Mina forskningsfrågor och de analysmetoder jag utvecklade, förändrades och preciserades under studiens gång vilket gjorde att jag i rekryteringen av deltagare hade tämligen allmänna formuleringar om mitt forskningsin-tresse (se bilaga 3). Med hänsyn till att skolan kan vara en svårtillgänglig forskningsmiljö (Ball, 1990) och att det inte är självklart att ges tillgång till fältets bakre regioner blev observationerna i skolmiljön framför allt ett komplement till intervjuerna, vilket inte hade planerades i
inledning-176
en. Ursprungsplanen var att använda observationer i skolmiljön tillsam-mans med inspelningar av viss interaktion och genom bland annat stimu-lerad hågkomst låta de deltagande lärarna reflektera över teman som utmaningar, kommunikation och hanterande av utmaninar. En reflektion kring induktiv forskningsprocess, där forskningsfrågor och analysme-toder får växa fram under arbetets gång, är dock att denna kan försvåra tillträde till fältet. När de som ska ge tillträde har svårt att uppfatta vad som är i fokus för studien, när forskningsfrågorna inte är helt klara eller om de har svårt att se nyttan av projektet, kan detta ha betydelse för be-redvilligheten att släppa in forskare på fältet. I mitt fall gällde det ju inte bara de lärare som jag kontaktade utan också de människor som vistades i de miljöer som jag ville få tillträde till.
Det selekterade urvalet
De frågeställningar som jag hade om utmaningar och hanteringen av dessa kan ha inneburit att vissa av de lärare jag kontaktade för deltagande i studien tackade nej. Därmed fanns naturligtvis en risk att den grupp av lärare som valde att inte delta kan ha haft andra erfarenheter att bidra med. En jämförelse mellan de redogörelser som lärarna i denna studie lämnade beträffande utmaningar och resurser i sitt yrkesutövande och det som framgått i tidigare studier tycks dock bekräfta att det finns vissa generella resonemang som också kan göras utifrån mina resultat som då kan adderas till redan befintliga.
Verksamhetsteorin som analytiskt redskap
Användningen av verksamhetsteorein har möjliggjort en analys där de individuella lärarnas erfarenheter har kunnat belysas från ett verksam-hetsorienterat och dialektiskt perspektiv. Härigenom har frågor om utma-ningar och möjligheter för de individuella lärarna kunnat göras till frågor om konkreta (och förhoppningsvis åtgärdsbara) strukturer i verksamhet-erna. Frågor om elevrelationer, föräldrarelationer och även lärarnas bryt-ning har kunnat relateras till element i verksamhetssystemet och inte bara till de enskilda lärarnas förutsättningar. Detta har med andra ord möjlig-gjort ett kritiskt perspektiv på socialisationsprocessen, det vill säga som en process som inte bara ska betraktas utifrån individens inlemmande i kontexten, utan också om i vad mån också kontexten samspelar med individen i processen.
Skolverksamhet är på många sätt en mycket komplex verksamhet som innefattar ett nätverk av aktörer och andra verksamheter, varför till ex-empel sådana element som praktikgemenskaper i verksamhetsteorin blir svåra att definiera. Exemplet med föräldrarnas roll i skolan kan anses illustrera detta. För att föräldrarna ska kunna inkluderas i frågor kring arbetsdelning bör de verksamheter i praktikgemenskapen som de i så fall ska vara delaktiga i tydligt identifieras. I studien har jag gjort antaganden om deras roll i skolan, men det är ytterst en empirisk (och inte helt lätt)
177
fråga att avgöra vilka aktörer som ingår i verksamhetsteorins praktikge-menskaper.
Verksamhetsteorins begrepp är utöver detta i första hand redskap för att förstå verksamheter och mindre för att analysera individers erfaren-heter och agentivitet, som snarare ses som förutsättningar för verksam-heter. Därför blev Wengers teoriram om praktikgemenskaper och andra konceptualiseringar av hur individer interagerar i sociala sammanhang nödvändiga kompletteringar. En reflektion är att i studier av hur nykom-mande yrkesutövare har möjligheter att etablera sig i sina professions-verksamhet kanske är mer konstruktivt att kominera professions-verksamhetsteori med teorier som berör positioneringsprocesser, förhandlingar om bety-delser och agentivitet. Då kan det individuellt agentiva kombineras med det strukturellt verksamhetsorienterade.
Vidare forskning
Denna studie har i första hand utgått från intervjudata och inte från empi-riska studier av de verksamheter som omtalats. Lärarna har till exempel talat om ”vardagsspråk” och ”ämnesspråk” som utmaningar i undervis-ningen utan att jag i denna studie närmare och mer detaljerat försökt utforska och beskriva de språkliga sammanhang som lärarna talar om. Två möjliga och besläktade forskningsidéer framträder som särskilt aktu-ella i en uppföljning till detta avhandlingsprojekt.
Studier som observerar, beskriver och analyserar klassrumsinteraktion i olika skolsammanhang liksom den kommunikation som nyanställda, utländska lärare för övrigt kan förväntas bli delaktiga i på sina kom-mande arbetsplatser skulle utgöra ett viktigt bidrag till kunskapen om vilka språkfärdigheter som andraspråkstalande lärare kan behöva ut-veckla som förberedelse för en yrkeskarriär i ett nytt land. I detta sam-manhang bör man också utifrån ett kritiskt andraspråksperspektiv när-mare identifiera och analysera olika sociala praktiker av betydelse i lära-res yrkesutövande.
Vidare har denna studie visat på behovet av forskning som fokuserar intersektionaliteten mellan sociala praktiker och språklig kommunikation liksom de underliggande sociala dimensionerna i kommunikationen på arbetsplatsen (Holmes & Riddiford, 2010; Holmes & Stubbe, 2003; Holmes et al., 2011; Roberts & Sarangi, 2003). Den deltagarorienterade kommunikationsetnografiska forskningsmetod som Sundberg (2009) redovisar inom ramen för utländska högutbildade invandrares praktik inom statliga myndigheter skulle med fördel kunna tillämpas i detta sammanhang. ULV-programmet som nu pågått en längre tid erbjuder möjligheter till en aktionsinriktad forskning tillsammans med studerande som i verksamhetsförlagda moment kan ges möjligheter att beskriva den kommunikation de möter i skolmiljöerna i ett socialt, interaktionellt och språkligt perspektiv. Här skulle till exempel observationsscheman base-rade på de ”kodord” som presentebase-rades i samband med analysen av
in-178
tervjumaterialet i denna studie kunna fungera som utgångspunkt för be-skrivningar av språklig och annan interaktion i skolans praktikgemen-skaper – något som i sin tur kan utgöra viktiga diskussionsunderlag i utbildningen.