Ett inte helt osannolikt scenario är att två eller fler leverantörer hamnar på samma resultat, dvs. att kvoten av Q/P blir lika för två eller fler anbudsgivare. Detta är nå-got som Kiiver och Kodym inte tar upp. Däremot så menar Lindbäck (2017, ss.
284, 520-521) att det bör finnas en beredskap för denna eventualitet vid en upp-handling. Författaren menar att de olika kriterierna ska ha rangordnats i förväg (Lindbäck, 2017, ss. 284, 520-521). Notera att Lindbäck (2017, s. 520) menar att
Grundläggande kvalitetskrav Pris för basmodellen
Kvoten av priset på basmodell/toppmodel
Industridiskmaskin € 8 000 0,48l
Kvalitetsaspekt (Qadd) Maximalt accepterat pris
Andel av maximalt accepterat pris
Ljudnivån (Kvantitativt) € 2 000 0,12
Service (Binärt) € 3 000 0,18
Robusthet (Kvantitativt) € 1 000 0,06
Miljöhänsyn (Icke-binärt kvalitativt) € 2 500 0,15
Kontrollsumma = 1,00 Totalpris vid högsta
möjliga kvalitetsförbättring € 16 500
31
vid avsaknaden av denna rangordning (särskiljningsmodell) så kan upphandlaren tvingas till att låta lotten avgöra upphandlingen. Emellertid så menar Pedersen (2017, s. 154) att lottning får användas då pris används som tilldelningskriterium, han nämner dock inget om de två andra kriterierna (kostnad och bästa förhållandet mellan kvalitet och pris), vilket skulle kunna indikera att lottning endast är tillåtet då pris används som enda tilldelningskriterium.
En särskiljningsmodell enligt Lindbäcks förslag för Kiiver och Kodyms diskma-skinsexempel skulle kunna se ut som följer (emellertid måste detta kommuniceras i förväg till alla de inblandade intressenterna):
P (Pris)⋟Ljudnivå⋟Miljöhänsyn⋟ Service ⋟ Robusthet
Värderingsgrunden för denna rangordning skulle exempelvis ha kunnat vara som föl-jer:
1. Priset kommer först då en viktning av P80:Q20 indikerar att priset är viktigast.
2. Därefter kommer kvalitetsaspekterna i fallande ordning enligt ovan.
Det vill säga, skulle nu två anbudsgivare hamna på samma Q/P kvot, så vinner den anbudsgivaren med det lägsta priset. På liknade sätt så utses vinnare genom att göra jämförelser steg för steg genom prioritetsordningen (Lindbäck, 2017, s. 521).
32
6 Simuleringar – ett strategiskt marknadsspel I detta kapitel så utförs en rad olika simuleringar med upphandlingen av en diskma-skin från Kapitel 5 som exempel. Vi föreställer oss att en arbetsgrupp inom en upp-handlande myndighet vill simulera och testa olika scenarios. Det här för att säker-ställa att myndighetens intentioner och preferenser får det tänkta genomslaget i en upphandling. Arbetsgruppen vill framför allt undersöka följande två saker:
1. Vilka konsekvenser får olika viktningar av förhållandet mellan toppmodellen och basmodellen? Det vill säga vad är spelrummet mellan priset för den grundläggande kravspecifikationen (Pbasic) och priset för den maximala an-vändbara extra prestanda (Pmax)? Här har man en ambition av att tänja på al-ternativen så att man inte begränsas av eventuella mentala blockeringar. Ex-empelvis så kan det kännas mer bekvämt att hålla sig till marknadspriser istället för att sätta teoretiska priser som mer baseras på en behovsanalys med efterföljande diskussion (Hammond, Keeney, & Howard, 1999, ss. 50-51).
2. Undersöka att olika kombinationer av kvalitetspoängsättningen för kvalitets-aspekterna återspeglar den upphandlande myndighetens preferenser.
Arbetsgruppen bestämmer sig även för att genomföra upphandlingen via ett s.k. öp-pet förfarande enligt LOU 6 kap. 1§. Det vill säga, alla de potentiella anbudsgivarna får efter att den upphandlande myndigheten har aviserat upphandlingen inkomma med skriftliga anbud. Därefter värderas de inkomna anbuden mot de ställda kraven och vinnaren utses utan vidare förhandling (Kapitel 6, 8§, LOU). För detta hypote-tiska exempel så bortser vi från de s.k. tröskelvärdena (Kapitel 5, LOU).
Baserat på tidigare historik och nyligen gjorda marknadsundersökningar så spekule-rar arbetsgruppen i detta tidiga skede att följande marknadsförutsättningar råder:
• Att det finns en gruppering av relativt nya leverantörer med en utpräglad lågprisprofil. Dessa leverantörers ambition är att ta betydande marknadsan-delar genom att konkurrera aktivt med att marknadsföra sina standardpro-dukter. Dessa anbudsgivare benämns som grupp A och deras produkter anses ligga nära en s.k. basmodell (dvs, en produkt som bara uppfyller den grund-läggande kravspecifikationen).
• Att det finns en gruppering av leverantörer som av arbetsgruppen upplevs som etablerade premiumleverantörer. Hellre än att ta marknadsandelar så konkurrerar man med hög kvalitet som man också försöker att ta bra betalt för. Dessa anbudsgivare benämns som grupp C och deras produkter anses ligga nära en s.k. toppmodell.
33
• Att det finns en gruppering av leverantörer som kvalitets- och prismässigt ligger lite mitt emellan grupp A och grupp C. Dessa leverantörer har en nå-got passiv profil men är väletablerade aktörer med fokus på att hålla en hög avkastning och god lönsamheten i sina verksamheter. Dessa anbudsgivare benämns som grupp B.
Vidare så utgår vi ifrån att arbetsgruppen spekulerar i att anbudsgivarna i de olika grupperingarna i sin tur lägger upp följande strategier:
• Anbudsgivare i grupp A kommer i första hand konkurrera med att pressa ner priserna. I det här fallet så spekulerar arbetsgruppen i att leverantörerna kommer att offerera en standardprodukt som egentligen bara uppfyller den grundläggande kravspecifikationen med ett listpris på cirka €8 000. För en-kelhets skull så räknar vi preliminärt på €8 000 som ett enhetspris för denna gruppering.
• Anbudsgivare i grupp B kommer att lägga sig på en prisnivå med en god vinstmarginal. Dessa leverantörer är endast beredda att göra små justeringar på pris och kvalitet beroende på hur marknaden utvecklar sig. Arbetsgrup-pen tror att anbudsgivare inom denna grupp kommer att offerera en stan-dardprodukt nära den grundläggande kravspecifikationen (till att börja med) med ett listpris på cirka €9 000. För enkelhets skull så räknar vi preliminärt på €9 000 som ett enhetspris för denna gruppering.
• Anbudsgivare i grupp C litar på att man kan ta bra betalt för sina produkter med hög kvalitet. Leverantörerna är egentligen bara beredda att göra mindre prisjusteringar för att vinna en upphandling. Arbetsgruppen tror att dessa le-verantören kommer att offerera en produkt med hög prestanda till ett list-pris på cirka €15 000. För enkelhetens skull så räknar vi preliminärt på
€15 000 som ett enhetspris för denna gruppering.
Arbetsgruppen utgår från sin referensmodell (se Tabell 10) och har i detta skede be-stämt sig för att fokusera på hur, en eller flera, anbudsgivare inom grupp A (pris-pressarna) kan tänkas agera utifrån denna modell. Dessutom så vill man också testa av konsekvensen av olika viktningskombinationer (mellan pris och kvalitet). Man be-stämmer sig för att börja relativt brett och simulera följande tre viktningskombinat-ioner: P50:Q50 (avsnitt 6.1), P20:Q80 (avsnitt 6.2) och P80:Q20 (avsnitt 6.3).
Motivet för valet av dessa viktningskombinationer är att man vill testa brett och få en känsla för konsekvenserna och gränssättningen av eventuella extremvärden. Det vill säga, är tankegången och bedömningarna för referensmodellen rimliga och seri-ösa? Stämmer den med vad som är tänkt? Arbetsgruppen bestämmer sig för att göra två simuleringar per viktning och med ett uppskattat listpris som utgångspunkt. Ar-betsgruppen bestämmer sig även för att fokusera på manöverutrymmet för
anbuds-34
givarna inom grupp A. Vidare så tänker sig arbetsgruppen att det finns tre huvud-scenarios enligt följande förutsättningar:
• I simulering 1 (SIM 1) antar vi att arbetsgruppen gör en initial bedömning (simulering) utifrån det preliminära listpriset av anbuden och benämner denna simulering som SIM 1–1. Vad skulle då en anbudsgivare inom grupp A ha behövt göra för att lyckas med sin strategi, det vill säga att pressa ner priset? Denna simulering benämns som SIM 1–2.
• I simulering 2 (SIM 2) antar vi att arbetsgruppen har missbedömt grupp B:s agerande som nu i stället visar sig vara mer aktiva med att erbjuda extra pre-standa (denna simulering benämns som SIM 2–1). Vad skulle då, en eller fler, anbudsgivare inom grupp A ha behövt göra som motåtgärd om de också spekulerar med detta scenario (denna simulering benämns som SIM 2–2)?
Givet att, en eller fler, anbudsgivare inom grupp A konkurrerar med låga priser enligt SIM 1. Anbudsgivare inom grupp C antas agera enligt SIM 1.
• I simulering 3 (SIM 3) antar vi att arbetsgruppen har missbedömt en eller fler anbudsgivare inom grupp C som i stället gör en mindre prissänkning (denna simulering benämns som SIM 3–1). Vad skulle då, en eller fler, an-budsgivare inom grupp A ha behövt göra som motåtgärd om de också speku-lerar med detta scenario (denna simulering benämns som SIM 3–2)? Givet att anbudsgivare inom grupp A konkurrerar med låga priser enligt förutsätt-ningarna i simulering 1–1 och anbudsgivare inom grupp B erbjuder extra prestanda som i simulering 2.