det specifika handledningstillfället som diskuteras i denna artikel ska för- stås som en del i ett större upplägg som studenten möter från det att hon eller han påbörjar sin uppsats tills den försvaras vid ett seminarium och slutligen bedöms av en examinator. Här ska nu en modell presenteras där studenten får sammanlagt fem handledningstillfällen för att kunna på- börja, genomföra och avsluta sitt uppsatsarbete. det enskilda handled- ningstillfället som fokuserar på studentens text ska härigenom betraktas som ett viktigt steg av fem.
de fem handledningstillfällena ska alla, på ett eller annat sätt, arbeta med studentens konceptuella förändring vad gäller den förtrogenhetskun- skap som krävs för att färdigställa en uppsats, men handledningen bör också ta sin utgångspunkt i de betygskriterier som ett ämne har. oftast är förtrogenhetskunskap relaterad till betygskriterierna, men det kan finnas förtrogenhetskunskap som inte definieras av betygskriterierna men som ändå anses som viktiga vid examinationen. jag har för diskussionens skull valt ut några kriterier som ligger till grund för examinationer inom etno- logi och som jag som handledare följer när jag handleder: uppsatsens
stringens och dess koherens, uppsatsens språkliga klarhet och studentens
förmåga att visa både självständighet i analysen samt att vara reflexiv i för- hållande till sin egen analys och sitt metodval. ofta tar handledningen utgångspunkt i alla kriterier men jag vill hävda att det kan finnas pedago-
123 Lucia Mason & Pietro Boscolo, »Writing and conceptual change. What chan- ges?«, Instructional Science, 2000:28:3, s. 199−226(28).
giska poänger med att viga olika tillfällen för att vid dessa gå djupare in på ett eller två kriterier.
Här följer en kort beskrivning av de fem handledningsträffarna och en diskussion om vilka betygskriterier som handledare och student kan ar- beta med vid de olika träffarna. Träff 1 innehåller av förklarliga skäl inga betygskriterier eftersom detta tillfälle är vigt åt att studenten och handle- daren ska lära känna varandra och det tänkta uppsatsämnet. detta är också ett lämpligt tillfälle för att tillsammans komma fram till och disku- tera hur handledningstillfällen ska se ut och vad student respektive hand- ledare kan förvänta sig av varandra.124 Ska modellen som här presenteras
fungera kräver det, liksom vid all handledning, att studenten levererar de tänkta texterna i god tid förre handledningen och att handledaren förbe- reder sig inför träffen. I beskrivningen presenteras också förslag vid vilka tillfällen handledningen kan utföras i grupp och när det är mer lämpligt med enskild handledning.
Träff 1 (med fördel i grupp): vid första träffen lär studenter och hand- ledare känna varandra. Man diskuterar uppsatsämne och syfte/frågeställ- ningar. om studenten ska samla in empiri diskuteras även detta.
Träff 2 (med fördel i grupp): Handledningen fokuserar på dispositionen av uppsatsen. Studenten skriver inför handledningen ihop en tänkt dispo- sition där uppsatsens alla delar tydligt definieras. Här presenteras också de första fragmenten av empirin och den kommande analysen. ofta har stu- denten hunnit skriva cirka 5 sidor och diskussionen kan kretsa kring hur studenten kan arbeta fram uppsatsens stringens och koherens; med andra ord handlar detta tillfälle om att fokusera på uppsatsens helhet.
Träff 3 (med fördel i grupp): Handledning som tar sin utgångspunkt i studentens skrivande. Studenten skickar in 1 till 2 sidor av den egna ana- lysen. genom att ta utgångspunkt i ett fåtal sidor kan handledningen fo- kuseras på den text som ligger på bordet och studenten kan för en stund tänka bort helheten. Handledningen handlar främst om hur studenten kan
124 Birgitta norberg Brorsson & karin ekberg, Uppsatshandledning och skrivutveckling
arbeta med språklig klarhet, självständighet i analysen samt att vara re- flexiv i förhållande till sin empiri, sina metoder och sitt teorival.125
Träff 4 (med fördel enskilt): nu har studenten skrivit ihop större delen av uppsatsen, endast mindre delar är kvar som till exempel avslutning. Handledningen återkopplas nu till träff 2 och träff 3 genom att diskus- sionen berör hur studenten dels får ihop helheten i uppsatsen, dels utveck- lar de olika delarna av analysen.
Träff 5 (med fördel enskilt): Studenten lämnar in en uppsats som är genomskriven och där alla dess delar finns med. Handledaren ger sådan handledning att studenten kan slutföra uppsatsarbetet och lägga fram upp- satsen vid ett seminarium.126
uppställt i punktform kan vi se att träff 3 i hög grad handlar om att lägga grund för studentens färdigställande av sin uppsats. Min erfarenhet är att studentens skrivande ofta genomgår någon form av konceptuell för- ändring vid denna träff, som i sin tur också leder till att de texter som kommer in vid träff 4 och 5 är bättre genomarbetade än de hade varit om studenten och handledaren väntat med att diskutera skrivandet till ett senare tillfälle i handledningsprocessen.127
125 Min erfarenhet är att en mindre grupp på tre till fem studenter där alla har läst varandras sidor inför handledningstillfället ger en bättre diskussion än om handledaren sitter enskilt med studenten. genom att tillsammans diskutera varandras texter ser också studenterna de fördelar och brister som de andra texterna har och får därmed ytterligare perspektiv på sin egen text.
126 Som ett avslutande moment i handledningen kan den tidigare handledningsgrup- pen också samlas och studenterna genomför en provopposition på varandras uppsatser. Studenterna får då möjlighet att dels öva på den kommande oppositionen med överin- seende från handledaren, dels kommentera sina studentkamraters uppsatser och få kom- mentarer från dem (så kallad kamratgranskning). det ska alltså finnas tid för den enskilda studenten att skriva om de delar som kritiserats på detta avslutande moment innan upp- satsen skickas in för bedömning av en examinator.
127 Hur många handledningstillfällen som är möjliga varierar kraftigt mellan olika ut- bildningar. Förslagsvis kan »Träff 2« och »Träff 3« förras samman liksom »Träff 4« och »Träff 5«. Handledaren möter då studenten/studenterna tre gånger.