizomer, är att ett rhizomet rotsystem är kopplat till allting och har således ingen fast punkt som den måste förhålla sig till. Detta skiljer sig från ett enkelt rotsystem (exempelvis ett träd) vars rötter följer en viss ordning och därmed kan förstås genom att enbart studera den rot som tillhör det specifika trädet. Men rhizomer är föränderliga och icke-statiska, de kan ryckas upp och studeras, men nya linjer kommer börja växa där de gamla slutade. Dessa nya linjer kommer i sin tur att ha komplexa egenskaper, vilket gör att studerandet av rhizomer är extremt komplext. Att betrakta de sociala interaktioner och de system som vår företagsledare verkar inom, i kombination med Chias (1999) syn på organisationer, borde resultera i en bredare förståelse.
Figur 3. Visuell skillnad mellan träd och rhizome syn på organisationer (Shimohara 2015, s.2)
Som en följd av det som nu presenterats, anser vi att det som bör fokuseras på härnäst är att förstå företagsledarens komplexa interaktioner och den sociala värld som han verkar i och av.
“ Lived reality, however, is not just changeful, but inextricably complex, heterogeneous,
multiple and surprisingly novel at every turn.”
Chia (1999, s.214)
Chia uttrycker här tydligt att den verklighet som vi människor upplever och lever i, inte enbart är föränderlig utan också komplex på alla sätt och vis. Chia (1999, s.214) fortsätter sedan med att ett nytt teoretiskt angreppssätt måste etableras för att kunna hantera det breda spektrum som organisationer och människor bär med sig.
Oavsett vilken typ av organisatorisk förändring som sker, kommer förändringen att beröra och omfatta människor och sociala interaktioner. En intressant synvinkel på förändringen i sig är att det kanske inte är den fysiska organisationen som måste ändras utan människorna som utgör organisationen (Goodman & Loh 2011, ss.1-2). Detta leder till, att människorna inom organisationen och deras handlingar i relation till omgivningen är det som blir intressant och relevant. För att kunna förstå organisationsförändringar så måste vi inte bara förstå handlingarna i själva organisationen, utan också förstå de system och sammanhang som organisationens aktörer befinner sig i.