Finansiella instrument

Finansiell riskhantering Riskkategorier

q-meds verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är utsatt för ett stort antal risker. generellt kan dessa delas in i sådana risker som direkt påverkar kon-cernens finansiella ställning (finansiella risker) och andra risker som påverkar den finansiella ställningen endast indirekt (övriga risker).

exempel på övriga risker är:

– Patentintrång av konkurrenter.

– Konkurrenter utvecklar alternativa produktionstekniker som kan kon-kurrera med q-med nasha™ teknologi.

– q-meds verksamhet är kunskapsintensiv och q-med är därför bero-ende av att kunna behålla sin nyckelpersonal och att förbli en attraktiv arbetsgivare.

– q-meds produkter måste genomgå omfattande prövningar för att bli godkända av olika myndigheter. omfattande förändringar i det regel-verk som styr dessa godkännande kan utgöra en risk.

– marknadsrisk, d.v.s. den generella risken att slutkonsumenternas pre-ferenser förskjuts på så vis att q-meds produkter inte längre upplevs som attraktiva. Även förändringar i patientförsäkringssystemen på de olika geografiska marknaderna utgör en marknadsrisk.

dessa och övriga operationella risker bemöts med ett ständigt pågående marknads-, forsknings-, produkt- och teknikutvecklings-, personal- och juri-diskt arbete av q-meds företagsledning och specialistavdelningar.

Finansiella risker

Finansiella instrument utgörs av sådana tillgångar och skulder som är eller förväntas omvandlas till likvida medel eller avtal som kan leda till att före-taget erhåller en sådan tillgång eller skuld.

Finansiella risker är sådana omständigheter som kan föra till att dessa finansiella instruments värde väsentligt förändras.

Finansiella risker kan delas in i följande kategorier:

– Marknadsrisk. risken att valutor som q-meds finansiella instruments värdering är beroende av ändras (valutarisk), risken att ett finansiellt instruments förväntade kassaflöde påverkas av förändrade marknads-räntor (ränterisk) eller risken att marknadskursen på värdepapper som ingår i företagets finansiella instrument förändras (prisrisk).

– Kreditrisk. risken att en motpart, exempelvis en kund, inte kan fullgöra sina förpliktelser gentemot q-med.

– Likviditetsrisk. risken att q-med p g a av bristande likviditet får svårig-heter med att fullgöra sina förpliktelser eller begränsas i sina aktiviteter.

Centraliserad finansiell riskhantering

Koncernens finansiella riskhantering styrs av den av styrelsen utgivna finans-policyn och även till viss del av q-meds transferprispolicy. dessa policys föreskriver att all finansiell risk, så långt möjligt, ska samlas och hanteras i moderbolaget.

detta uppnås genom att:

– all intern fakturering sker i respektive dotterbolags valuta.

– all överskottslikviditet i dotterbolagen transfereras till moderbolaget.

– all finansiering av dotterbolagen sker genom moderbolaget.

det innebär att den enda finansiella risk som kvarstår i de säljande dotter-bolagen är kreditrisken i deras lokala kundfordringar.

risker består i princip av två komponenter:

a) risken att en negativ händelse inträffar

b) risken att konsekvenserna av en negativ händelse blir omfattande.

riskhantering består i att genom lämpliga åtgärder söka minimera bägge dessa komponenter.

Beroende på riskens karaktär riktar sig åtgärderna mer mot den ena eller andra av dessa två komponenter:

de parametrar som styr marknadsriskerna ligger helt utanför företagets kontroll, varför åtgärderna i dessa fall måste riktas in helt på att minimera konsekvenserna av förändringar i dessa parametrar.

Kredit- och likviditetsriskerna styrs till en större del av sådana händelser som företaget kan förebygga samtidigt som konsekvenserna minimeras.

Marknadsrisk Valutarisk

risken att ett finansiellt instruments värde förändras p g a att valutakurser förändras. denna risk är relaterad dels till förändringar i förväntade betal-ningsflöden (transaktionsrisk) och dels till tillgångars och skulders föränd-rade värde (valutaexponering). största exponeringen för denna risk ligger i koncernens kundfordringar.

Konsekvenserna av dessa förändringar begränsas genom att moderbo-laget säkrar sina flöden från de tre viktiga valutorna eUr, Usd och gBP genom terminskontrakt. enligt koncernens valutapolicy säkras i 40–75 procent av prognostiserat kassaflöde 6–12 månader i varje valuta. Kontrakt överstigande 1 mseK med fastställda förfallodatum säkras till 100 procent.

NOT 20 Varulager

Koncernen Moderbolaget

2006 2005 2006 2005

råvaror och halvfabrikat 42 995 21 510 42 995 21 510

Produkter i arbete 16 805 10 556 16 805 10 556

Färdigvarulager 46 347 46 677 35 088 34 766

Summa 106 147 78 743 94 888 66 832

råvaror och halvfabrikat är värderade till av leverantören fakturerat inköpspris med påslag för inköpsavdelningens kostnader, lagerhanteringskostnader och kostnader för kvalitetskontroller fram till lagerhyllan.

Produkter i arbete värderas till råvaru- respektive halvfabrikatskostnaden plus direkta och indirekta tillverkningskostnader.

Färdigvarulagret värderas till det lägsta av nettoförsäljningsvärde och anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet består av de i råvaror, halvfabrikat och produk-ter i arbete ingående kostnaderna plus direkta och indirekta kostnader i sista tillverkningsledet plus kostnader för kvalitetskontroller.

6 2 q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6

Likvida medel i koncernen 2006-12-31 2005-12-31

Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK

Kassa och Bank

eUr 5 964 53 978 3 445 32 483

seK 23 136 23 136 80 213 80 213

AUd 2 050 11 145 982 5 728

gBP 513 6 926 711 9 758

Usd 868 5 965 2 709 21 544

CAd 546 3 230 414 2 833

CnY 2 805 2 468 – –

dKK 1 040 1 262 2 388 3 018

mXn 1 973 1 242 918 688

noK 822 900 637 749

HKd 899 795 – –

BrL 189 608 791 2 706

PLn 50 118 – –

Kassa och Bank 111 773 159 720

Kortfristiga placeringar 358 521 298 445

Summa likvida medel 470 294 458 165

Kortfristiga placeringar är gjorda i räntepapper i svenska kronor och är redovisade till verkligt värde över resultaträkningen.

Ränterisk

risken att genom ränteförändringar värdet av finansiella instrument påver-kas negativt.

i relation till koncernens egna kapital och tillgängliga likvida medel har q-med mycket små räntebärande skulder. det innebär dels att en ränte-ändring får mycket begränsade effekter och dels att företagets likvida medel är tillräckliga för att amortera av hela skulden om det skulle visa sig vara fördelaktigt.

Prisrisk

risken att ett finansiellt instruments värde förändras p g a att marknadskur-ser förändras.

det är i första hand moderbolagets kortfristiga placeringar som expone-ras för denna risk.

då dessa placeringar görs endast i räntepapper noterade i svenska kro-nor är de inte utsatta för någon valutarisk.

Prisrisken minimeras genom en försiktig placeringspolicy innebärande att placeringar endast görs i stabila räntepapper och att riskspridning uppnås genom att portföljen innehåller ett stort antal papper.

Kreditrisk

risken att koncernens kunder inte kan fullgöra sina förpliktelser. denna risk minimeras genom kreditkontroller av kunderna och genom att ledningen för försäljningsorganisationen har en nära kunduppföljning.

Trots detta finns det alltid en viss risk att enskilda kunder får ekonomiska problem med följd att q-med drabbas av en kundförlust. de totala konse-kvenserna av detta är dock begränsade då koncernens kundfordringar är fördelade på ett mycket stort antal kunder. Ytterligare en begränsning av

denna risk består i att kundfordringarna på sjukhus i flertalet länder är statligt garanterade.

Likviditetsrisk

risken att q-med vid något tillfälle inte har tillräckligt med likvida medel för att fullgöra sina förpliktelser eller att bristande likvida medel begränsar möj-ligheten att genomföra för övrigt lönsamma åtgärder. med koncernens stora tillgångar i form av likvida medel bedöms denna risk som liten.

Riskbedömning

med tanke på ovanstående så är det styrelsens och verkställande direktörens bedömning att q-meds samlade finansiella risk är mycket låg.

Finansiella instrument

Koncernens finansiella instrument består av – aktieinnehav i andra företag än dotterbolag,

– likvida medel (Kassa och Bank samt Kortfristiga placeringar) och bank-lån, vilkas huvudsakliga syfte är att finansiera verksamheten,

– kundfordringar och leverantörsskulder, vilka är finansiella instrument som uppstår i verksamheten,

– terminskontrakt.

Aktieinnehav i andra företag än dotterbolag

dessa omfattar aktier i två svenska bolag och redovisas i balansräkningen som Finansiella tillgångar (se not 8).

innehaven gäller onoterade bolag och då ingen övrig handel med dessa aktier finns existerar inte något marknadsvärde för dessa aktier. värderingen har därför gjorts till anskaffningsvärde.

forts. NOT 21 Finansiella instrument

q - m e d 6 3 2 0 0 6 å r s r e d o v i s n i n g

forts. NOT 21 Finansiella instrument Banklån

Av koncernens totala skulder till kreditinstitut på 73 417 KseK härrör 72 846 KseK från moderbolaget enligt följande:

2006-12-31 2005-12-31

Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK

seK 50 000 50 000

Därav förfaller under kommande år – –

eUr 2 520 22 846 2 520 23 773

Därav förfaller under kommande år 2 520 2 520

72 846 73 773

Lånet i eUr förfaller 30 augusti 2007 men med löfte om förlängning. seK lånet löper tills vidare. Lånen löper med en ränta på mellan 3,0 procent och 3,8 procent och är redovisade till anskaffningsvärde, vilket per balansdagen var lika med verkligt värde.

Kundfordringar 2006-12-31 2005-12-31

Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK

eUr 9 625 87 372 8 973 84 747

Usd 5 250 37 707 4 456 36 010

seK 55 188 55 188 83 517 83 517

gBP 997 13 453 1 169 16 053

AUd 2 299 12 499 2 122 12 379

Yen – – 98 465 6 717

CAd 398 2 354 424 2 899

noK 1 331 1 512 1 566 1 867

mXn 3 448 2 172 918 689

BrL 1 269 4 085 51 15

Övriga 1 478 330

reserveringar för kundförluster –9 945 –11 759

Värde enligt balansräkning 207 875 233 464

Kundfordringarna har för respektive länder normala förfallotider, varför verkligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde. de redovisas till det värde de beräknas inflyta. eventuella kreditrisker har tagits hänsyn till genom individuella reserveringar. samtliga kundfordringar i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs.

Terminskontrakt

de terminskontrakt som moderbolaget sluter för att säkra delar av sitt framtida kassaflöde värderas till verkligt värde. Följande terminskontrakt fanns per 2006-12-31:

Valuta Säkrat flöde Rest löptid

Terminskontrakt till terminskurs

Valutaexponering per 2006-12-31

eUr 7 800 2–8 mån 71 017 427

Usd 6 500 3–9 mån 44 964 293

gBP 880 1–7 mån 11 642 –227

127 623 493

med valutaexponering avses här skillnaden mellan de säkrade beloppens värde till balansdagens kurs och till respektive terminskurs. detta utgör termins-kontraktens verkliga värde per balansdagen och redovisas som tillgång i balansräkningen. Bolaget tillämpar inte säkringsredovisning enligt iAs 39.

6 4 q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 6