Teoretiskt analysverktyg: en konceptuell modell

För att undersöka prestationsmätning under krissituationer har vi tagit fram ett konceptuellt analysverktyg utifrån tidigare forskning inom prestationsmätning. Modellen innehåller tre kategorier, alla tagna från domänlitteraturen, som vi anser är viktiga komponenter inom prestationsmätning. Genom analysverktyget kommer den data som inhämtas struktureras och sedan analyseras. De tre kategorierna utgörs av utvärdering, prestationsmätningens form och motivation. Dessa tre kategorier beskrivs nedan.

Figur 1: Konceptuellt analysverktyg för prestationsmätning i krissituationer

2.2.1 Utvärdering

Utvärdering är en central del av prestationsmätning som åskådliggör hur väl medarbetare och organisationer presterar, samt om det finns förbättringsområden kopplat till enskilda förväntningar och organisationers uppsatta mål (Behn, 2003; Ferreira & Otley, 2009). Att nyttja data från prestationsmätning för att utvärdera organisationer inom den offentliga sektorn kan vara en knepig angelägenhet eftersom jämförelseunderlag krävs för att kunna genomföra

Prestationsmätning i krissituationer

Utvärdering Prestationsmätningens form Motivation

jämförelser. Att jämföra innebär att det finns någon standard som kan komma från tidigare prestationer eller från politiska förväntningar (Behn, 2003). Det är också viktigt att se över underlagen och undvika att ansträngningar ersätts (effort substitution, eng.), då medarbetare kan lägga mindre besvär på prestationsutrymmen som inte mäts (Hvidman & Andersen, 2014).

Kriser innebär att organisationers kapacitet sätts på prov och under covid-19-pandemin har det visat sig att denna kris med sin eruptiva karaktär kunde bana väg för vissa produktiva förändringar, på samma gång som det fanns en organisatorisk risk för enhetligt tänkande (Deverell, 2021; Jerneck, 2021; Nylén, 2021). Eftersom det under kriser finns tidspress och mycket osäkerhet om sakernas tillstånd (Deverell, 2021) går det att se utvärderingen, som en del av prestationsmätningen, som utgår från organisationens övergripande strategi (Kaplan &

Norton, 1992) samt ett tillvägagångssätt, som kan skapa en kongruent organisatorisk förståelse bland medarbetare (Kaplan & Norton, 1996). Detta kan således motverka strategisk dissonans i organisationen (Ferreira & Otley, 2009), vilket kan uppstå under krisens gång.

2.2.2 Prestationsmätningens form

Prestationsmätning kan som tidigare nämnt ha en objektiv eller subjektiv karaktär eller bestå av en blandning av dessa två och på samma sätt kan prestationsmätningen även utgöras av formella och informella aktiviteter (Ferreira & Otley, 2009). Formella prestationsbedömningar, som är kopplade till monetära belöningar, har en positiv relation med de anställdas arbetstillfredsställelse (Kampkötter, 2017). Objektiva och transparenta bedömningar upplevs som rättvisa och bidrar till att medarbetare förblir engagerade (Mone et al., 2011).

Prestationsmätning som karaktäriseras av subjektivitet innebär att den som utvärderar har mer handlingsfrihet att korrigera för brister vilket ett mer formellt och rigid prestationsmätningssystem kan hindra. Subjektiv prestationsmätning kan däremot riskera att mätningar uppfattas som jäviga och kan i själva verket vara påverkade av fördomsfullhet från den som mäter vilket kan leda till att mångfaldsfördelar inte realiseras fullt ut i organisationen (Ferreira & Otley, 2009; Roberson et al., 2007). Den objektiva prestationsmätningen lämnar å andra sidan lite utrymme för sådan godtycklighet, eftersom de bedömningar som görs är baserade på faktiska resultat. Däremot är ett helt objektivt prestationsmätningssystem en omöjlighet rent praktiskt eftersom det mänskliga omdömet utgör en viktig komponent i utvärderingsprocessen (Aguinis, 2009).

Således handlar denna kategori om de prestationsmätningsaktiviteter som sker då prestationsmätningar genomförs. Formen av mätningsaktiviteten (formell-informell) kan påverka frekvensen i de mätningar som utförs, och hur de karaktäriseras (objektiv-subjektiv) kan spela en roll för den medarbetare som utvärderas. Eftersom förhållandena under covidkrisen har kännetecknats av osäkerhet och dynamik (Nylén, 2021), vilket kan utmana organisationers kapacitet i det vardagliga arbetet (Deverell, 2021), finns det skäl att anta att en viss del av prestationsmätningsarbetet uteblivits. Frågan huruvida i vilken omfattning dessa aktiviteter återtagits vid sidan av en ökad belastning gör denna kategori till en intressant och viktig del av vårt konceptuella analysverktyg.

2.2.3 Motivation

Med hjälp av prestationsmätning kan man få medarbetare att prestera bättre genom att motivera dem att nå uppsatta mål (Behn, 2003). Upprättandet och uppföljningen av prestations- och utvecklingsmål med kontinuerlig feedback kan motivera medarbetare att nå mål som en utmaning som ger erkännande (Mone et al., 2011), men det är också viktigt att prestationsbedömningssystem används som underlag för belöningar och befordran (Idowu, 2017). Medarbetares vardagsstress har en stor betydelse över hur väl en organisation är rustad för en kris. Med NPM-traditionens betoning av dokumentering och granskning inom den offentliga sektorn, kontinuerliga rationaliseringar, samt arbetssätt som ökat arbetsintensiteten, finns goda skäl att exempelvis hålla stressnivåer i åtanke vid prestationsmätning för att kunna upptäcka och åtgärda personal som blivit demoraliserad (Arnaboldi et al., 2015; Larsson, 2021).

2.2.4 Sammanfattning av det konceptuella analysverktyget

Eftersom prestationsmätning i krissituationer är ett mindre utforskat område kommer detta konceptuella analysverktyg hjälpa oss skapa en bättre förståelse av insamlad empiri.

Utvärdering, prestationsmätningens form och motivation är alla viktiga aspekter inom prestationsmätning och konceptualiseringen av dessa till ett analysverktyg kommer att vara kongruent med arbetets problematisering och därmed bistå analysen av detta arbete. En nackdel med detta konceptuella verktyg är däremot att det främst bygger på delar hämtade från tidigare forskning inom prestationsmätning, det bygger således på ett särskilt fält där ett outforskat

område med begränsad forskning har konstaterats. Med det sagt grundar sig arbetet på teoretiska perspektiv som tidigare studier presenterat är både välförankrade och observerade i samtida organisationer. Prestationsmätning i sig har funnits i olika former under en lång tid.

Vad detta konceptuella analysverktyg avser att göra är att fokusera på specifika kategorier, som har en stark koppling till organisationer i kris och prestationsmätning, för att därigenom kunna bidra med en djupare förståelse om hur prestationsmätning används under kris.