• No results found

7 Sektorskatalog– bedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism

7.7 Fondförvaltning

Sammantagen sektorsrisk:

Sektor

Fondförvaltning kan delas in i två verksamhetstyper: förvaltning av värdepappersfonder samt förvaltning av alternativa investeringsfonder (AIF:er).). De två typerna styrs av olika regelverk som är sammanlänkade, då dessa till viss del är likartade och en stor del av förvaltarna har tillstånd för båda typerna. Då riskerna också bedöms vara likartade behandlas de båda verksamhetstyperna gemensamt i detta avsnitt.

Allmän beskrivning av sektorn och relaterade produkter eller aktiviteter

Fondförvaltning kan delas in i förvaltning av värdepappersfonder och förvaltning AIF:er. Specialfonder är särskilt reglerade AIF:er, vilka som huvudregel marknadsförs till icke-professionella investerare.

Marknadsföring av övriga AIF:er – till skillnad från specialfonder – sker huvudsakligen till professionella investerare. Men under vissa förutsättningar kan de också marknadsföras till icke-professionella investe-rare (exempelvis om andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad).

Exempel på övriga alternativa investeringsfonder är riskkapitalfonder, fastighetsfonder och kreditfonder.

Till skillnad från förvaltning av värdepappersfonder – vilket alltid kräver tillstånd – kan förvaltning av en AIF antingen vara registreringspliktig eller tillståndspliktigt. Om det är registrering eller tillstånd som krävs beror på hur stort kapital som förvaltaren har under förvaltning. Reglerna i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) gäller enbart i begränsad omfattning för registre-rade förvaltare av AIF:er.

Fondförvaltaren ansvarar bland annat för portföljförvaltning och riskhantering. För både värde- pappersfonder och AIF:er ställs krav på att det finns ett förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet ska bland annat förvara fondens tillgångar samt kontrollera penningflöden.

Fondförvaltning styrs av lagen (2004:46) om värdepappersfonder respektive LAIF. Medan förvaltare av värdepappersfonder och specialfonder har stått under tillsyn under en längre tid, är regelverket för förvaltning av AIF:er relativt nytt.

Fondverksamhet är till stor del gränsöverskridande, framför allt inom EU/EES. Det finns ett stort antal fonder som är baserade i andra medlemsländer, men som marknadsförs och säljs i Sverige. Bland de större förvaltarna av värdepappers- och specialfonder – sett till kapital under förvaltning – finns de bankägda fondförvaltarna. De bankägda fondförvaltarna förvaltar ofta både värdepappers- och special- fonder. Dessa fonder distribueras ofta genom bankverksamheten. Fonder kan också distribueras av fondplattformar. Fonder säljs också via försäkringsbolag, till exempel inom ramen för fond-/depå- försäkringar samt genom premiepensionssystemet. Fondandelar kan vara förvaltarregistrerade, varvid förvaltaren anges i andelsägarregistret, i stället för andelsägaren.

Nyckeltal * Totalt hela sektorn

Antal företag 230

Företagens omsättning 37 368 747 773 kr

Företagens kapital under förvaltning 4 202 357 415 758 kr

Antal medarbetare 2 316

Antalet etablerade affärsförbindelser 1 624 410

Totalt antal fysiska kunder 1 605 167

Totalt antal juridiska kunder 36 204

* Siffrorna är en sammanslagning av värdepappersfonder och AIF:er. Samtliga data i tabellen är inhämtade från FI:s periodiska

rapportering för penningtvätt, rapport F880, med referensdatum 2019-12-31. Tabellen kan därför innehålla data som till viss del avviker från den faktiska situationen.

Tabellen omfattar såväl AIF-förvaltare som förvaltare av värdepappersfonder.

7.7Fondförvaltning

Penningtvätt – beskrivning av riskscenario inklusive kända tillvägagångssätt (modus)

• Förvaltare av värdepappersfonder och förvaltare av AIF:er delar bilden av de flesta riskscenarier.

Fonder av olika typer kan till exempel användas för penningtvätt i situationer då illegala pengar ska skiktas och integreras i de finansiella systemen. Då investeringsfonder ofta hanterar stora kapitalflöden kan dessa vara en attraktiv kanal för potentiellt storskalig penningtvätt.

• Hotaktörer kan använda sektorns legitima produkter. Exempel på detta är köp och försäljning av fondandelar med syfte att skikta eller integrera medel som har ursprung från brottslig verksamhet.

Om utbetalning sker till ett annat konto än till det där pengarna ursprungligen sattes in, kan fonder användas i skiktningsfasen. På så sätt kan mottagaren ge sken av att de mottagna pengarna kommer från upparbetade kapitalvinster.

• Fondaffärer kan i stor utsträckning också vara gränsöverskridande. Detta gör att pengar kan placeras utomlands på ett enkelt sätt och kan försvåra både spårbarheten och möjligheten att identifiera even-tuella ägarstrukturer. I de fall då en fondförvaltare och/eller en fond är baserade utanför EES – men har tillstånd att marknadsföras i Sverige – kan det finnas en ökad risk för att åtgärder för kundkänne-dom inte är tillräckliga, vilket i sin tur gör det möjligt för penningtvätt.

Hot – penningtvätt

Omfattning

Penningtvätt bedöms inte förekomma i hög utsträckning, men volymen av pengar som potentiellt kan tvättas bedöms vara hög. Mindre fonder kan utgöra en risk för penningtvätt. Detta bekräftas även i vissa internationella riskanalyser på området (jämför exempelvis family office-konstruktioner som en riskfaktor).80

Förmåga hos hotaktören

För att använda sektorn för penningtvätt krävs viss specialistkompetens samt kapital. Dessa faktorer minskar risken för penningtvätt och gör sektorn mindre attraktiv att använda. Men samma faktorer är också drivande för högre risk då större volymer potentiellt sett kan tvättas genom sektorn.

Anonymitet

Om en ny fond skapas för att tvätta pengar kan en inbyggd anonymitet finnas som en del av upplägget.

Men sådana upplägg bedöms vara mindre vanligt förekommande och därför anses den totala effekten vara begränsad inom sektorn.

Sammanfattande bedömning

Sektorn bedöms vara som mest attraktiv för hotaktörer med stort kapital och hög kompetens, och som använder sig av komplicerade upplägg. Men även enklare modus kan förekomma. Detta gör att även om volymerna i enskilda fall kan vara höga är den totala hotbilden mot sektorn relativt begränsad.

Sammanfattningsvis bedöms hotet för penningtvätt i sektorn vara betydande (3).

Sårbarhet – penningtvätt

Möjlighet att upptäcka penningtvätt

Flera fonder marknadsförs gränsöverskridande vilket innebär att pengar enkelt kan placeras utomlands genom köp av fondandelar. I dessa fall finns sårbarhet kopplad till utländska ägarstrukturer med dolda huvudmän. Inom sektorn förekommer dessutom komplexa och icke-transparenta ägarstrukturer. Till exempel förekommer utländska truster, vilket ökar sårbarheten för penningtvätt.

Kontanter förekommer ytterst sällan i sektorn och bidrar till en god spårbarhet. Den övergripande bedömningen är att transaktioner till stor utsträckning är spårbara, och att användarna av produkter

80 JC 2017/37 Riktlinjer om riskfaktorer, s 71.

7.7Fondförvaltning

och tjänster till hög utsträckning är identifierade. Ett visst mått av risk finns dock kopplat till den internationella delen av sektorn.

Fondrelaterade transaktioner som genomförs i sektorn tar någon till några dagar att genomföra och bedöms vara relativt enkla att spåra. Men de mer komplexa uppläggen antas ta längre tid. Dessa har också minskad spårbarhet som inbyggd funktion och minskar därför spårbarheten på de transaktioner som genomförs.

Regelefterlevnad

Riskmedvetenheten bedöms variera inom sektorn. Förvaltare av andra AIF:er än specialfonder har endast stått under tillsyn sedan 2013 och detta har sannolikt medfört att många företag i sektorn inte hunnit mogna jämfört med till exempel förvaltare av värdepappersfonder. I sektornsrapporter om regelefterlevnad finns tecken på att institut ser brister som är kopplade till företagens efterlevnad.

De mindre företagen anses inte ha tillräckliga resurser för att garantera ett effektivt kontrollsystem och står inför samma utmaningar som i andra sektorer med sämre organisatoriska förutsättningar (jämför internationella riskanalyser för sektorn81). De bankägda fondbolagen bedöms dock ha risk-kontrollfunktioner på plats samt kan applicera de system och verktyg som redan används i bankverk-samheten.

De mindre företagen i sektorn förlitar sig ofta på att bankerna vidtar åtgärder för kundkännedom på de bankkontokunder som handlar i fonden. En följd av detta är att fondbolaget lägger mindre resurser på att lära känna sina kunder.82 Det finns även risk för betydande intressekonflikter, främst bland de mindre företagen. Sektorn är beroende av placerat kapital och därför kan finansiella intressen komma att ha företräde framför regelefterlevnad.

Sammanfattande bedömning

En betydande del av sektorn utgörs av bankägda fondbolag och här bedöms att kontrollsystemen finns på plats. I de mindre företagen finns risker för intressekonflikter, och de organisatoriska förutsättning-arna för kontrollfunktion och regelefterlevnad bedöms vara sämre.

Sammantaget bedöms sårbarheten i sektorn vara medel (2).

Risk – finansiering av terrorism

I dagsläget finns inga kända modus där sektorn används för att finansiera terrorism inom ramen för avgränsningen i den nationella riskbedömningen. Sektorns risk för finansiering av terrorism har därför inte bedömts.

81 EU SNRA, Annex, SWD (650), s 45.

82 Detta resonemang förs också i EU:s supranationella riskbedömning, se a.a. s 45.

7.7Fondförvaltning