I det här avsnittet vidareutvecklas Kiiver och Kodyms metod ytterligare med flera och varierande typer av kvalitetsaspekter. Då Kiiver och Kodyms dels presenterar sin metod i en bok (Kiiver och Kodym, 2014), dels i en artikel (Kiiver och Kodym, 2015) så väljs här att vidareutveckla Kiiver och Kodyms exempel från artikeln (in-köp av industridiskmaskin) då denna finns öppet tillgängligt på internet. Det vill säga, exemplet från Tabell 1 med endast en kvalitetsaspekt (ljudnivån, som enligt författarnas definition skall tolkas som kvantitativt) vidareutvecklas i följande två steg: (1) en binär kvalitetsaspekt läggs till den redan befintliga kvantitativa kvalitets-aspekten (dvs., ljudnivån) i avsnitt 5.4.1 och (2) en icke-binär kvalitativ kvalitetsa-spekt och ytterligare en kvantitativ kvalitetsakvalitetsa-spekt läggs till för att ytterligare öka på komplexiteten i avsnitt 5.4.2. De kvalitetsaspekter som nämns i Kiiver och Kodyms artikel (2015, s. 285–286) är (förutom ljudnivån), robusthet, miljöhänsyn och ser-vice (fritt översatt). Dessa aspekter tolkas för denna text som följer:
• Robusthet tolkas som garantitid då dess fundamentala konsekvens för en re-sultatinriktad verksamhet är att maskinens tillförlitlighet är förutsägbar. Tid
Anbudsgivare Qbasic Qadd1 Qadd2 Qadd3 Qtotal Pris Q/P (x1000)
A 63 0 0 0 63 € 60 000 1,05
B 63 11 0 0 74 € 65 000 1,14
C 63 0 21 5 89 € 70 000 1,27
26
får anses vara en vedertagen storhet vilket betyder att denna aspekt kan anses som kvantitativ enligt Kiiver och Kodyms definition (se avsnitt 5.1).
• Miljöhänsyn som får anses vara en icke-binär kvalitativ kvalitetsaspekt då be-greppets räckvidd få anses innehålla såväl mätbara storheter som upplevda och känslomässiga intryck (se avsnitt 5.1).
• Service som anses en binär aspekt då villkoret antingen är uppfyllt eller inte.
5.4.1 Kombination av en kvantitativ och en binär kvalitetsaspekt Nedan följer en tabell (Tabell 7) som visar på en kombination av kvantitativa och bi-nära kvalitetsaspekter. Det vill säga kombinationen av kvalitetsaspekterna, ljudnivå (kvantitativ kvalitetsaspekt enligt avsnitt 5.1) och service (binär kvalitetsaspekt en-ligt avsnitt 5.1). Om nu service värderas till €3 000 och den förbättrade ljudnivån fortfarande värderas till €2 000 (enligt Tabell 1) så innebär detta att det totalpriset på den hypotetiska toppmodellen nu har ändrats från €10 000 till €13 000. Vilket i sin tur betyder att förhållandet mellan pris och kvalitet för referensmodellen inte längre är P80:Q20 utan nu är P62:Q38.
Tabell 7. Exempel 4.
Maximala poängen för de extra kvalitetsaspekterna (Qadd_”kvalitetsaspekt”) är nu 38 poäng fördelat på två kvalitetsaspekter istället för 20 poäng fördelat på en kvalitetsaspekt (ljudnivån) i det föregående exemplet. Dessa nya 38 poäng fördelar sig på 15 poäng för ljudnivån (€2 000 / €13 000 = 0,15, vilket ger 15 kvalitetspoäng) och 23 poäng för eventuell service (€3 000 / €13 000 = 0,23, vilket ger 23 kvalitetspoäng). Vil-ket innebär att den konstruerade skalan för ljudnivån (kvalitetsaspekten i avsnitt 5.2 med AMV:s riktlinjer från Tabell 2 som grund), nu måste justeras om. I Tabell 8 nedan, till höger om det skuggade fältet, visas hur en sådan justering skulle kunna se ut:
Grundläggande kvalitetskrav Pris för basmodellen
Kvoten av priset av basmodell/toppmodell
Diskmaskin € 8 000 0,62
Kvalitetsaspekt Maximalt accepterat pris
Andel av maximalt accepterat pris
Ljudnivå (Kvantitativt) € 2 000 0,15
Service (Binärt) € 3 000 0,23
kontrollsumma= 1,00 Totalpris vid maximal kvalitet € 13 000
27
Tabell 8. Poängsättning av acceptabla ljudnivåer.
Justeringsmetoden för ovan är som följer: Bästa värdet på ljudnivån är 35 dB, vilket ges värdet 1, sämsta utfallet är 55 dB vilket ges värdet 0. Däremellan distribueras värdet ut enligt proportionell poängsättning (Clemen & Reilly, 2014, s. 722). Alltså blir poängen för 40 dB enligt följande: (40 – 55) / (35–55) = 0,75, vilket ger 0,75 x 15 poäng = 11,25 poäng, som avrundas till 11 poäng.
Anta nu att anbudsgivarna A, B och C behåller sina kvalitetspoäng (proportionellt justerade så att anbudsgivarnas interna förhållanden behålls) från Tabell 4 och att an-budsgivare C får extra kvalitetspoäng för service. Detta skulle då med Kiiver och Kodyms Q/P-metod ge oss följande Tabell 9:
Tabell 9. Exempel 5.
28
Anbudsgivare C får svårt att vinna trots att man erbjuder hög prestanda och full ser-vice. Detta är en effekt av att maxpriset (Pmax, se avsnitt 4.1, punkt 5) för referens-modellen (Tabell 7) är satt till €13 000 och att anbudsgivare C ligger alldeles för högt i pris vilket visar på Q/P-metodens mekanism. Här kan anbudsgivare C med sin höga kvalitet inte få tillräckligt med poäng för att vinna upphandlingen. Detta be-ror på att viktningen är P62:Q38 och att det bara finns 38 extra poäng tillgängliga.
Här får den upphandlande myndigheten tänka igenom om detta scenario motsvara deras behov, vilket i sin tur indikerar på behovet av att kunna simulera metoden.
Har man ett behov av högre kvalitet (låg ljudnivå) så bör man försöka hitta en vikt-ning på som motsvarar detta behov, vilket visas med simuleringar i Kapitel 6.
5.4.2 Kombinationen av kvalitetsaspekterna kvantitativt, binärt och icke-binärt kvalitativt
I det här avsnittet utvecklas Kiiver och Kodyms Q/P-metod ytterligare genom att en icke-binär kvalitativ kvalitetsaspekt och ytterligare en kvantitativ kvalitetsaspekt läggs till. Ännu en gång så används inköpet av en diskmaskin som ett fiktivt exempel för att åskådliggöra den tänkta upphandlingen. Det som tillkommer i detta exempel är att alla typer av Kiiver och Kodyms (2014, sid 101–103) kvalitetsaspekter nu an-vänds. Dessutom så inleds avsnitten med ett exempel på beräkningsgrunder för kva-litetsaspekterna. De kvalitetsaspekter som tillkommer är robusthet (kvantitativ) och miljöhänsyn (icke binärt kvalitativt).
Vi utgår från det tidigare exemplet där priset för basmodellen (Pbasic) är satt till € 8 000 (Tabell 7). Nästa steg blir nu att poängsätta respektive kvalitetsaspekt. Antag att kvalitetsaspekterna är prissatta till följande: De monetära värderingarna av kvali-tetsaspekterna (enligt ovan) är: ljudnivån värderas till €2 000, service till €3 000, robusthet till €1 000 och miljöhänsyn till €2 500. Detta betyder att förhållandet mellan Pbasic (€8 000) och Pmax (€8 000 + €2 000 + €3 000 + €1 000+ €2 500 =
€16 500) nu är P48:Q52. Följande kvalitetspoäng finns nu tillgängliga (notera att den matematiska principen är den samma som i avsnitt 5.4.1, men att den matema-tiska uppställningen skiljer sig för att tydliggöra att de extra kvalitetspoängen är Q = 52 poäng):
• Ljudnivån 12 poäng (52 poäng x 2 000/8 500 = 12)
• Service 18 poäng (52 poäng x 3 000/8 500 = 18)
• Robusthet 6 poäng (52 poäng x 1 000/8 500 = 6)
• Miljöhänsyn 15 poäng (52 poäng x 2 500/8 500 = 15)
Då en offentlig upphandling ställer krav på transparens vid en upphandling bör man också tydliggöra och dokumentera sina beräkningsgrunder. I vårt hypotetiska
exem-29
pel med inköpet av en diskmaskin så skulle dessa värderingsgrunder i en förenklad form kunna se ut som följer (här bör dock samma detaljerade process som vid pris-sättningen av ljudnivån utföras):
• Beräkningsgrunden för ljudnivån: För att få maxutdelning av 12 poäng krävs en ljudnivå av max 35 dB, vilket är prissätts till € 2 000. Varje poäng är då värd € 167 (€ 2000/12). En ljudnivå av 55 dB ges noll poäng och ljudnivåer inom intervallet 55 dB – 35 dB poängsätts enligt proportionell poängsättning och formel: Ui(x) = (x - xi-) / (xi+- xi-) (Clemen & Reilly, 2014, s. 722).
Exempelvis så skulle en offererad ljudnivå på 40 dB ge följande poäng: (40–
55) / (35–55) * 12 poäng = 0,75 x 12 poäng = 9 poäng, vilket skulle mot-svara ett pris på € 1 500. Anbud med en ljudnivå på över 55 dB stryks då de inte uppfyller den grundläggande kravspecifikationen.
• Beräkningsgrunden för service: För service som är binärt (dvs., antingen el-ler) ges antingen 18 poäng eller ingenting (0 poäng). Kriteriet för service är att servicepersonal finns på plats inom 2h, samt att en eventuell ersättnings-maskin eller reparerad ersättnings-maskin skall vara igång inom 4h. Denna servicenivå bedöms vara värd € 3 000 extra.
• Beräkningsgrunden för robusthet: För robusthet tänker vi oss att en dyrare modell har en längre garantitid och att den grundläggande kravspecifikation-en specificerar ett minimum av 12 år vilket då ger 0 poäng (detta kan tyckas vara en lång tid men detta är en producentmarknad med andra villkor än vad som gäller på en konsumentmarknad). För att få maximala poängen 6 poäng så krävs en garantitid på 18 år (vilket bedöms att ligga i linje med maskinens livslängd), vilket är prissatt till €1 000. I intervallet 12–18 år används samma princip som i fallet med ljudnivå. (Notera att tankegången här skiljer sig från exemplet med avtagande marginalnytta i slutet av avsnitt 5.1, Figur 1)
• Beräkningsgrunden för miljöhänsyn: Det blir mer komplicerat att konstruera en nyttofunktion för miljöhänsyn då man inte har en etablerad skala att luta sig emot. I detta fall får man förlita sig på någon form av expertpanel eller någon annan form av auktoritet inom området (Kiiver & Kodym, 2014, ss.
76-77). Alternativt så får man göra en subjektiv bedömning och konstruera sig en skala (Clemen & Reilly, 2014, ss. 85-88). Låt oss föreställa oss att föl-jande delaspekter är önskvärda: leverantören kan redovisa en miljöpolicy (1), leverantören kan redogöra för eller visa på miljömässig certifiering (2), leverantören kan redovisa sina förädlingskedjor (3), leverantören kan redo-visa att man kontrollerar utsläpp av potentiella miljöpåverkande ämnen (4) och leverantören kan visa på ett organiserat och aktivt miljöarbete inom fö-retaget (5). Totalt är denna kvalitetsaspekt värderad till €2 500, vilket
förde-30
las med € 500 per delaspekt. Uppfyllande av en eller fler av dessa villkor ger 3 poäng per aspekt. Minsta poängsumma är således 0 poäng och den maxi-mala poängsumman är 15.
• Beräkningsgrunden för pris: Ju lägre pris desto bättre. Tillsammans med pri-set på en basmodell (€8 000) så har vi med kvalitetsaspekterna (ljudnivån värderas till €2 000, service till €3 000, robusthet till €1 000 och miljöhän-syn till €2 500) satt en prisgräns för toppmodellen (€ 16 500). Med prisgräns menas här att ytterligare prestandahöjningar utöver toppmodellen inte ger några extra kvalitetspoäng utöver Qmax (se avsnitt 5.1 för förtydligande).
Detta ger nu följande Tabell 10 (notera att beräkningarna är gjorda i Excel och att vi har ett avrundningsfel vilket visar sig vid en manuell summering av kontrollsumman, mer om detta i avsnitt 6.4):
Tabell 10. Referensmodell.
En sammanfattning så här långt är att vi har visat på hur Q/P-metoden kan definieras och användas på detaljnivå. Nästa steg blir nu att visa hur metoden kan användas som ett strategiskt verktyg genom att utföra en serie av simuleringar. Det här görs i Ka-pitel 6 och till grund för dessa simuleringar används ovanstående resonemang och Tabell 10 som referensmodell.