I beskrivningen av delkursen »etik och det moderna samhället« (7,5 hp) står att läsa: »centralt i den ämnesdidaktiska reflektionen är hur samverkan mellan konkretion och teori i undervisningen skall genomföras«.210 detta
ger ett utmärkt tillfälle att både inför undervisningen och under undervisningen av lärarstudenter reflektera över Skolinspektionens kritik om »tyckande utan teoretisk ram«. Hur ska man komma till rätta med den tendens som inspektionen menar sig se i sin undersökning? en möjlig åtgärd, som redan tidigare tagits upp, är den att ägna sig åt argumentationsanalys, både under universitetskursen och under gymnasiekurserna. Här får eleven och studenten inte endast ett verktyg att arbeta med för att analysera andras argument, han eller hon övar också sin egen argumentationsteknik och lär sig att konstruera hållbara argument samt kritiskt granska sin egen hållning i relation till olika etiska problem och dilemman. att öva sig i argumentationsanalys går utmärkt att förena med studier av de olika etiska teorierna samt i behandlingen av aktuella etiska problem och spörsmål. Här kan man lyfta in sådana frågor som gymnasieeleven själv anser vara av intresse och vikt, något som inspektionen också efterlyser. Övningar i argumentationsanalys gynnar dessutom klassrumsdiskussioner på ett konkret och konstruktivt sätt och förenar teoretiska kunskaper med praktiska. För att öva upp elevens och studentens egen argumentationsförmåga kan man använda sig av olika undervisningsmetoder, exempelvis kan man anordna paneldebatter i
208 Till exempel john rawls, A Theory of Justice, oxford 1971; Peter Singer, Praktisk etik, Stockholm 2002.
209 kursplan för »etik och det moderna samhället«, cTr, Lunds universitet. 210 kursplan för »etik och det moderna samhället«, cTr, Lunds universitet, s. 3.
klassrummet, eleverna kan uppmanas att skriva debattartiklar, antingen enskilt eller i grupp, och man kan använda sig av rollspel. För att analysera andras argumentation behöver man inte låsa sig vid redan utformade etiska teorier, det torde gå lika bra att använda sig av aktuella händelser i samhället (såsom debattartiklar, diskussionsforum på Internet med mera), skönlitteratur, film och så vidare.211 valet av underlag för etiska analyser
kan dessutom ganska enkelt anpassas till vilket gymnasieprogram eleverna studerar vid (exempelvis kan elever vid estetiska program använda sig av debatter eller material utifrån konst, film eller musik, elever vid tekniska program kan istället använda sig av exempel på etiska frågor som kan väckas i relation till ny teknik, annorlunda tekniska lösningar osv).
Skolinspektionen har också synpunkter på hur undervisningen i etik genomförs på gymnasienivå. de skolor som granskats har ofta etik som ett eget moment under kursen, frikopplat från undervisningen om bland an- nat världsreligionerna. Inspektionen menar att det snarare finns en poäng med att koppla etikundervisningen i större utsträckning än vad som nu är gängse till den övriga undervisningen i religionskunskap. detta ger elev- erna möjligheten att se hur olika människor kan grunda sina etiska ställ- ningstaganden på olika sätt.212 dock bör läraren akta sig för att de etiska
frågor som tas upp inte ger en alltför generaliserad bild av religionerna i fråga (t.ex. abortfrågan, eutanasifrågan). detta bör också diskuteras i un- dervisningen av blivande lärare.
Som tidigare nämnts påpekar också inspektionen att gymnasieläraren oftare bör ta sin utgångspunkt i elevernas egna intressen, då detta torde lyfta både engagemanget och uppmärksamheten hos eleverna. det ger också eleverna en chans att vara med och påverka undervisningen på ett väldigt konkret sätt. Inspektionen framhåller också den stress som många lärare i religionskunskap upplever när det kommer till att uppfylla alla de mål och moment som innefattas i kurserna och menar att en lösning kan
211 Se t.ex. Malin Löfstedt, »etik, moral och det goda livet«, Löfstedt, Malin (red.)
Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Lund 2011. I denna artikel lyfter
Löfstedt också fram användandet av moraliska dilemman som en möjlig undervisningsme- tod. dock varnar hon samtidigt för densamma, då risken finns att diskussionerna stannar vid personligt tyckande och tänkande (något Skolinspektionen alltså framfört kritik mot).
vara att läraren tillsammans med eleverna gör ett urval av vad kursen ska innehålla.213 detta skulle också innebära ett tillfälle för läraren att sondera
elevernas intressen och vad de anser vara aktuellt och relevant på etikom- rådet. även detta är något som bör tas upp under undervisningen av stu- denterna på universitetskursen. religionsämnet på gymnasiet har få un- dervisningstimmar och lärarstudenterna står inför utmaningen att göra lektionstimmarna både effektiva och innehållsrika.
Sammanfattning
efter att ha granskat olika aspekter av den kurs i etik som är tänkt att ges inom ramen för ämneslärarutbildningen i religionsvetenskap vid Lunds universitet, så ser det ut som att man till stor del tagit fasta på vad som, utifrån gymnasiets kursplan i ämnet, krävs av den blivande läraren. efter en målanalys av universitetets kursplan, så gör jag bedömningen att den student som når kursmålen till stor del också kommer att ha den kompe- tens som önskas. Tittar vi på innehållet i universitetets kursplan, så kan vi se att också denna tar fasta på vad en lärare i ämnet kan förväntas ha för kunskaper för att täcka in det innehåll som finns i gymnasiets kursplaner för etik inom religionsämnet. Tar vi däremot fasta på den kritik som Skol- inspektionen riktat mot hur undervisningen utövas i dagens gymnasiesko- lor, så kan det vara viktigt att lyfta fram några didaktiska aspekter i univer- sitetskursen. utifrån kritiken om att undervisningen tenderar att bli »tyckande utan teoretisk ram«, så är det av vikt att lärarstudenten får öva sig i samt får öva upp en förmåga att undervisa i moralisk/etisk argumentationsanalys. det kan förmodligen på ett ganska effektivt sätt stävja dessa tendenser och samtidigt kan det ge både lärarstudenter och gymnasieelever en viss trygghet i moraliska frågor och beslutsfattande. en annan viktig aspekt av undervisningen som Skolinspektionen lyfte fram var den att undervisningen i gymnasiet gynnas av ett tillvaratagande av elevernas intresseområden. detta kan ske utifrån en lyhördhet från lärarens sida, men även utifrån kunskap om hur ungdomar resonerar, tänker och lägger vikt vid i ett bredare perspektiv. även detta bör behandlas i
universitetskursen. dessutom bör lärarstudenten övas i att koppla etikstudiet till de olika religionerna och andra livsåskådningar, för att sedan kunna hitta ett sätt att behandla relationen mellan etik och religion/ livsåskådning i undervisningen.
referenser
almén, edgar, Furenhed, ragnar, Hartman, Sven g., Skogar, Björn, Livstolkning och vär-
degrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, Linköping 2000
Hartman, Sven g., »Livstolkning hos barn och unga«, almén, edgar, Furenhed, ragnar, Hartman, Sven g., Skogar, Björn, Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion,
livsfrågor och etik, Linköping 2000.
jönsson, rune; Liljefors Persson, Bodil, Religionskunskap i årskurs 9. Rapport från den na-
tionella utvärderingen av grundskolan 2003 (nu03). educare, Malmö 2006.
Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Lund 2011. Löfstedt, Malin, »Etik, moral och det goda livet«, Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik
– mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Lund 2011.
rawls, john, A Theory of Justice. oxford 1971. Singer, Peter, Praktisk etik, Stockholm 2002.
Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt för Religionskunskap A/Religionskunskap 1 i gym-
nasieskolan. kan hämtas på: http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitets-
granskning/rela/litteraturoversikt-relgy.pdf
Skolinspektionen, Mer än vad du kan tro. rapport 2012:3. Stockholm 2012
Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan,
den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, Stockholm 2006.
Skolverket, ämne – religionskunskap. kan hämtas på: http://www.skolverket.se/forskola- och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/rel
Skolverkets rapportering av slutbetyg under 2011. kan hämtas på: http://siris.skolverket. se/
Torstenson-ed, Tullie, Forskning i fokus, nr 14: »ungas livstolkning och skolans värdegrund. Myndigheten för skolutveckling«, Stockholm 2003.
»Bibelsyn och livsåskådning«
– analys av en didaktisk situation
Blaženka Scheuer
Inledning
kursen »Bibelsyn och livsåskådning« ingår i »religionskunskap I«, 30 hp, en kurs som planeras vid campus Helsingborg som har blivande lärare i religion på högstadium eller gymnasium som målgrupp. uppdraget att undervisa på kursen kommer med all förmodan att gå till en universitets- lektor varför det finns goda skäl att se närmare på vilka didaktiska utma- ningar en sådan kurs kan medföra.
Lärare vid en ämnesfokuserad universitetsinstitution tenderar att i sin undervisning ha blivande forskare som tilltänkt målgrupp. även om det kan vara relevant och självklart i sig, medför detta förhållningssätt problem då ämnet på lärarutbildningen ska läras ut till studenter som behöver di- daktiskt medveten träning för att kunna undervisa i ämnet religionskun- skap på gymnasium eller grundskola. de två utbildningsvärldarna, hög- skolan och grundskolan/gymnasium, möts på ett påtagligt sätt i en kurs som denna.
universitetslärare har inte alltid varit väl förbereda eller välinformerade varken om sin målgrupp – blivande lärare – eller om det uppdrag dessa tränas för. I det föreliggande arbetet vill jag därför se närmare på den di- daktiska situationen en lärare på kursen »Bibelsyn och livsåskådning« kan komma att möta. jag vill därmed undersöka möjligheterna att lägga upp kursen »Bibelsyn och livsåskådning« på ett sådant sätt att den framgångs-
rikt förenar forskningsperspektivet på ämnet religionsvetenskap med kra- vet på praktiska färdigheter studenter väntas få genom denna kurs.214