Vi tänker oss nu att den upphandlande myndigheten tillsätter en arbetsgrupp inför en offentlig upphandling av en industridiskmaskin (dvs. en diskmaskin för ett storkök). Arbetsgruppens första uppgift blir nu att konstruera en referensmodell med de två aspekterna pris och kvalitet. Prisuppgifterna hämtar vi från Kapitel 4 (dvs. Pbasic = €8 000 och Pmax = €10 000). Det nya blir nu att på ett robust och håll-bart sätt definiera och skapa en skala för kvalitetsaspekten ljudnivån.
Arbetsgruppen bestämmer sig för att låg ljudnivå är bättre än hög ljudnivå vilket motiveras (via en form av strukturerad argumentation) med följande citat som häm-tats från Upphandlingsmyndighetens hemsida (Upphandlingsmyndigheten, 2021):
”Människan påverkas av ljud på en mängd olika sätt. Det ljud som inte är önskvärt för en lyssnare benämner man buller. Buller kan vara hörselskad-ligt, störande, ge upphov till olika fysiologiska reaktioner och ge sömnstör-ningar. Det kan också göra att en arbetsuppgift blir svårare att genomföra och därmed försämra arbetsprestationen. Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för arbetsfrånvaro, olyckor och anställda som inte orkar jobba med full kapacitet.”
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Nytta
Garantitid i år
Avtagande marginalnytta
21
I Tabell 2 nedan anges Arbetsmiljöverkets (2005:16, s.18) riktvärden för de accep-tabla ljudnivåerna vid olika arbetsförhållanden. Denna tabell får representera en typ av externa och deskriptiva data till stöd för en robust och hållbar värderingsgrund av kvalitetsaspekten ljudnivå (enligt Kiiver och Kodyms rekommendation, se avsnitt 5.1). Det vill säga, en möjlighet till bedömning som bygger på användarnas eller brukarnas subjektiva upplevelse av ljudnivån. Den grundläggande målsättningen uti-från ett användarperspektiv är att få så låg ljudnivå som möjligt. För att kunna mäta och bedöma denna ljudnivå används den s.k. decibelskalan (dB-skalan) som ett attri-but. Att mäta ljudnivå med hjälp av en decibelskala är en vedertagen metod på marknaden vilket innebär att arbetsgruppen kan hävda att det finns ett robust un-derlag för denna parameter vid en eventuell framtida diskussion. Vi ser exempelvis från tabellen (Tabell 2) att 35 dB är bättre än 40 dB, osv.
Låt oss nu föreställa oss att vi skall vidareutveckla Kiiver och Kodyms hypotetiska fall med inköpet av en diskmaskin från avsnitt 4.1. Det nya jämfört med Kapitel 4 är att vi nu har konstruerat en skala för kvalitetsaspekten ljudnivå. Vi kan då börja att skapa oss en referensmodell som återspeglar arbetsgruppens preferenser inför upp-handlingen (egentligen mer korrekt en referenslinje för alla modeller som ligger på linjen, den så kallade indifferenskurvan (Clemen & Reilly, 2014, s. 724)) och ar-betsgruppen har kommit överens om följande värderingsgrunder (se avsnitt 4.1 för
Tabell 2. Acceptabla ljudnivåer enligt Arbetsmiljöverket (2005:16, s.18).
Grupp Arbetsförhållanden Exempel på
aktivitet Exponering under normal arbetsdag (dB)
3 Betydelsefullt att kunna samtala eller stadigvarande
4 Verksamhet där bullrande maskiner och utrustning
22
indexförklaringar). Vi börjar med att komplettera punktlistan från avsnitt 4.1 med att fördela extra kvalitetspoängen för ljudnivån enligt följande:
1. Pbasic = €8 000 och Pmax = €10 000 vilket ger att Pbasic/Pmax= 0,8, vilket i sin tur ger att Q:P = 20:80, vilket alltså ger anbudsgivarna 20 extra kvalitetspo-äng för ljudnivån att konkurrera om.
2. Den högsta acceptabla ljudnivån på 55 dB (dvs., den grundläggande kravspe-cifikationen) skall ges lägsta möjliga poäng, dvs. 0 poäng och benämns som basmodellen.
3. Det lägst specificerade värdet på ljudnivån, dvs. 35 dB, skall ges högsta möj-liga poäng, dvs, 20 poäng och benämns som toppmodellen.
4. Mellanintervallet för ljudnivån poängsätts enligt proportionell poängsättning (Clemen & Reilly, 2014, ss. 721-722) på formeln Ui(x) = (x-xi-) /(xi+-xi-).
Detta betyder då att den maximala ljudnivån på 55 dB (tolkning med stöd av Arbetsmiljöverkets riktvärden) ges 0 poäng (Qbasic). Lägsta (minimala) ljud-nivån på 35 dB ges de maximala 20 poäng (Qadd_ljudnivå). Detta ger ett inter-vall på 55 dB - 35 dB = 20 dB, vilket betyder att varje dB stegs minskning från 55 dB till 35 dB är värt 1 kvalitetspoäng.
Låt oss nu föreställa oss att anbudsgivarna A, B och C från Tabell 1 kommer in med följande anbud: anbudsgivare A specificerar ljudnivån till max 55 dB, anbudsgivare B till max 50 dB och anbudsgivare C till max 35 dB. Det här betyder att alla anbudsgi-varna uppfyller den grundläggande kravspecifikationen på max 55 dB och ges 80 baspoäng (se avsnitt 4.1, punkt 7), dvs., Qbasic är lika med 80 poäng för alla god-kända anbudsgivare. Det här innebär också att kvalitetspoängen för extra prestanda, dvs. extra poäng för kvalitetsaspekten ljudnivånivå (Qadd_ljudnivå), blir 0 poäng för an-budsgivare A och 20 poäng för C. För anan-budsgivare B, som ligger inom intervallet 55–35 dB, väljer vi proportionell poängsättning enligt Clemen & Reillys (2014, s.721–722). Vi får då följande poänger enligt formel Ui(x) = (x-xi-) /(xi+-xi-) = (50dB – 55dB) / (35dB – 55dB) = 0,25 och 0,25 x 20 poäng = 5 poäng. Vilket ger anbudsgivare B fem extra poäng för ljudnivå, dvs., Qadd_ljudnivå för B är 5 poäng. Detta ger följande Tabell 3:
23
Vilket ger att anbudsgivare A är vinnare då man får den högsta kvoten (resultatet) på formel Q/P. Notera att en faktor x 1000 används för att tydliggöra resultatet i sista kolumnen enligt Kiiver och Kodyms rekommendation (2015, s. 284).
Emellertid, skulle anbudsgivare B komma in med ett anbud på en produkt med ljud-nivån 40 dB i stället för 50 dB så ändras de 5 kvalitetspoäng från ovan till 15 poäng ((55 dB - 40 dB) / (55 dB -35dB)) x 20 = 15). Detta ger då istället följande Tabell 4:
Tabell 4. Exempel 2.
I det här fallet blir B vinnare i stället för A som i Tabell 3. Detta ger en indikation på Q/P-metodens känslighet för poängsättningen av kvalitetsaspekten. Det vill säga, det gäller att bedöma och strukturera kvalitetsaspekten på ett väl genomtänkt sätt för att få det tänkta genomslaget (förmedla den upphandlande myndighetens prefe-renser till anbudsgivarna) vid en upphandling. Dessutom så antyder de olika resulta-ten på ett behov av att kunna simulera Q/P-metoden för att säkerställa att metoden utser en vinnare som återspeglar den upphandlande myndighetens behov och prefe-renser vi den upphandling (vilket görs senare i Kapitel 6). Det är även rimligt att anta att en upphandling involverar fler än en kvalitetsaspekt, vilket diskuteras mer i detalj i följande avsnitt nedan (dvs, avsnitten 5.3 och 5.4).
5.3 Ett exempel med flera binära kvalitetsaspekter