Forskningsdesign

Mot bakgrund av covid-19-pandemin har denna studie genomförts i form av en kvalitativ fallstudie. Fallstudier används i stor utsträckning inom samhällsforskning och småskaliga projekt där en helhetssyn kan presenteras med ett flexibelt förhållningssätt som möjliggör för både teoribyggande och teoriprövande forskning (Denscombe, 2014). Genom iterativt arbete mellan inhämtad empiri och tidigare teori är syftet att kunna ge utvecklade förklaringar utifrån observationer, som har skett under datainsamlingen (Bell et al., 2019). Bryman och Bell (2017) beskriver en fallstudie som en typ av studie vars design präglas av enstaka fall, ett enstaka fall kan vara en specifik händelse, en plats eller en organisation. Till grund för denna studie ligger en specifik händelse, den specifika händelse är som tidigare nämnt covid-19-pandemin.

3.2.1 Urval

Studiens studieobjekt är svenska sjukhus och medarbetare, sjuksköterskor och AT-läkare, som arbetar inom sjukvården och på sjukhus har i denna studie valts som urvalsgrupp för att besvara forskningsfrågan. Sjuksköterskor och AT-läkare valdes som urvalsgrupp och svenska sjukhus som studieobjekt eftersom covid-19-pandemin drabbade sjukvården och speciellt sjukhusen väldigt hårt, de var tvungna att gå in i ett krisläge och således drabbades även medarbetarna på sjukhusen. Studien kommer även behandla covid-19-pandemin som ett exempel för krissituation, eftersom denna pandemi är väldigt aktuell samt passande anser vi att det utgör ett bra exempel för en krissituation. Medarbetare som har arbetat på sjukhus under covid-19-pandemin har således upplevt hur mätning av prestationer använts i krissituationer.

Vi har valt ut tio respondenter till studien utifrån ett kriteriestyrt urval. Ett kriteriestyrt urval innebär att varje respondent i denna studie är vald utefter att hen uppfyller de kriterier vi har ställt (Bryman & Bell, 2017). Vi har använt ett kriteriestyrt urval för att nå respondenter som kan ge oss relevant information för att kunna svara på forskningsfrågan.

Urvalskriterierna (Tabell 1) presenteras nedan:

Urvalskriterier respondenter

(1) Att respondenten har jobbat inom sjukvården både innan och under covid-19-pandemin.

(2) Att respondenten utsätts för prestationsmätning i arbetet.

(3) Att respondenten har jobbat på ett svenskt sjukhus under pandemin.

Tabell 1: Urvalskriterier respondenter av författarna

I kombination med det kriteriestyrda urvalet har vi även använt oss av bekvämlighetsurval och sedan snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenterna. Bekvämlighetsurval innebär att vi har valt respondenter utifrån tillgänglighet (Bryman & Bell, 2017). Initial har vi genom kontakter, som till exempel genom familj och bekanta kommit i kontakt med och valt ut respondenter till studien. Under intervjuerna frågade vi sedan varje respondent om hen kunde rekommendera andra, nya personer som hade varit relevanta för oss att intervjua. Detta kallas enligt Bryman och Bell för snöbollsurval, att man använder de första respondenterna för att

komma i kontakt med andra potentiella respondenter.

Nedan (Tabell 2) presenterad en översiktlig lista över samtliga respondenter i denna studie.

Respondent Yrkestitel Region År inom sjukvården

Respondent 1 Sjuksköterska Stockholm 3,5

Respondent 2 Sjuksköterska Stockholm 5

Respondent 3 AT-läkare Blekinge 6

Respondent 4 Sjuksköterska Stockholm 35

Respondent 5 Sjuksköterska Kalmar ~ 4

Respondent 6 Sjuksköterska Norrbotten ~ 20 Respondent 7 Sjuksköterska Västra Götaland 2,5

Respondent 8 AT-läkare Stockholm 2,5

Respondent 9 AT-läkare Norrbotten 3

Respondent 10 Sjuksköterska Norrbotten ~ 20 Tabell 2: Sammanställning av respondenter

Commented [WJ30]: Bara en kort poäng om AT-läkarna, samtliga har praktiserat då och då som

undersjuksköterskor/liknande under sin grundtbildning.

Respondent 3 verkar ta med detta i sin totala

sjukvårdserfarenhet men 7-8 främst verkar räkna med sin tid i AT-tjänst (under anställning). Samtliga har erfarenhet inom sjukvården före COVID, trots att åren är färre.

*Kommentaren kan tas bort efter det har lästs*

Commented [Gä31R30]: Det kanske kan skrivas inom parentes i tabellen och förklaras i här i texten vad parentesen står för

Commented [Gä32]: angående denna så behöver vi antingen ändra urvalskriterierna eller skriva dit att respondenten har arbetat längre som kommentaren innan nämner!

Commented [GU33R32]: Korrigerat

3.2.2 Metod för datainsamling

För att samla in data har tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor och AT-läkare genomförts. Två av intervjuerna skedde via en fysisk träff medan resterande intervjuer utfördes på distans, antingen via telefon eller videokonferenstjänsten Zoom. Varje intervju spelades in efter godkännande från respondenten och transkriberades därefter.

Vi ansåg att semistrukturerade intervjuer var en lämplig intervjuteknik för studien för att det erbjuder en flexibilitet i intervjun. Semistrukturerade intervjuer utgår från en intervjuguide innehållandes teman och frågor man ska utgå från men har en frihet i hur och i vilken ordning man ställer frågorna (Bryman & Bell, 2017). Denna intervjuteknik erbjuder även möjligheten att ställa följdfrågor, vilket är gynnsamt för att få en större och djupare förståelse för respondenternas upplevelser. En fördel man att vi kunde ställa följdfrågor var att eventuella missförstånd och oklarheter i intervjuerna minimerades. För respondenten innebär semistrukturerade intervjuer att de får en större möjlighet att svara fritt och mer utrymme att utveckla sina svar (ibid), vilket var nödvändigt för att kunna skapa oss en förståelse för deras upplevelser av prestationsmätning under en krissituation.

3.2.3 Empiriska frågor och teman

Genom att tematisera forskningsfrågan i tre teman var syftet att göra forskningsfrågan mer konkret. De tre temana är baserade på analysverktyget, som vi bedömer är relevanta för ämnet prestationsledning. Utifrån dessa tre teman skapade vi en intervjuguide innehållandes passande intervjufrågor (bilaga 1) som vi kunde utgå från när vi genomförde de semistrukturerade intervjuerna.

Tema Delfråga Exempel på intervjufråga

Utvärdering Hur utvärderas

medarbetarnas prestationer?

Hur utvärderas du av din arbetsgivare?

Prestationsmätningens form Är prestationsmätningen främst formell eller

Vad utvärderas du på?

informell samt är den främst objektiv eller subjektiv.

Motivation Skapar prestationsmätningen

motivation hos medarbetaren?

Motiveras du av utvärderingen?

Tabell 3: Operationalisering

Temat utvärdering är det första av de tre teman vi ansåg vara relevanta för denna studie och en viktig komponent för forskningsfrågan. Respondenterna fick besvara frågor som handlar om hur de känner att de blir utvärderade av sin arbetsgivare. Detta för att vi skulle få en inblick hur prestationsmätningens uppbyggnad är på arbetsplatserna våra respondenter befann sig på. Vi ville även få en inblick i hur väl våra respondenter kände till hur de blev utvärderade.

Tema två vi valde var prestationsmätningens form och detta tema hade syftet att ge oss en förståelse i mätningens uppbyggnad. Främst ville vi få veta om det var så att mätningarna var flexibla, med andra ord anpassad enligt utvärderaren eller om mätningarna var objektiva, mindre flexibla.

Det sista temat vi valde för denna studie var motivation. Denna fann vi mycket relevant då vi önskade få veta vad som drev respondenterna i deras yrke samt om det fanns något samband mellan motivation och prestation. Särskilt när denna arbetsgrupp har varit mycket pressad under pandemin var det intressant att se om motivationen hade förändrats.