I detta scenario så vill arbetsgruppen undersöka konsekvensen av att tona ner prisde-len och lägga större fokus på extra prestanda (kvalitetsaspekterna). Man bestämmer sig för att undersöka hur en viktning av ca P20:Q80 (eller mer korrekt som
P21:Q79 som i vårt exempel nedan) faller ut. Det vill säga, prisdelen i inköpet av en diskmaskin värderas nu till endast ca 20 % medan de extra kvalitetsaspekterna värd-eras till ca 80 %. Arbetsgruppens målsättning är att skicka en stark signal till de po-tentiella anbudsgivarna att extra prestanda väger tungt i bedömningarna av anbuden.
Anta också att arbetsgruppen tar det djärva greppet att provocera marknaden lite genom att säga att basmodellen värderas nu endast till €2 000, men med samma prissättning av utökad kvalitet som i exemplet i avsnitt 6.1.
De olika delpoängen för de respektive kvalitetsaspekterna är bedömda och framräk-nade enligt samma princip som i avsnitt 5.4.2. Dock med den skillframräk-naden att den to-tala summan för kvalitetspoäng nu är 81 i stället för 52. Det vill säga:
• Ljudnivån 19 poäng (81 poäng x 2 000/8 500 = 19)
• Service 29 poäng (81 poäng x 3 000/8 500 = 29)
• Robusthet 10 poäng (81 poäng x 1 000/8 500 = 10)
• Miljöhänsyn 24 poäng (81 poäng x 2 500/8 500 = 24)
Detta ger då följande högst spekulativa referensmodell (notera att diskrepansen med kontrollsumma kvarstår, se avsnitt 6.1):
38
Tabell 18. Referensmodell med viktning på ca 20:80.
Förutsättningar och simuleringsscenarios som i avsnitt 6.1 gäller i stort, förutom att baspriset är ändrat från €8 000 till €2 000. Emellertid så bör det observeras att det blir en märklig priseffekt med denna viktning. Arbetsgruppen inom myndigheten har satt priset för en basmodell till €2 000 medan ”marknaden” prissätter den till
€8 000, det vill säga ett gap på €6 000, vilket i realiteten kanske är för stort för att vara seriöst. Emellertid så tänker vi oss för detta exemplen att det finns en indikat-ion från marknaden att ny teknik eller att nya leverantörssegment är på väg in som skulle kunna motiverar att man vill testa en simuleringsrunda på denna prisnivå.
Vi tänker oss samma scenario som i avsnitt 6.1. Det vill säga, i den första simule-ringen (SIM 1–1) antar vi att arbetsgruppen gör en initial bedömning och en sam-manställning av hur anbuden skulle kunnat fördela sig. Det vill säga, att anbudsgi-vare i grupp A konkurrerar med låga priser, anbudsgianbudsgi-vare i grupp B är mer passiva och offererar en mer eller mindre standardprodukt enligt prislistan medan anbudsgi-vare i grupp C försöker att erbjuda så mycket extra prestanda som det går, vilket då ger följande Tabell 19:
Tabell 19. SIM 1–1.
I det här scenariot blir anbudsgivare i grupp C med sina kvalitetsprodukter den över-lägsna vinnaren vilket också ligger i linje med arbetsgruppens syfte med att fokusera på kvalitetsaspekterna. Emellertid så kommer detta till det högsta priset, vilket be-tyder att marknaden inte har låtit sig provocerats till prissänkningar. Dessutom så skulle anbudsgivarna i grupp C få den högsta kvoten med ett pris på över €40 000!
Grundläggande kvalitetskrav Pris för basmodellen
Kvoten av priset på basmodell/toppmodel
Industridiskmaskin € 2 000 0,19l
Kvalitetsaspekt (Qadd) Maximalt accepterat pris
Andel av maximalt accepterat pris
Ljudnivån (Kvantitativt) € 2 000 0,19
Service (Binärt) € 3 000 0,29
Robusthet (Kvantitativt) € 1 000 0,10
Miljöhänsyn (Icke-binärt kvalitativt) € 2 500 0,24
Kontrollsumma= 1,00 Totalpris vid högsta
möjliga kvalitetsförbättring € 10 500
39
Detta visar hur extrem modellen kan vara och skulle alternativt kunna tolkas som att man har missat något i sina förberedande marknadsundersökningar och prissättning-en av produktprissättning-en respektive kvalitetsaspekterna.
Arbetsgruppen gör nu en andra simulering (SIM 1–2) för att se vad som skulle ha krävts av en eller fler av anbudsgivarna i grupp A för att vinna upphandlingen. Vi ser i Tabell 20 att en eller fler anbudsgivare i grupp A skulle ha behövt erbjuda ett pris på €2 800 för basmodellen för att ha lyckats med sin prispressarstrategi, vilket då skulle närma sig arbetsgruppens provokation av ”marknadspriset”. Vi får alltså föl-jande Tabell 20:
Tabell 20. SIM 1–2.
Hade nu någon anbudsgivarna i grupp A offererat ett pris på €2 825 så hade man hamnat på samma resultat (6,67) som anbudsgivarna i grupp C. Då hade man ställts inför ett särskiljningsförfarande mellan den billigaste och dyraste modellen, vilket kanske inte är riktigt vad man hade tänkt sig. Det vill säga, skall de högt ställda kvali-tetskraven kunna konkurreras ut av ett extremt lågt pris med låg kvalitet? Det här skulle möjligtvis indikera att marknaden är under förändring (nya leverantörer eller ny teknik) och ge den upphandlande myndigheten en viss form av strategisk inform-ation.
I den andra huvudsimuleringen (SIM 2–1) tänker vi oss igen att en eller fler av an-budsgivarna i grupp B försöker att erbjuda något extra. I tabellen nedan har man lagt till service, det vill säga man erbjuder en kvalitetsförbättring som värderas till 29 poäng (se ovan). Anbudsgivarna i grupp A konkurrerar fortfarande med lågt pris (enligt SIM 1–1) och anbudsgivarna inom grupp C erbjuder fortfarande full pre-standa (enligt SIM 1–1). Vi kan då tänka oss att vi får följande Tabell 21:
Tabell 21. SIM 2–1.
Vi ser här att anbudsgivarna inom grupp B denna gång inte fullt ut får genomslag (jämfört med SIM 2–1 i avsnitt 6.1) med att bara erbjuda service utan man skulle ha behövt erbjuda någon ytterligare prestandaförbättring. Exempelvis så skulle man ha kunnat erbjuda en förbättring i ljudnivå från 55 dB till 41 dB vilket enligt
proport-40
ionell poängsättning (Clemen & Reilly, 2014, s. 722) skulle ha gett ytterligare 13 extra poäng (egentligen 13,3). Vilket då skulle ge följande Tabell 22:
Tabell 22. SIM 2–2.
Alltså, mer prestanda lönar sig enligt arbetsgruppens intentioner. Notera att vi i denna simulering gjorde ett avsteg mot våra generella intentioner från punktlistan (se inledningen på kapitlet), i stället för att fokusera på anbudsgivare i grupp A så läggs fokus på anbudsgivare i grupp B:s manöverutrymme. Det här är gjort för att visa på Q/P-metodens potentiella känslighet.
I den tredje simuleringen tänker vi oss igen att en eller fler anbudsgivare inom grupp C kanske har insett att man ligger lite högt i pris. Vi tänker oss också att en eller fler anbudsgivare inom grupp B har förflyttat sig från sin position i SIM 2–1 till SIM 2–2.
Vi ser nu att en eller fler anbudsgivare inom grupp C endast behöver göra en mindre prisjustering (ca € 200) för att fortfarande vara vinnaren. Det vill säga, man får bra betalt för att erbjuda hög prestanda och behöver bara göra mindre prisjusteringar för att vinna upphandlingen mot anbudsgivare inom grupp B.
Tabell 23. SIM 3–1.
Skulle prispressarna, anbudsgivarna inom grupp A, förutse detta scenario så hade man behövt gått ner till ett pris under €2 800, Vi får då följande Tabell 24.
Tabell 24. SIM 3–2.
I denna simuleringsrunda har arbetsgruppen försökt att premiera hög kvalitet och skydda sig mot eventuella förändringar på marknaden. Dilemmat blir emellertid att arbetsgruppen inte vet om man får en dyr högprestandamaskin eller en basmodell till reapris. Här gäller det att den grundläggande kravspecifikationen är väl
genom-Grupp Qbasic Qadd
41
tänkt så att man inte kompromissar med sina fundamentala krav. Slutsatsen är emel-lertid att anbudsgivare C inom grupp och delvis grupp B får stora fördelar då man med små medel kan få ett stort genomslag i upphandlingen.