2.4 Invandrare och kommunikation i arbetslivet
Studier av arbetsplatskommunikation kan liksom socialisationsforskning bedrivas utifrån olika perspektiv på studieobjektet. En funktionalistiskt orienterad kommunikationsstudie ser arbetsplatsen eller organisationen som en behållare inom vilken kommunikation av olika slag försiggår. Målet blir att försöka beskriva kommunikationen i termer av olika genrer eller register och deras språkliga särdrag. En interpretativt orienterad studie kan istället sträva efter att visa hur individer inom ramen för orga-nisationen förstår och använder verbal kommunikation för att utföra handlingar och för att relatera till andra. Detta kan i sin tur möjliggöra en analys av arbetsplatskommunikation utifrån ett mer kritiskt perspektiv där organisationen och dess maktstrukturer, inte ses som preexisterande, utan uppstår genom de roller, positioner och relationer som förhandlas mellan individerna (Taylor, 2011).
I studier av arbetsplatskommunikation kan man iaktta hur individer förhandlar om yrkesuppdragets genomförande men också etablerar in-bördes relationer. Koester (2006), som gjort studier av arbetsmiljöer i Storbritannien och USA, skiljer härvidlag mellan den transaktionella (uppgiftsorienterade) och den relationella aspekten av arbetsplatskom-munikation. Holmes och Stubbe (2003) använde sig av en databas från ett större projekt, Language in the Workplace (LWP) i Nya Zeeland, för att analysera relationella aspekter av de audio- och videoinspelade ar-betsplatssamtalen utifrån en intention att närmare beskriva hur maktut-övande, ansiktsarbete och solidaritet tog sig uttryck i de olika samtalen, såväl inom ramen för mer eller mindre formella möten och samarbetsut-byten som i sociala samtal. En viktig poäng i studien är att skvaller, småprat, skämtande och annan icke-transaktionell kommunikation fyller en viktig funktion i arbetsplatsens praktikgemenskaper och har stor bety-delse för hur medarbetarna utformar sina sociala identiteter och sina in-bördes positioner.
De sociopragmatiska aspekterna av arbetsplatskommunikation kan i kombination med ett kritiskt perspektiv tydliggöra den dubbla utmaning som nyinvandrade deltagare i arbetslivet står inför. Utan full tillgång till de språkliga resurser som krävs för att uttrycka viktiga transaktionella och relationella innebörder tvingas man förhandla om positioner, värden och makt i ett socialt och kulturellt system som man många gånger står främmande inför i. Holmes, Joe, Marra, Newton, Riddiford och Vine (2011) menar att språkutbildning för nyinvandrade med inriktning på kommunikation i arbetslivet av detta skäl inte i första hand bör inriktas på hur människor brukar uttrycka sig i arbetslivet9, utan snarare på att ge träning i att iaktta hur människor använder språket till att positionera sig och inta sociala roller när de kommunicerar. Ett exempel på vikten av
9
Vilket enligt Holmes et al också är omöjligt eftersom arbetsplatskommunikation är en starkt situerad företeelse (a.a.).
21
sådan sociopragmatisk medvetenhet hämtas från en kurs i ar-betsplatskommunikation som gavs för högutbildade invandrare i Nya Zeeland. Två utbildade invandrade ekonomer hade olika sätt att i dialo-ger med andra på sin praktikplats iscensätta och få erkännelse för en professionell identitet. Den ena kursdeltagaren hade ett direkt och med nya zeeländska mått alltför explicit sätt att hävda sin kompetens och betydelsen av sina tidigare erfarenheter. Den andra hade en mer nedtonad profil men lyckades genom sitt sätt att använda arbetsplatsens egna fack-termer och uttrycksrepertoar bättre erövra en plats som medlem i arbets-platsens praktikgemenskap (Holmes & Riddiford, 2010).
Ett exempel på den träning i att iaktta och beskriva arbetsplatsens kommunikation som Holmes et al (2011) förespråkar finns i Sundbergs (2009) redogörelse för användningen av autoetnografi i en kurs för hög-utbildade invandrare. Deltagarna i hennes studie följde en kurs som för-beredde invandrare för arbete inom offentlig förvaltning. I kursen ingick praktikperioder på myndigheter där deltagarna under den första perioden hade uppdrag att iaktta, beskriva och reflektera över kommunikativa muntliga och skriftliga praktiker på sin praktikplats. Här fanns sålunda inom ramen för en utbildningsinsats möjligheter för kursdeltagarna att upptäcka och analysera de specifika kommunikationsmönster som de själva i en framtid hoppades bli delaktiga i. Sundberg kommenterar att deltagarna i egenskap av arbetssökande praktikanter antagligen i mindre grad kunde utveckla ett kritiskt förhållningssätt, men att rapporterna kunde ge viktiga perspektiv på svenska myndigheter som arbetsplatser.
Arbetsplatskommunikation som hybrid diskurs
Enligt Drew och Heritage (1992, s. 22) karaktäriseras ett institutionellt samtal av att
- det är inriktat mot ett bestämt (oftast institutionellt definierat) mål.
- det har begränsande ramar för vilka inslag i samtalet som kan an-ses lämpliga för sammanhanget.
- det är inramat av rutiner och särskilda referensramar som gör att samtalsdeltagarna kan ha förväntningar på hur samtalet ska för-löpa.
Sarangi och Roberts (1999) har genom sina studier av arbete inom sjuk-vårdssektorn vidareutvecklat denna definition av samtal inom ramen för institutioner av olika slag och menar att samtal som förs i detta samman-hang kan ses som hybrider av institutionell, professionell och personlig diskurs. I den institutionella hållningen framhävs regelverket, i den pro-fessionella yrkesutövarens kompetens och kunskaper och i den person-liga de egna erfarenheterna. Även om samtalet präglas av den verksam-hetstyp som försiggår (läkar-patientkonsultation, rond, rapportering) kan
22
de professionella i sin yrkesutövning röra sig mellan att inta en institu-tionell, en professionell eller en mer personlig hållning i kommunika-tionen. Man kan alltså säga att det rör sig om olika slags diskurser som aktualiseras beroende på den hållning som för ögonblicket intas. I olika samtal kan olika diskurser och förhållningssättet dominera över andra.
Att deltagare i ett och samma samtal kan röra sig mellan olika diskur-ser, kan vara en utmaning för invandrade yrkesutövare, då hybridisering-en är situerad och kontextspecifik. I ett exempel från analyser av inter-vjuer där allmänläkares professionella kompetens skulle bedömas, visade det sig att intervjuarnas frågor på olika sätt ställde krav på de sökandes förmåga att röra sig mellan olika diskurser, vilket medförde att det för utländska och andraspråkstalande sökande medförde en ökad risk att få sin professionella kompetens nedvärderad (Sarangi & Roberts 1999).
Yrkesutövarens förtrogenhet med institutionell och professionell kommunikation kan motverka effekter av fallerande formella språkliga aspekter i en talares språkproduktion. En australisk fallstudie av en thai-ländsk sjuksköterskas praktik under en kompletterande utbildning ger exempel på hur en individ trots uttalsmässiga, morfologiska och syntak-tiska begränsningar i den språkliga produktionen kunde hantera inter-aktionen med såväl patienter som den handledande sjuksköterskan (Cameron & Williams, 1997). Detta förklaras med att den institutionella aspekten av samtalet möjliggjorde för både patienten och sjuksköterkan att i samtalet utgå från ett visst förväntat innehåll och vissa ramar, vilket underlättade kommunikationen. Sjuksköterkan hade genom sin profess-ionella kunskap klart för sig vilken information hon behövde och därför använde hon sig av kommunikativa strategier såsom metakommunika-tion och omtolkande frågor för att få reda på vad hon behövde få veta.
Berbyuk Lindström (2008) har i en svensk studie bland annat jämfört den kommunikation som äger rum mellan läkare och patient, då läkaren är ”svensk” respektive ”icke-svensk” (och patienten är ”svensk”). Stu-dien pekar mot att de icke-svenska läkarna tycktes kompensera vissa språkliga begränsningar genom att ägna mer tid åt patienterna, vara mer måna om att skapa kontakt och noggrannare följa upp hur det som de sade blev uppfattat. Berbyuk Lindström gjorde också iakttagelsen att en del utländska läkare kunde uppleva vissa svårigheter i kommunikationen med sjuksköterskor, vilket hon förklarade med att den institutionella maktdistansen mellan dessa två yrkesgrupper skulle vara mindre i Sve-rige än i många andra länder. I studien nämns också att vissa utländska läkare kunde vara mer uttryckliga och direkta i sina rekommendationer till patienterna vilket hon tolkade i termer av att läkarna uttryckte sig inte lika försiktigt om patientens hälsotillstånd än svenska läkare i allmänhet. Enligt Berbyuk Lindström kunde denna direkthet uppskattas av äldre patienter som kunde föredra att få tydliga besked och vad läkaren re-kommenderade.
23
Två kommunikationsetnografiska projekt på arbetsplatser i Sverige
Andersson (2009) och Nelson (2010) har utfört kommunikationsetnogra-fiska studier på två svenska arbetsplatser inom ramen för ett projekt med syftet att vinna kunskaper om faktorer som i kommunikativt hänseende är gynnsamma för invandrares delaktighet i arbetsplatsens praktikgemen-skaper.10 Andersson genomförde deltagande observation med audioin-spelningar och fältanteckningar från fem sjukhusanställda invandrares kommunikation under arbetsdagen för att iaktta de kommunikativa stra-tegier som dessa andraspråkstalare gjorde bruk av i den transaktionella kommunikation under till exempel ronder och möten och i den relation-ella kommunikationen under kafferaster och andra sociala situationer. Ett särskilt avsnitt i redovisningen ägnas åt humor som enligt Andersson av deltagarna främst användes för att etablera solidaritet i relation till kolle-gorna eller patienterna.
Nelsons studie var förlagd till ett multinationellt företag där hon dels intervjuat anställda industriarbetare och tjänstemän, dels följt fem perso-ner närmare genom insamling av skrivna texter, deltagande observation, samtal och inspelningar av den dagliga interaktionen. Framför allt kartla-des och beskrevs den muntliga och skriftliga kommunikation som kartla-dessa fem anställda deltog i under sin arbetsvardag. Varje deltagares språkliga interaktion med omgivningen har beskrivits med hjälp av en ”kommuni-kationsmodell av nätverkstyp” (a.a., s. 91). Nätverksmodellen ger en översikt över deltagarnas kommunikationsmönster inom och utanför organisationen, om kommunikationen i första hand var transaktionellt eller relationellt präglad och om den försiggick i muntlig eller skriftlig form. Utöver detta beskriver Nelson de fem anställdas ”kommunikativa profiler” som innefattar vilka olika strategier de använde för att kompen-sera eventuella språkliga brister och för att upprätthålla eller utveckla sociala relationer.
Ett annat kommunikationsetnografiskt forskningsprojekt som berör invandrare i svenskt arbetsliv är Janssons, Karlssons och Nikolaidous (2014) studier av muntlig interaktion (Jansson) och användning av skri-ven text (Karlsson och Nikolaidou) inom äldreomsorgen.11 Här kan ett kritiskt perspektiv iakttas då studierna uppmärksammar de deltagande omsorgsarbetarnas möjligheter att iscensätta olika identiteter inom ramen för sitt yrkesutövande. Jansson (a.a., kap.3) pekar genom analyser av muntlig interaktion och intervjuer på att det i arbetet finns dilemman och konflikter. Det finns till exempel institutionella krav som uttrycks i Soci-altjänstlagen på hur de äldre ska bemötas och ges självbestämmande.
10
Projektet gick under benämningen KINSA: Den Kommunikativa Situationen för
In-vandrare på Svenska Arbetsplatser, med startår 2003 och leddes av Britt-Louise
Gun-narsson, Uppsala universitet. 11
Projektet hade rubriken Omsorg som språkarbete. Hinder och möjligheter med svenska
som andraspråk i den nya arbetsordningen, (2010-2013) och leddes av Gunilla Jansson,
24
Medarbetarnas möjligheter att i dialogerna professionellt uppfylla dessa krav begränsas av att de samtidigt måste vara effektiva i genomförandet av sina sysslor. Det rör sig sålunda inte i första hand om medarbetarnas bristande språkliga kompetens när svårigheter i kommunikationen upp-står, utan på motsägelsefulla institutionella krav.
Nikolaidou och Karlsson (2012b) hänvisar till Sarangi och Roberts (1999) konceptualisering av hybridiseringen av diskurser på arbetsplat-sen och menar att detta har en motsvarighet i aspekter av arbetsidentite-ten som innefattar en institutionell, en professionell och en personlig aspekt. Omstruktureringen av äldreomsorgen med en ökande privatise-ring och konkurrensutsättning av verksamheter har enligt Nikolaidou och Karlsson medfört att textanvändningen i vissa lägen har kommit att bli en fråga om att demonstrera institutionens uppfyllelse av kvalitetskraven. Därmed har medarbetarnas möjligheter att använda rapportering och journalförande som redskap för att involvera och utveckla professionella och personligt erfarenhetsbaserade perspektiv begränsats.
Sammanfattande reflektioner
Läraryrket är ett språk- och relationsintensivt yrke, inbäddat i mikrokul-turella, sociokulmikrokul-turella, samhälleliga och materiella förhållanden. Socia-lisationen till lärare tar tid och tycks vara krävande för nyutbildade lärare i allmänhet.
Svenska studier om utländska lärare har utifrån ett framför allt inter-pretativt perspektiv undersökt utländska lärares anpassning till eller för-ståelse av en svensk skolkontext. Studierna pekar, i likhet med andra internationella studier, på ett antal faktorer som tycks innebära utma-ningar för de utländska lärarna: elev–lärarrelationerna, upplevelser av språklig osäkerhet, läraryrkets låga status och sterotypa förväntningar på utländska lärares värderingar och kunskaper.
Att läraryrkets utövande sker inom ramen för en kollektiv utbild-ningsverksamhet och att varken läraridentitet eller lärarkompetens är på förhand definierade entiteter utan uppstår i en interaktionell process tas upp i de svenska studier jag tagit del av. Däremot framställs den svenska kontexten som preexisterande, som något som lärarna har att förhålla sig till och inte så mycket att interagera med. Deters (2011) kanadensiska studie, lägger an ett tydligare sociokulturellt och dialektiskt perspektiv i sin ambition att undersöka faktorer, som vad gäller denna grupp av lä-rare, är gynnsamma eller hindrande för ackulturering och agentivitet. Mitt avhandlingsarbete ansluter till Deters ambition, i det att jag med hjälp av verksamhetsteorin vill undersöka de utmaningar och möjligheter som finns för nyanställda utländska lärare. Min målsättning är därmed att möjliggöra ett mer kritiskt perspektiv på den socialisationsprocess det innebär för lärarna att återinträda i yrkeslivet efter kompletterande lärar-utbildning. Detta innebär att jag vill bidra till studierna om utländska lärare genom att synliggöra det dialektiska samspelet mellan
förutsätt-25
ningar i verksamheten och den enskilda läraren. vad gäller utmaningar som uppstår och möjligheterna att hantera olika utmaningar i socialisa-tionsprocessen.
26
3 Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras avhandlingsprojektets teoretiska utgångs-punkter. Verksamhetsteorin som baseras på en utveckling av den socio-kulturella teoriramen om människans objektsinriktade, medierade hand-lande behandlas i avsnitt 3.1. Avsnitt 3.2 diskuterar affordansbegreppet i relation till avhandlingens orientering mot utmaningar och hur utma-ningar hanteras i lärarnas yrkesutövning. I avsnitt 3.3 intas en socialkon-struktionistisk hållning där identiteter, sociala verkligheter och kun-skaper beskrivs som konstruktioner uppkomna i social interaktion. I re-lation till detta tas också agentivitet upp. Slutligen redogörs i avsnitt 3.4 för vissa centrala språkvetenskapliga begrepp av vikt för avhandlingen.