Fas III. Fältdagar

För att komplettera och fördjupa intervjumaterialet gjorde jag observa-tioner hos fem av de intervjuade lärarna. På så vis ville jag få en rikare bild av de verksamheter och sammanhang som lärarna beskrev i intervju-erna. Genom besök på arbetsplatsen kunde jag också få möjlighet att samtala med skolledare och kollegor. De lärare jag kom att besöka be-stämdes helt enkelt av att det var dessa lärare som var positiva till att ta

63

emot mig på sina skolor och låta mig få delta i lektioner och andra sam-manhang. En lycklig slump gjorde att de arbetade i olika skolformer.

Förberedelse för observationer genom att inhämta godkännande från berörda

Inför vistelsen på arbetsplatserna hade de vidtalade lärarna först talat med sina överordnade, varefter jag via e-post inhämtade tillstånd från respektive förskolechef/rektor. Rektorerna informerade i sin tur om mitt projekt för de övriga lärarna på skolan. Jag inskaffade också skriftligt tillstånd från elevers vårdnadshavare (eller från eleverna själva om de var äldre än 15 år) att få göra observationer och audioinspelningar i klass-rummet (TELMA, MANDA, RAMI) eller muntligt tillstånd av föräldrar för att få göra inspelningar vid vissa pedagogiska aktiviteter på förskolan (ANNA). Hos en lärare gjorde jag inga inspelningar alls och hade inhäm-tat tillstånd från skolledare att få närvara i klassrummet (TEO).

Det hände att kollegor till lärarna hade invändningar mot att jag skulle närvara på möten som i deras ögon kanske skulle behandla känsliga frå-gor varför jag bara närvarade vid tillfällen där samtliga berörda hade kunnat ge sitt tillstånd i förväg. Om audioinspelningar gjordes, vilket endast gjordes när samtliga givit sitt samtycke, placerade jag den löstag-bara mikrofonen på en synlig plats.

Genomförande av observationerna

Jag bestämde inför varje dag på skolan med läraren när jag skulle komma och hur länge jag skulle stanna. Under dagen skuggade jag läraren i alla verksamheter som jag gavs tillträde till. När tillfälle gavs samtalade jag med läraren och om tiden tillät hade vi ett avslutande samtal. Lärarna fick själva bestämma dagar och tider för mina besök, vilket gjorde att jag ibland stannade hela dagar och ibland bara besökte vissa lektioner.

På lektionerna försökte jag placera mig så att jag hade så god över-sikt som möjligt över det som hände klassrummet, gärna längst bak. RAMI, TELMA och MANDA hade på sig diktafonen och mikrofon när de var i klassrummet eller också placerades dessa på ett bord. På försko-lan hos ANNA spelade jag in ett par samlingar och ett besök med en barngrupp i skogen genom att själv hantera diktafonen. Hos TEO gjorde jag inga inspelningar alls, utan förde bara anteckningar.

Vid observationerna på lektionerna deltog jag så lite som möjligt i de pågående aktiviteterna och yttrade mig bara om jag blev tilltalad. Däre-mot samtalade jag gärna, där så var möjligt, med skolans personal under raster och dylikt för att avdramatisera min närvaro. När jag vistades på förskolan kändes det naturligt att delta tillsammans med ANNA i aktivi-teterna med barnen och inta ungefär en sådan hållning som en förälder på besök skulle ha gjort.

64

Under observationsdagarna följde jag alltså inte läraren bara vid lek-tionerna, utan också vid kafferaster och luncher, i personalrummet, i lärarens arbetsrum, lärarrummet och till de möten jag gavs tillträde till. Ibland märkte jag att läraren tycktes vilja få sitta för sig själv och till exempel förbereda lektioner eller tala med en elev. Då gick jag iväg till kafferummet och inledde samtal med dem som vistades där, eller satte mig någonstans för att skriva ned iakttagelser och reflektioner i min an-teckningsbok. När jag tillsammans med läraren rörde mig utanför klass-rummet/barnverksamheten gjorde jag inte några anteckningar inför ”publik”. Jag var en tämligen främmande person som var på ett kort be-sök i deras miljö och ville inte skapa en känsla av att människornas gö-randen registrerades av en utomstående.

Det fanns ingen i förväg bestämd struktur för observationerna utöver att jag ville iaktta så mycket som möjligt som kunde ha relevans för de teman som jag var intresserad av. Jag uppmärksammade bland annat hur läraren ledde och strukturerade undervisningen/den pedagogiska aktivite-ten, lärarens interaktion med eleverna, elevernas interaktion sins emellan, lärarens samarbete och utbyten med kollegorna liksom och övriga verk-samheter utöver de pedagogiska som läraren tycktes involverad i. Utöver detta gjorde jag noteringar om den fysiska miljön och vad jag kunde utläsa om skolans liv och relationer av anslagstavlor, vad som var upp-satt på väggarna, personalrummens utseende, kafferaster och lunchraster med mera.

I samband med mina besök genomförde jag intervjuer med skolle-dare och någon av de närmaste kollegorna. Jag brukade förbereda mig genom att gå igenom skolans webbsidor och försöka få en allmän bild av skolan. Med skolledaren samtalade jag om rekryteringspolicy i allmän-het, varför de anställt just denna lärare och hur de allmänt såg på utma-ningar och möjligheter vad gällde utländska lärare. I anslutning till besö-ken genomfördes intervjuer med tio skolledare, individuellt eller i par. Med kollegorna samtalade jag i första hand om vad de ansåg var de mest givande respektive de mest utmanande uppgifterna i deras yrkesutö-vande. Genom att intervjua en lärare med ”samma” undervisnings- eller pedagogiska uppdrag som den lärare jag var intresserad av strävade jag efter att få en bild av vilka allmänna utmaningar som lärarna på skolan ansåg att de hade att hantera. Jag genomförde totalt fyra sådana organise-rade ”kollegaintervjuer” under besöken på skolorna.

Utöver de aktiviteter som redovisas i tabell 4 här nedan, förde jag också under dessa dagar kontinuerliga samtal med dessa lärare. Dessa samtal dokumenterades genom anteckningar eller genom inspelningar, beroende på omständigheterna

65

Tabell 4: Observationer hos fem av de intervjuade lärarna.38 ANNA

Förskola

Småbarnsavdelning (2–3 år),

Fem dagar, juni 2011, cirka 9.00 – 16.00 Audioinspelad interaktion Besök i naturruta (med sex barn) Intervjuer Förskolechef (70 min), kollega (40 min) Dokument Föräldrainformation, pedagogisk

dokumenta-tion, utvärderingar av verksamheten (föräld-rars)

TELMA Grundskola, F–639

Klass år 1

Sex dagar, nov 2011– mars 2012. Cirka 7.30–14.00, en dag till 17.00

Audioinspelad interaktion 18 lektioner, 1 utvecklingssamtal (30 min), 1 möte med två kollegor (30 min), 1 samarbets-tillfälle med kollegor (90 min)

Intervjuer Gruppintervju med två skolledare (50 min, ant), kollega (70 min)

Dokument Personalpolicydokument, veckobrev, e-postkorrespondens m föräldrar, åtgärdsplan för elev, dokument utvecklingssamtal

TEO

Grundskola, F–9

Klass år 5

Tre dagar, maj 2011, cirka 8.30–13.00 Audioinspelad interaktion ---

Intervjuer Skolledare (68 min) MANDA

Grundskola

Förberedelseklass40

Sex dagar feb 2012 – mars 2012, cirka 8.30–4.30, en dag till 17.00

Audioinspelad interaktion Fjorton lektioner, två samarbetsmöten (40, 60 min)

Intervjuer Skolledare1 (40 min, ant), skolledare2 (52), kollega (45 min) + skolledare tidigare skola (73 min)

Dokument Planeringar, kontaktinformation, läroboksut-drag, studieblanketter

38

Utöver de aktiviteter som redovisas i tabellen här nedan, förde jag också under dessa dagar samtal med lärarna; när tillfälle gavs. Dessa samtal dokumenterades genom an-teckningar eller genom inspelningar, beroende på omständigheterna.

39

’F’ står för förskoleklass 40

I en förberedelseklass undervisas nyanlända elever framför allt i svenska som andra-språk

66

RAMI

Gymnasieskolor

Gymnasieskola A: Matematik år 2

Tre tillfällen, sex lektioner, okt– nov 2010 Gymnasieskola B: Matematik och fysik år 2 Fyra tillfällen à 2-4 lektioner, sept 2011– feb 2012 och viss närvaro i lärarrum och på möten Audioinspelad interaktion Fem dubbellektioner, ett provräkningstillfälle,

samarbete med kollega (15min) Intervjuer Skolledare på A-skolan (80 min)

Skolledare1 B-skolan (30 min ant, 40 min ant) skolledare2, B-skolan (40 min), kollega (45 min, ant)

Dokument Läroboksutdrag, arbetsplatsmötesprotokoll, provräkning, utvärderingar (elever)