Studien har följt de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2017), vilket är ett krav för att erhålla en god vetenskaplig kvalitet. Alla informanter fick ett informationsblad med en
samtyckesblankett (se Bilaga 3) innan insamlingen av empirin. På dokumentet stod det syftet med studien och hur genomförandet av datainsamlingen skulle ske. Det stod också att deltagandet i studien var frivilligt och att de som informanter kunde avbryta sin medverkan när som helst som de önskade det utan att ange en orsak (se Cohen, Manion & Morrison 2018, s. 122). Jag förklarade även att de skulle anonymiseras och avidentifieras genom att inga riktiga namn på personer eller platser skulle nämnas (Cohen, Manion & Morrison 2018, s. 540; Vetenskapsrådets 2017, s. 40). Därtill att all insamlad data skulle förstöras efter uppsatsen godkänts för publicering (ibid.). Vid fysisk träff insamlades den undertecknade samtyckesblanketten på plats medan för distansintervjuerna bads
informanterna att skicka via e-post en skannad undertecknad kopia. Under intervjuerna upprepade jag innehållet från informationsbladet och samtyckesblanketten såsom att enbart ljudet skulle spelas in och jag frågade alltid informanterna om de hade några frågor gällande studien innan intervjun startade (Cohen, Manion & Morrison 2018, s. 157). På så vis hämtade jag informerat samtycke både innan och under intervjun (ibid., s. 122).
Andra forskningsetiska principer som beaktas är konfidentialitet, vilket innebär att skydd erbjuds från att obehöriga får tillgång till datainsamlingen (Vetenskapsrådets 2017, s. 40). För att försäkra
informanterna detta samlade jag datamaterialet i en mapp jag kryptera och låste med lösenord. Därtill menar Cohen, Manion och Morrison (2018, s. 650) att forskaren måste se till att försäkra att
informanternas integritet skyddas under transkriberingen och analysen. I transkriptionerna använde jag således redan kodnamn för informanterna och skapade en separat kodlista för att kunna finna deras kontaktuppgifter ifall de senare skulle vilja avbryta sin medverkan. Därtill för att kunna skicka dem den färdiga uppsatsen. Riktiga namn på personer eller platser som informanterna nämnt byttes ut med en kommentar, till exempel ”I XXX [stad]”. Jag transkriberade inte heller personlig information eller utsagor som inte var relevant för studiens syfte och inte heller information som skulle kunna spåras till deltagarna. Jag vidtog även forskningsetiska överväganden om vilken demografisk information som skulle delas om förskollärarna (Cohen, Manion & Morrison 2018, s. 540). Ålder och kön var mindre relevant för studiens resultat men kunde ge en närmare kontext, därför gavs informanterna valet att avstå från att ange dessa uppgifter. Eller välja mellan man/kvinna/icke-binär och en ålderskategori. Alla informanter valde dock att delge sitt kön och ålder.
Under studiens gång har några forskningsetiska problematiseringar varit centrala. Utförandet och framställningen av forskning är aldrig något som sker neutralt (Charmaz 2014, s. 463). Charmaz (2014, s. 462) betonar att ”the theory depends on the researcher’s view; it does not and cannot stand outside of it”. Även om konstruktivistisk grundad teori lyfter hur forskaren är medkonstruktör med informanterna för den grundade teorin, är det jag som är den som framställer den utifrån mina
tolkningar. Idén om en ”medkonstruktion” förutsätter dessutom en ömsesidig relation mellan mig som forskare och informanterna (Priya 2019, s. 397). Där varken informanternas eller forskarens åsikter eller berättande prioriteras över den ena eller den andra (ibid.). Målet har varit att motverka en asymmetrisk maktrelation under intervjuerna. Att hitta en balans har varit utmanande. En problematik har varit att veta hur mycket jag ska dela om mig själv utan att riskera att deltagarna anpassar sina svar till intervjufrågorna utefter vad de tror jag ”vill höra”. För att bemöta detta var jag mer återhållsam i början av intervjuerna, men delgav smått mina åsikter när jag tillfrågades. Exempelvis frågade mig en informant vad jag tyckte om pedagogiskt arbete med digital teknik. I den andra datainsamlingen, som var ett teoretiskt urval, ”exponerade” jag mer mina erfarenheter för att bolla med deras. Exempelvis nämnde en informant om att hon lärt sig om critical literacy under sin förskollärarutbildning, vilket jag hade en liknande erfarenhet om.
Priya (2019, s. 304) anser att konstruktivistisk grundad teori, som värdesätter informanternas perspektiv högt, kan leda till att forskaren påverkas av informanternas beskrivna erfarenheter. Priya framhäver att genom memoanteckningar kan forskaren reflektera kring detta och de känslor som upplevs. Författaren betonar att sådana upplevelser kan bidra till insikter som kan leda forskaren vidare i analysen. I mitt fall var mitt forskningsämne av mindre känslig karaktär, det dök däremot upp i utsagorna från informanterna ibland frustrationer om exempelvis strukturella faktorer såsom brist på ordinarie personal eller kollegiala oenigheter. För mig var det viktigt att lyssna och inte värdera detta. Därtill att leda fokus till forskningsämnet utan att diskutera enskilda personer. I den tentativa analysen visade det sig sedan att exempelvis kollegialt samarbete var ett viktigt spår att följa upp.
Cohen, Manion och Morrison (2018, s. 121) påpekar att forskning inom en utbildningskontext kan indirekt påverka utomstående såsom barn och föräldrar. I en av intervjuerna lyftes några exempel om ett enskilt barn, eftersom dessa situationer var relaterade till digital teknik och undervisning bedömde jag utsagornas relevans för studiens syfte. Jag valde att enbart transkribera en av dessa berättelser, men jag tog bort flera detaljer och bytte ut pronomenet till ”hen” som är könsneutralt. Enligt
Vetenskapsrådet (2017, s. 39) måste det alltid inom forskning tas etiska ställningstaganden. Ett av dessa är övervägandet om informanternas rätt till skydd från skada mot övervägandet av den nytta forskningen kan bringa till allmänheten (Cohen, Manion & Morrison 2018, ss. 234-235;
Vetenskapsrådet 2017, s. 39). I resultat- och analysavsnittet valde jag att återge berättelsen väldigt kort och enbart för att jag ansåg det nödvändigt för att förklara konceptualiseringen av min kategori. Charmaz (2014, s. 462) nämner att det kan hända att forskare under analysarbetet får fram idéer som påminner varandras, dock kan den teoretiska tolkningen skilja sig åt. Anmärk att studien gör inte anspråk på att återge en fullständig bild av fenomenet utan är en interpretation av empirin av flera potentiella (Cohen, Manion & Morrison 2018, ss. 287-288). Ett grundantagande inom
konstruktivistisk grundad teori är att se både datamaterialet och analysen som sociala konstruktioner (Charmaz 2014, s. 463). Med detta i åtanke har jag eftersträvat en hög transparens genom att klargöra databearbetnings- och analysprocessen noga (jfr. Cohen, Manion & Morrison 2018, s. 248). A och O som forskare som utgår från en konstruktivistisk grundad teori, har varit att inta ett reflexivt
förhållningssätt under hela forskningsprocessen och resultatsammanställningen genom mina memoanteckningar (Charmaz 2014, s. 463; Mills, Birks & Hoare 2014, s. 116).