Innehållsanalysens grundfråga om vad det bör undervisas om inom ämnet religionskunskap på gymnasiet besvarades ovan utifrån Lpg11. I detta av- snitt vill jag se närmare på det befintliga utbudet av undervisningslitteratur för gymnasiet som lärare har tillgång till när de kommit ut i arbetslivet. jag vill också relatera detta utbud till de krav som måldokument ställer på lärarutbildning i religionskunskap.235
Läromedel
de läromedel som finns till förfogande för nyutexaminerade lärare i reli- gionskunskap på gymnasiet varierar. Traditionella läromedel var sällan upplagda tematiskt samtidigt som just det tematiska upplägget i studiet av religion tycks vara det som både lärare och elever efterlyser.236 nyare läro-
medel har införlivat det tematiska perspektivet på ett mera tillgängligt sätt. För denna rapport har jag närmare undersökt två läroböcker, nämligen Lars-göran alms Religionskunskap för gymnasiet: kurs A från 2002 och
235 det utbud av kurser som de senaste åren erbjudits blivande lärare i religionskunskap vid centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund motsvarar Lpg11 i följande punkter: kristendomen ges en särskild ställning som utgångspunkt för träning i analytisk förmåga och kritiskt förhållningssätt. kursplanerna fokuserar, i något olika grad, på de religionsfilosofiska och intersektionella perspektiven. källkritiken har en central ställning, särskilt i de exegetiska delarna av kurserna. det som kan identifieras som frånvarande i kursplanerna är den avsedda kompetensen som i Lpg11 får framträdande roll, nämligen handlingsberedskap. kurserna erbjuder möjligheten att lära om religion snarare än lära av religion. även om kurserna är samhällsorienterade, ligger betoningen på texterna och traditionerna där handlingsbered- skapen är mera kopplad till förmåga att förstå religiösa uttrycksformer samt värdera och relatera dessa till samhället i stort. denna skillnad kan tyckas vara självklar och finns i själva grundsyftet med gymnasie- respektive högskoleutbildningen. det är emellertid viktigt att uppmärksamma denna skillnad i ett sammanhang där dessa två utbildningsperspektiv möts, nämligen i lärarutbildningen. det didaktiska uppdraget för en lärare på kursen »Bibelsyn och livsåskådning« är främst att förbereda sina studenter, blivande lärare, för uppdraget att undervisa i religionskunskap, inte för uppdraget att forska. även om det inte råder något motsatsförhållande mellan dessa två uppdrag är skillnaden mellan dem av didaktisk relevans för upplägget av kurser på lärarutbildningen.
236 Mer än vad du kan tro, http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitets- granskning/rela/kvalgr-rela-slutrapport.pdf, s. 14.
olov janssons och Linda karlssons En mosaik.1 / Religionskunskap från 2011.
Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är tematiskt upplagd med särskilt
fokus på religion och livsfrågor. avsikten, presenterad i förordet, är att det är elevernas intressen och behov som får styra valet av diskussionsfrågor.237
de för kursen »Bibelsyn och livsåskådning« relevanta delarna kommer under bokens andra kapitel, »världshistoriens gud«. detta kapitel utgår ifrån gamla testamentets texter som judendomens, kristendomens och i viss mån islams gemensamma grund. Här redovisas kort olika namn på samma samling av skrifter, skrifternas tillkomst och de stora frågorna sam- manfattade under tre rubriker: »gud och människan«, »det ondas pro- blem« och »Framtidshoppet«. den inledande presentationen av gamla testamentet är enbart deskriptiv. en mera analyserade infallsvinkel kom- mer först under avsnittet judendomen under rubriken »gamla testamentet och vetenskapen«.238 det är främst ett kritiskt förhållningssätt till texterna
som uppmärksammas här, nämligen synen på fakticitetsfrågan: även om berättelserna i gamla testamentet kan beläggas arkeologiskt och historiskt kan vi inte veta något om eller belägga just de personliga ödena som be- skrivs i texterna.
Presentationen av kristendomen och nya testamentet håller ett diakront perspektiv men utvecklar inte vidare det kritiska förhållningssättet till tex- terna. Intressant är att notera att diskussionsfrågorna innehåller en uppgift som innebär att eleven ska läsa bibeltexten och återberätta den med egna ord. Här finns tillfälle för den i texttolkning skolade läraren att med tex- ternas innehåll och centrala teman också lära ut källkritik, förståelse för och kritiskt förhållningssätt till det som presenteras i texterna.
En mosaik. 1 / Religionskunskap framhåller redan i förordet de viktiga
aspekterna som diskuterats ovan, dvs. samtidsrelevans, kulturell mångfald, livsfrågor och etik. Bokens upplägg lämpar sig särskilt för tematiskt arbets- sätt och problembaserad pedagogik. judendomen och kristendomen, som delar gamla testamentet som helig text, presenteras i bokens andra del under rubriken »religioner och livsåskådningar«. Beskrivningen av heliga
237 Lars-göran alm, Religionskunskap för Gymnasiet: kurs A, Stockholm, 2002, Förord. 238 alm, s. 55.
texter för båda religionerna är mycket översiktlig och informativ. det är främst strukturen och innehållet i de båda testamentena som beskrivs. I denna beskrivning antyds ett flertal intressanta aspekter om bl.a. kom- plexiteten i texterna, motstridigheten, etiska spörsmål osv.239 konkreta
livsfrågor diskuteras inte här utan i ett eget avsnitt i boken tredje del, »att vara människa«. även här är boken informativ och öppnar upp för spän- nande diskussionsfrågor om tolkarens/läsarens/den troendes ansvar för tolkningen. efter en kortfattad diskussion av frågan om etisk grundsyn i heliga texter skriver författarna insiktsfullt: »en slutsats av detta är att kultur och lokala traditioner ofta betyder mer för etikens utformning än heliga texter. en annan slutsats är att religionen kan inspirera till både godhet och ondska.«240 dessa höjdpunkter i bokens presentation av reli-
gionerna, och i detta fall dess heliga texter, kan av utrymmesskäl inte när- mare diskuteras i boken men utgör en utmärkt utgångspunkt för en tränad lärare att fortsätta diskussionen och behandla dess implikationer mer in- gående.
Sammanfattningsvis, för att förberedas väl för uppdraget att undervisa om religion på gymnasiet bör blivande lärare göras medvetna om följande: För det första att inte någon kursbok kan eller kommer att vara heltäck- ande eller tillräckligt detaljerad. Läroböckerna i religionskunskap väljer ut några frågor för fördjupade studier av religion, frågor som mestadels är relaterade till aktuell läroplan och därmed anpassade till måldokumentens intention. Självfallet bör dessa frågor tydligt identifieras och tas upp på lärarutbildningen. Men blivande lärare behöver också tränas i att kunna identifiera och fylla ut eventuella luckor som alla läromedel innehåller i större eller mindre utsträckning.
För det andra är det viktigt att för blivande lärare betona att de kritiska förhållningssätt som finns omnämnda i läromedlen inte oförmedlat eller per automatik skapar ett kritiskt förhållningsätt hos eleverna. För detta krävs medvetna och riktade didaktiska insatser från lärarens sida. Blivande lärare måste därför få träning i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till
239 olov jansson & Linda karlsson, En mosaik. 1/Religionskunskap, Stockholm, 2011, s. 60–61, 82–83.
sitt ämne och att utveckla relevanta sätt att förmedla detta till sina elever. de bör tränas i att identifiera aspekter som de själva kan vidareutveckla och därmed komplettera den kurslitteratur deras elever för tillfället har tillgång till.