I detta inledande kapitel beskrivs bakgrunden till studiens ämne och problem. En sammanfattning av tidigare forskning följs av problematisering och studiens forskningsfråga.
Därefter beskrivs studiens syfte och bidrag samt tillvägagångssättet hur problemet har undersökts.
1.1 Bakgrund
I mars 2020 förändrades vardagen, från den ena dagen till den andra. Det nya coronaviruset som hade börjat spridas runt om i världen hade nu även drabbat Sverige. (Svenska Röda Korset, 2020)
Det var under våren 2020, som världen slogs av en nyhet att viruset SARS-CoV-2 hade upptäckts och spreds som en löpeld. I Sverige fick Folkhälsomyndigheten ansvaret att skydda medborgarna i högsta grad mot det nya viruset. De gav rekommendationer i form av att man i största möjliga mån skulle hålla avstånd, arbeta hemifrån samt avstå onödiga resor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Hela den svenska befolkningen drabbades i olika form av det, som skulle komma att bli en pandemi, men en av de hårdast drabbade blev sjukvården. Detta på grund av att sjukvården blev högt belastad och i samband med det fick ställa om helt och hållet för att bemöta ett ökat vårdbehov. Planerad vård blev uppskjuten, antal platser på intensivvården ökade och en rad omprioriteringar fick göras för att kunna behandla covid-19 patienter. Personalen inom vården fick möta en ny arbetssituation i form av att de omfördelades, fick arbeta övertid samt utbildas för att kunna ge den vård som krävdes, vilken man inte var van vid (Region Stockholm, 2021).
Mätning av prestation kan vara olika svårt att utföra och då sjukhus har många olika intressenter samt en stor variation av arbete och yrkesgrupper, inte minst under pandemin, kan mätningen försvåras. Syftet med att mäta prestationer handlar om bland annat att motivera anställda, förbättra och utvärdera organisationen (Behn, 2003). Mot bakgrund av att sjukhusen har befunnit sig under påfallande press och varit tvungna att gå in i ett krisläge vill vi undersöka om en krissituation påverkar prestationsmätning.
Commented [WJ4]: Rekommenderat omfång: 1000-1500 ord
1.2 Tidigare forskning
Prestationsmätning är ett väl utforskat område och tidigare forskning belyser att prestationsmätning är ett betydande verktyg för att styra en organisation i önskad riktning (Ferreira & Otley, 2009). Prestationsmätning som utgår från organisationens övergripande strategi gör det möjligt att anpassa prestationerna för att nå organisationens övergripande mål samt för att kommunicera till de anställda vad organisationens vision är (Kaplan & Norton, 1992). Inom Ferreira och Otleys ramverk (2009) för prestationsledning utgör prestationsmätning en viktig del i en organisationens prestationsstyrning. Det finns ett antal aspekter som anses vara kritiska vid prestationsledning, däribland prestationsmått, utvärdering, målsättning och belöning. Prestationsmätning kan även vara subjektiv, objektiv eller en kombination av dessa (Ferreira & Otleys, 2009). Vid subjektiv prestationsmätning finns en risk för att utvärderingen är jävig (ibid). Objektiv prestationsmätning innebär att mätningen baseras på faktiska resultat (ibid) men fullständig objektivitet är svårt att uppnå eftersom det mänskliga omdömet är av stor betydelse i utvärderingen (Aguinis, 2009).
Prestationsmätning har ett flertal fördelar som kan anses viktiga, det kan öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse (Brown et al., 2010; Jawahar, 2006; Kampkötter, 2017), motivation och engagemang (Behn, 2003; Drake et al., 2007; Idowu, 2017; Kakkar et al., 2020; Mone et al., 2011) samt minska medarbetarnas avsikt att säga upp sig (Jawahar, 2006). Det finns å andra sidan även nackdelar med prestationsmätning då det kan skapa tidspress och intern konkurrens (Smith & Bititci, 2017). Beroende på hur prestationsmätningens process och utformning ser ut kan det istället öka medarbetarnas avsikt att vilja säga upp sig samt minska arbetstillfredsställelsen (Brown et al., 2010). Inom prestationsmätning kan man motivera medarbetare genom att bland annat sätta utvecklingsmål, genomföra bedömningar om hur medarbetarna når de uppsatta målen, ge kontinuerlig feedback och inkludera dem i processen (Drake et al., 2007; Groen et al; 2017; Idowu, 2017, Kakkar et al., 2020; Mone et al., 2011).
Det är även viktigt att processen utförs på ett öppet och reliabelt sätt samt uppfattas som rättvist för att det ska motivera medarbetarna (Aguinis, 2009; Kakkar et al., 2020; Mone et al., 2011).
Under 1990-talet inleddes new public management (NMP) reformer för att effektivisera den offentliga sektorn genom att styra mer likt den privata sektorn, vilket Almqvist (2006) ser som något att föredra. Hood (1995) anser att styrning enligt privat sektor gör det enklare att mäta
resultat. Kraus (2012) menar däremot att detta inte är optimalt att tillämpa på den offentliga sektorn eftersom det även krävs flexibilitet i organisationen för att mäta prestationer och resultat.
Det finns inget standardiserat ramverk för prestationsmätning inom vård och omsorg (Benton
& Li, 1996). Den tidigare forskningen beskriver att prestationsmätning inom sjukvården kan utvärderas utifrån interna och externa mått inom de två perspektiven finans och kvalité (ibid).
Kvalitén på sjukvården kan bedömas utifrån de tre kategorierna struktur, process och resultat (Donabedian, 1988). Tidigare forskning belyser även att prestationsmåtten kan även väljas ut utifrån de två parametrarna effektivitet och flexibilitet (Purbey et al., 2007). Flexibilitet syftar till hur väl måtten kan anpassa sig vid förändringar (ibid).
Eftersom den offentliga sektorn är en komplex miljö, särskilt under kris, gör det prestationsmätning till en stor utmaning (Arnaboldi et al., 2015). Mer fokus läggs på ekonomiska mål än på det överordnade uppdraget och prestationer som leder dit, vilket har lett till flera misslyckanden. Det har bland annat skett på sjukhus när ekonomiska kriterier har prioriterats framför de medicinska och lönsammare patienter har fått företräde (Kerpershoek et al., 2016; Christensen et al., 2006). Inom vård och omsorg har NPM-reformerna lett till ökad arbetsintensitet och stressnivå, vilket har orsakat högre personalomsättning (Arnaboldi et al., 2015).
Hur väl förberedd en organisation är på en krissituation utgörs bland annat av chefernas och medarbetarnas vardagsstress (Larsson, 2021). När resurserna är för få, kraven för många, och stressnivån hög kommer krigsförberedelserna i andra hand (ibid). En krissituation är en stor utmaning för organisationer, deras kapacitet och arbetssätt under normala förhållanden räcker under krissituationer inte till. Under en kris måste organisationer således anpassa sig för att kunna hantera krisen (Deverell, 2021).
1.3 Problemformulering
Den offentliga sektorn och sjukvården har tidigare varit föremål för forskning kring prestationsmätning (Arnaboldi et al., 2015; Behn, 2003; Benton & Li, 1996; Christensen et al, 2006; Donabedian, 1988; Giangreco et al., 2012; Hood, 1995; Kraus, 2012; Purbey et al., 2007). När tidigare forskning har genomförts har majoriteten av dessa studier skett under normala förhållanden i fungerande samhällen. Då har forskningen bland annat kunnat konstatera att prestationsmätningar kan användas för att generera engagemang på medarbetarnivå (Mone et al., 2011). Vi vill i motsats till den tidigare forskningen undersöka hur prestationsmätning används på svenska sjukhus under onormala förhållanden, under en krissituation. NPM-reformer har lett till ett större fokus på att mäta resultat så effektivt som möjligt (Almqvist, 2006; Arnaboldi et al., 2015; Hood, 1995). Sjukhusen blir således relevanta för mätningar under krissituationer för att sjukhusen har varit mycket överbelastade och detta kan ha påverkat processerna vilka har varit influerade av NPM-reformer. Krissituationer orsakar utmaningar för en organisation och de behöver anpassa sig för att klara av situationen (Deverell, 2021). Följaktligen förändras även förutsättningarna för prestationsmätningar under krissituationer, i form av att det kan ske omprioriteringar och skifte av fokus vid högre belastning. I Sverige skedde detta under covid-19-pandemin, då situationen för sjukvården och sjukhusen som redan innan var utsatt förvärrades (Finansdepartementet, 2021). När man inom sjukvården blev tvungna att skifta fokus och strukturera om samtidigt som de var mycket överbelastade, motiverar det att undersöka hur onormala förhållanden påverkar mätning av prestationer.
1.4 Forskningsfråga
Hur används prestationsmätning under krissituationer?
1.5 Syfte och bidrag
Syftet med denna studie är att kunna ge ett bidrag i form av kunskap om hur kriser kan påverka användningen av prestationsmätning inom den offentlig sektorn, i detta fall inom vård och omsorg. Vi ämnar bidra med en djupare förståelse om prestationsledning (performance management, eng.) genom att undersöka den mindre beforskade delen av områden, vilket är
Commented [Gä5]: Innan denna mening, ta upp några punkter den tidigare forskningen har sagt om
prestationsmätning under normala förhållanden som sedan
Artiklar, hur de jobbar med puzzlet - syftesformulering I relation till problemet.
Vad ska vi göra med den kunskapen?
Andreas S.
hur prestationsmätning används i krissituationer. Tidigare forskning har främst utgått från ett ledarperspektiv (Arnaboldi et al., 2015; Behn, 2003; Biron et al., 2011; Christensen et al, 2006;
Groen et al, 2017; Gruman & Saks; 2011; Hvidman & Andersen, 2014; Idowu, 2017; Jordan
& Messner, 2012; Kakkar et al., 2020; Mone et al., 2011; Mouritsen et al., 2009; Stede et al., 2006) och genom att fokusera på ett bottom-up perspektiv bidrar vi även till det mindre beforskade delen inom prestationsmätning, vilket är medarbetarperspektivet. Vi vill även att studien ska vara användbar för praktiker och ge en inblick hur kriser kan påverka möjligheten att mäta prestation inom offentliga organisationer.
1.6 Empirisk studie
För att besvara forskningsfrågan har vi undersökt sjukhus i Sverige under en pågående krissituation. Den pågående krissituation vi har använt som exempel i studien är covid-19-pandemin. Covid-19-pandemin slog hårt mot sjukvården och sjukhusen med bland annat ökad arbetsbelastning och omstruktureringar, vilket gör att denna pandemi blir ett aktuellt samt passande exempel för studien. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och har via tio semistrukturerade intervjuer intervjuat sjuksköterskor och AT-läkare för att skapa en förståelse för deras upplevelser av prestationsmätning under covid-19-pandemin.