Enligt Guvå och Hylander (2003, ss. 93-94) är en grundad teori
aldrig ett slutgiltigt svar på en fråga utan endast ett arbetsredskap, som kan användas för ett fortsatt utforskande och därigenom även utvecklas och förbättras. Teorin faller inte p.g.a. att nya data pekar i annan riktning utan tar endast ny form.
Studiens grundande grundade teori har således potential att användas som utgångspunkt för fortsatt forskning. Det som resultatet visar är att det återstår att studera barns perspektiv på undervisningen rörande kritisk digital literacy. Då inte alla förskollärare exempelvis involverar barnen i en kritisk teknikgranskning genom att låta de vara delaktiga i internetsökningen. Därtill har denna studie enbart utgått från intervjuer med förskollärare och därav grundat sig på förskollärarnas berättelser om sin praktik. Observationer av deras undervisning med kritisk digital literacy skulle därför kunna komma med mer kontextuell data och andra infallsvinklar över deras praktik.
Den grundade teorin har visat att kompetensutveckling och ett kollegialt samarbete har en påverkan på utformningen av det pedagogiska arbetet med kritisk digital literacy. Hela arbetslags gemensamma pedagogiska arbete med kritiskt digital literacy skulle därför kunna utgöra ett kunskapstillskott till forskningsområdet. Även studier om hur kompetensutvecklingen sker i relation till kritisk digital literacy.
9 Referenser
Akçayır, M. & Akçayır, G. (2017). Advantages and challenges associated with augmented reality for education: A systematic review of the literature. Educational Research Review, 20, ss. 1-11. doi:10.1016/j.edurev.2016.11.002
Aldiabat, K. M. & Le Navenec, C. (2018). Data saturation: The mysterious step in grounded theory method. The Qualitative Report, 23(1), ss. 245-261.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Belgrave, L. L. & Seide, K. (2019). Coding for grounded theory. I Bryant, A. & Charmaz, K. (red.) The SAGE handbook of current developments in grounded theory. London: SAGE Publications Ltd, ss. 167-185.
Benton, T. & Craib, I. (2011). Philosophy of social science: The philosophical foundations of social thought. 2. uppl., Basingstoke: Palgrave.
Berthelsen, C. B., Grimshaw-Aagaard, S. & Hansen, C. (2018). Developing a guideline for reporting and evaluating grounded theory research studies (GUREGT). Int J Health Sci, 6(1), ss. 64-76. doi:10.15640/ijhs.v6n1a8
Blumer, H. (1969). Symbolic interactionism: Perspective and method. Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2018). Qualitative research kit: Doing interviews. 2. uppl., London: SAGE Publications Ltd.
Buckingham, D. (2015). Defining digital literacy. Nordic Journal of Digital Literacy, Special issue, ss. 21-35.
Buckingham, D. (2019). Teaching media in a ‘post-truth’ age: Fake news, media bias and the challenge for media/digital literacy education, Cultura y Educación, 31(2), ss. 213-231. doi:10.1080/11356405.2019.1603814
Carlsson, H. & Sundin, O. (2018). Sök- och källkritik i grundskolan: En forskningsrapport. Lund: Lunds universitet.
Cambridge Dictionary (u.å.). Interactive whiteboard.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/interactive-whiteboard [2020-01-14] Charmaz, K. (2006). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative data
analysis. London: SAGE Publications Ltd.
Charmaz, K. (2008a). Grounded theory as an emergent method. I Hesse-Biber, S. N. & Leavy, P. (red.) Handbook of emergent methods. New York: Guilford Press, ss. 155-172.
Charmaz, K. (2008b). Constructionism and the grounded theory method. I Holstein, J. A. & Gubrium, J. F. (red.) Handbook of qualitative research. New York: The Gulliford Press, ss. 397-412.
Charmaz, K. (2010). Studying the experience of chronic illness through grounded theory. I Scambler, G. & Scambler, S. (red.) Assaults on the lifeworld: New directions in the sociology of chronic and disabling conditions. Houndmills: Palgrave Macmillan UK, ss. 8-36.
Charmaz, K. & Belgrave, L. (2012). Qualitative interviewing and grounded theory analysis. I
Gubrium, J. F., Holstein, J. A., Marvasti, A. B. & McKinney, K. D. (red.) The SAGE handbook of interview research: The complexity of the craft. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc., ss. 347-366. doi:10.4135/9781452218403
Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory. 2. uppl., Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2018). Research methods in education. 8. uppl., New York: Routledge.
Cole, W. A. (2017). Online Interviews. I Allen, M. (red.) The SAGE encyclopedia of communication research methods. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc., s. 1145.
doi:10.4135/9781483381411
Cordes, M. & Miller, E. (2000). Fool’s gold: A critical look at computers in childhood. College Park, MD: Alliance for Childhood.
Costantino, T. E. (2008). Constructivism. I Given, L. M. (red.) The SAGE encyclopedia of qualitative research methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 116-120.
Danielsson, A. (2011). Lärarhandledning till Nosa på nätet. De första stegen mot ett vaket nätanvändande. Stockholm: Statens medieråd.
Danielsson, K. (2017). Att möta och tolka multimodala texter. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/029- vardagssprak-
amnessprak/del_06/Material/Flik/Del_06_MomentA/Artiklar/M29_Gr_06A_01_mota.docx [2020- 05-20]
Datainspektionen. (u.å.). Dataskyddsförordningen (GDPR). https://www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/ [2020-05-27]
Davidson, C., Danby, J. S., Given, M. L. & Thorpe, J. K. (2016). Facilitating young children’s use of the web in preschool. Journal of Research in Childhood Education, 30(4), ss. 569-584,
doi:10.1080/02568543.2016.1214193
Davidson, C., Danby, J. S., Given, M. L. & Thorpe, K. (2018). Producing contexts for young children’s digital technology use: web searching during adult-child interactions at home and preschool. I Danby, J. S., Fleer, M., Davidson, C. & Hatzigianni, M. (red.) Digital childhoods: Technologies and children’s everyday lives. Singapore: Springer, ss. 65-82.
DeCarlo, M. J. T., Grant, A., Lee, V. J. & Neuman, D. (2018). Information and digital literacies in a kindergarten classroom: An I-LEARN case study. Early Childhood Educ J, 46, ss. 265-275. doi:10.1007/s10643-017-0857-7
Dellve, L., Samuelsson, L. & Persson Waye, K. (2013). Preschool children's experience and understanding of their soundscape. Qualitative Research in Psychology, 10(1), ss. 1-13. doi:10.1080/14780887.2011.586099
Digitaliseringskommissionen (2015). Gör Sverige i framtiden – Digital kompetens (SOU 2015:28). Stockholm: Näringsdepartementet.
Dong, C. (2018). Preschool teachers’ perceptions and pedagogical practices: Young children’s use of ICT. Early Child Development and Care, 188(6), ss. 635-650.
doi:10.1080/03004430.2016.1226293
Engida, G. (2015). Foreword. I Singh, J., Grizzle, A., Yee, S. J. & Culver, H. S. (red.) Media and information literacy for the sustainable development goals. Göteborg: International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, University of Gothenburg, ss. 9-11.
Erdem, C. & Erişti, B. (2018). Paving the way for media literacy instruction in preservice teacher education: Prospective teachers' levels of media literacy skills. International Journal of Instruction, 11(4), ss. 795-810. doi:10.12973/iji.2018.11450a
Eriksson, T. (2019). Må tusen idéer blomma! Förskolan, 2 augusti. https://forskolan.se/ma-tusen- ideer-blomma/ [2020-01-14]
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (OJ L 394, 30.12.2006, ss. 10-18)
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Fedorov, A., Levitskaya, A. & Camarero, E. (2016). Curricula for media literacy education according to international experts. European Journal of Contemporary Education, 17(3), ss. 324-334. doi:10.13187/ejced.2016.17.324
Foucault, M. (1969/2011). Vetandets arkeologi. 2. uppl., Lund: Arkiv förlag.
Foucault, M. (1971/2008). Diskursernas kamp: Texter i urval av Thomas Götselius & Ulf Olsson. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Forsberg, C. (2016). Students’ perspectives on bullying. Diss. Linköping: Linköping Universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-123925
Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. An Australian Journal of TESOL, 5(3), ss. 7-16.
Funcke, N. (2016). Internetguide #2. Yttrandefrihet på nätet. Stockholm: Internetstiftelsen. https://internetstiftelsen.se/docs/Yttrandefrihet_pa_natet-1.pdf [2020-06-01].
Gecu‐Parmaksiz, Z. & Delialioğlu, O. (2019). Augmented reality‐based virtual manipulatives versus physical manipulatives for teaching geometric shapes to preschool children. British Journal of Educational Technology, 50(6), ss. 3376-3390. doi:10.1111/bjet.12740
Glaser, B. G. & Strauss, A. L. (1967/2006). The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research. New Brunswick: AldineTransaction.
Glaser, B. G. (1978). Theoretical sensitivity: Advances in the methodology of grounded theory. Mill Valley, CA: Sociology Press.
Godhe, A-L. & Sofkova Hashemi, S. (2019). Digital kompetens i skolan – Begreppets innebörd i styrdokument och forskning. I Godhe, A-L. & Sofkova Hashemi, S. (red.) Digital kompetens för lärare. Malmö: Gleerups, ss. 67-80.
Groen, C., Simmons, D. R. & McNair, L. D. (2017). An introduction to grounded theory: Choosing and implementing an emergent method. I Proceedings of the 2017 ASEE Annual Conference & Exposition. Ohio, USA 27 juni 2017, 18881, s. 1742.
Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori: Ett teorigenererande forskningsperspektiv. Stockholm: Liber.
Han, J., Jo, M., Hyun, E. & So, H.-J. (2015). Examining young children's perception toward augmented reality-infused dramatic play. Educational Technology Research and Development, 63(3), ss. 455-474. doi:10.1007/s11423-015-9374-9
Hernwall, P. (2016). ‘We have to be professional’ – Swedish preschool teachers’ conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(01), ss. 5-23. doi:10.18261
Hinrichsen, J. & Coombs, A. (2014). The five resources of critical digital literacy: A framework for curriculum integration. Research in Learning Technology, 21(1). doi:10.3402/rlt.v21.21334 Hussein, M. E., Hirst, S., Salyers, V., & Osuji, J. (2014). Using grounded theory as a method of
inquiry: Advantages and disadvantages. The Qualitative Report, 19(27), ss. 1-15.
Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Jönköping University.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Ahj%3Adiva-26423 iktlyckeby (2019). Green screen. [instagrampost], 18 februari.
https://www.instagram.com/p/BuB3tjoARo8/ [2020-03-09]
Ilomäki, L., Paavola, S., Lakkala, M. & Kantosalo, A. (2016). Digital competence – An emergent boundary concept for policy and educational research. Education & Information Technologies, 21(3), ss. 655-679. doi:10.1007/s10639-014-9346-4
Internetstiftelsen. (2019). Att växa upp med internet.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/barnen-och-internet-2019/sammanfattning/ [2020-06-01] Jank, W. & Meyer, H. (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Uljens, M. (red.) Didaktik:
Teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-34.
Johnson, B. (u.å.). Konstruktionism. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-04-12]
Kara, N. & Cagiltay, K. (2017). In-service preschool teachers' thoughts about technology and
technology use in early educational settings. Contemporary Educational Technology, 8(2), ss. 119- 141. doi:10.30935/cedtech/6191
Kerckaert, S., Vanderlinde, R. & van Braak, J. (2015). The role of ICT in early childhood education: Scale development and research on ICT use and influencing factors. European Early Childhood Education Research Journal, 23(2) ss. 183-199. doi:10.1080/1350293X.2015.1016804
Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019). Inledning. I Kjällander, S. & Riddersporre, B. (red.) Digitalisering i förskolan: På vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 11-20. Knauf, H. (2016). Interlaced social worlds: Exploring the use of social media in the kindergarten.
Kronkvist, Å. (2011). Nosa på nätet. Superundersökarna: De första stegen mot ett vaket nätanvändande. Stockholm: Statens medieråd och Skolverket.
Kumpulainen, K., Byman, J., Renlund, J. & Wong, C. C. (2020). Children’s augmented storying in, with and for nature. Education Sciences, 10(6), s. 149. doi:10.3390/educsci10060149
Lane, V. & Spiker, M. (2017). What do you mean use a 'Green screen'?. Practical Literacy: The Early and Primary Years, 22(3), ss. 24-26.
Lawrence, S. M. (2018). Preschool children and iPads: Observations of social interactions during digital play. Early Education and Development, 29(2), ss. 207-228.
doi:10.1080/10409289.2017.1379303
Lindahl, M. & Folkesson, A.-M. (2012a). Can we let computers change practice? Educators’ interpretations of preschool tradition. International Journal of Early Years Education, 28(5), ss. 1728-1737. doi:10.1016/j.chb.2012.04.012
Lindahl, M. & Folkesson, A.-M. (2012b). ICT in preschool: Friend or foe? The significance of norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education, 20(4), ss. 422-436. doi:10.1080/09669760.2012.743876
List, A., Brante, E. W. & Klee, H. L. (2020). A framework of pre-service teachers’ conceptions about digital literacy: Comparing the United States and Sweden. Computers & Education, 148, s. 103788. doi:10.1016/j.compedu.2019.103788
Ljung-Djärf, A. (2008). To play or not to play – That is the question: Computer use within three Swedish preschools. Early Education and Development, 19(2), ss. 330-339.
doi:10.1080/10409280801964069
Lohnes Watulak, S. (2016). Reflection in action: Using inquiry groups to explore critical digital literacy with pre-service teachers. Educational Action Research, 24(4), ss. 503-518.
doi:10.1080/09650792.2015.1106957
Lozic, V. (2020). ”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/critical-literacy- synliggor-maktrelationer-och-motiverar [2020-06-01]
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Lundkvist, M. & Lindberg, H. (2019). ”Minecraft i verkligheten”. I Holmberg, K., Lagergren, A., Hjartarson, T. & Bøen, E. (red.) Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor.
Erfarenheter från två Nordplus-projekt 2015-2019. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet, ss. 61-75. Marklund, L. (2020). Digital play in preschools. Understandings from educational use and
professional learning. Diss. Umeå: Umeå universitet,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168864
Martinez, C. (2019). Promoting critical digital literacy in the leisure-time center: Views and practices among Swedish leisure-time teachers. Nordic Journal of Digital Literacy, 14(3-4), ss. 134-146. doi:10.18261
Mason, M. (2010). Sample size and saturation in PhD studies using qualitative interviews. Forum: Qualitative Social Research, 11(3), Article 8. doi:10.17169/fqs-11.3.1428
Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice. Contemporary Issues in Early Childhood, 16(1), ss. 5-17. doi:10.1177/1463949114566753
McCaslin, L. M. (2008). Pragmatism. I Given, L. M. (red.) The SAGE encyclopedia of qualitative research methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 671-675.
Mead, G. H. (1934). Mind, self and society: From the standpoint of a social behaviorist. Chicago: The University of Chicago.
Mertala, P. (2016). Fun and games – Finnish children’s ideas for the use of digital media in preschool. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(4), ss. 207-226. doi:10.18261
Milliken, P. J. & Schreiber, R. (2012). Examining the nexus between grounded theory and symbolic interactionism. International Journal of Qualitative Methods, 11(5), ss. 684-696.
doi:10.1177/160940691201100510
Mills, J. (2014). Methodology and methods. I Mills, J., & Birks, M. (red.) Qualitative methodology. London: SAGE Publications Inc., ss. 37-47.
Mills, J., Bonner, A. & Francis, K. (2006). The development of constructivist grounded theory. International journal of qualitative methods, 5(1), ss. 25-35.
doi:10.1177/160940690600500103
Mills, J., Birks, M. & Hoare, K. (2014). Grounded theory. I Mills, J., & Birks, M. (red.) Qualitative methodology. London: SAGE Publications Inc., ss. 107-122.
Mitchell, D. (2014). Advancing grounded theory: Using theoretical frameworks within grounded theory studies. The Qualitative Report, 19(36), ss. 1-11.
Molin, L. (2020). Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/63324
Nationalencyklopedin (u.å.-a). Källkritik. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-05-26] Nationalencyklopedin (u.å.-b). Ontologi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-04-12]
Neuman, D. (2011). Learning in information-rich environments: I-LEARN and the construction of knowledge in the 21st Century. New York: Springer.
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/57483
O'Connor, H. & Madge, C. (2017). Online interviewing. I Fielding, N., Lee, R. & Blank, G. (red.) The SAGE handbook of online research methods. London: SAGE Publications Ltd, ss. 416-434. doi:10.4135/9781473957992
Odén, B. & Thurén, T. (u.å.). Källkritik. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-06-02]
Oranç, C. & Küntay, A. C. (2019). Learning from the real and the virtual worlds: Educational use of augmented reality in early childhood. International Journal of Child-Computer Interaction, 21, ss. 104-111. doi:10.1016/j.ijcci.2019.06.002
Otterborn, A., Schönborn, K. & Hultén, M. (2018). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: General and technology education related findings. International Journal of Technology and Design Education, ss. 717-737. doi:10.1007/s10798-018-9469-9
Pandya, J. Z. & Pagdilao, K. C. (2015). 'It's complicated': Children learning about other people's lives through a critical digital literacies project. Australian Journal of Language and Literacy, 38(1), ss. 38-45.
Pangrazio, L. (2016). Reconceptualising critical digital literacy. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37(2), ss. 163-174. doi:10.1080/01596306.2014.942836
Peirce, C. S. (1940/2012). Philosophical writings of Peirce. 2. uppl., Newburyport: Dover Publications.
Plowman, L. & Stephen, C. (2003). A ‘benign addition’? Research on ICT and preschool children. Journal of Computer Assisted Learning, 19, ss. 149-164. doi:10.1046/j.0266-4909.2003.00016.x Poland, D., B. (2008). Transcription. I Given, L. M. (red.) The SAGE encyclopedia of qualitative
research methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 885-886.
Polk, D. (2017). Symbolic Interactionism. I Allen, M. (red). The SAGE encyclopedia of communication research methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 1739-1743.
Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2011). Didactics in early childhood education: Reflections on the volume. I Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (red.) Educational encounters: Nordic studies in early childhood didactics. Berlin: Springer Science+Business Media, ss. 243-256. doi:10.1007/978-94-007-1617-9_13
Prawitz, D. (u.å.). Kunskapsteori. I Nationalencyklopedin. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020- 04-12]
Priya, R. K. (2019). Using constructivist grounded theory methodology: Studying suffering and healing as a case example. I Bryant, A., & Charmaz, K. (red.) The SAGE handbook of current developments in grounded theory. London: SAGE Publications Inc., ss. 392-412.
Redmond, V. M. (2015). Symbolic interactionism. English Technical Reports and White Papers, 4. http://lib.dr.iastate.edu/engl_reports/4
Sandelowski, M. (2008). Theoretical saturation. I Given, L. M. (red.) The SAGE encyclopedia of qualitative research methods. California: SAGE Publications, Inc., s. 876.
Santisteban, A., Díez-Bedmar, M. C. & Castellví, J. (2020). Critical digital literacy of future teachers in the Twitter age, Culture and Education, 32(2), ss. 1-28. doi:10.1080/11356405.2020.1741875 Schensul, J. J. (2008). Methods. I Given, L. M. (red). The SAGE encyclopedia of qualitative research
methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 521-526.
Selwyn, N. (2010). Looking beyond learning: Notes towards the critical study of educational technology. Journal of Computer Assisted Learning, 26, ss. 65-73. doi:0.1111/j.1365- 2729.2009.00338.x
Selwyn, N. (2018). Forward. I Danby, J. S., Fleer, M., Davidson, C. & Hatzigianni, M. (red.) Digital childhoods: Technologies and children’s everyday lives. Singapore: Springer, ss. v-viii.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med matematik, teknik och naturvetenskap. Stockholm: Skolinspektionen.
ningar/2017/forskolans-arbete-med-matematik-teknik-och-naturvetenskap/forskolans-arbete-med- ma-no-te-rapport.pdf
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – Ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/redovisningar- regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-
maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf
Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Skolverket (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning: Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2020a). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. https://www.skolverket.se/om- oss/organisation-och-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan [2020- 01-14]
Skolverket (2020b). Fyra aspekter av digital kompetens. https://www.skolverket.se/om-oss/var- verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/fyra-aspekter-av-digital-kompetens [2020-01-14]
Spink, A., Danby, S., Mallan, K. & Butler, C. (2010). Exploring young children's web searching and technoliteracy. Journal of documentation, 66(2), ss. 191-206. doi:10.1108/00220411011023616 Statens medieråd (2017). Småungar & medier 2017. Stockholm: Statens medieråd.
Statens medieråd (2019). Småungar & medier 2019. Stockholm: Statens medieråd. storaskondal_fsk_ikt (2020). AR-teknik. [instagrampost], 31 januari.
https://www.instagram.com/p/B7_Sb7WpRcG/ [2020-01-31]
Strauss, A. L. & Corbin, J. M. (1990). Basics of qualitative research: Grounded theory procedures and techniques. Newbury Park, CA: SAGE Publications.
Sundin, O. (2015). Invisible search: Information literacy in the Swedish curriculum for compulsory schools. Nordic Journal of Digital Literacy, 10(04), ss. 193-209.
Svenska datatermgruppen (u.å.-a). App. http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=app [2020-02- 05]
Svenska datatermgruppen (u.å.-b). Datorplatta.
http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=datorplatta [2020-02-05] Svenska datatermgruppen (u.å.-c). Socialt medium.
http://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=social%20media [2020-06-01]
Szeto, E., Cheng, A. Y. N. & Hong, J. C. (2016). Learning with social media: How do preservice teachers integrate Youtube and social media in teaching?. The Asia-Pacific Education
Researcher, 25(1), ss. 35-44. doi:10.1007/s40299-015-0230-9
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Thorpe, K., Hansen, J., Danby, S., Zaki, F. M., Grant, S., Houen, S., Davidson, C. & Given, L. M. (2015). Digital access to knowledge in the preschool classroom: Reports from Australia. Early Childhood Research Quarterly, 32, ss. 174-182. doi:10.1016/j.ecresq.2015.04.0010885-2006. Tweed, A. E. & Charmaz, K. (2011). Grounded theory for mental health practitioners. I Thompson, A.
& Harper, D. (red.) Qualitative research methods in mental health and psychotherapy: A guide for students and practitioners. Oxford: Wiley-Blackwell, ss. 131-146.
UNESCO (2015). Introduction: Toward a global media and information literacy movement in support of the sustainable development goals. I Singh, J., Grizzle, A., Yee, S. J. & Culver, H. S. (red.) Media and information literacy for the sustainable development goals. Göteborg: International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, University of Gothenburg, ss. 19-27. van den Scott, L. K. (2020). Symbolic interactionism. I Atkinson, P., Delamont, S., Cernat, A.,
Sakshaug, J.W. & Williams, R.A. (red.) SAGE research methods foundations, ss. 2-9. doi:10.4135/9781526421036807692
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vuorinen, T. (2020). ‘It’s in my interest to collaborate…’ – Parents’ views of the process of interacting and building relationships with preschool practitioners in Sweden. Early Child Development and Care, ss. 1-13. doi:10.1080/03004430.2020.1722116
Walldén Hillström, K. (2020). I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-408910
Wang, F., Kinzie, M., McGuire, P. & Pan, E. (2010). Applying technology to inquiry-based learning in early childhood education. Early Childhood Education Journal, 37(5), ss. 381-389.
doi:10.1007/s10643-009-0364-6
Williams, J. P. (2008). Symbolic interactionism. I Given, L. M. (red.) The SAGE encyclopedia of qualitative research methods. California: SAGE Publications, Inc., ss. 848-853.
Yilmaz, R. M., Kucuk, S. & Goktas, Y. (2017). Are augmented reality picture books magic or real for preschool children aged five to six?. British Journal of Educational Technology, 48(3), ss. 824-841. doi:10.1111/bjet.12452
10 Bilagor
Bilaga 1. Begreppsdefinitioner
App: Programvara såsom spel eller ordbehandlingsprogram som existerar i digitala enheter som
smarttelefoner (Svenska datatermgruppen u.å.-a).
Argumented reality (AR): Är en digital teknik för att lägga virtuella element som video eller grafik i
direkttid på den digitala enheten i den verkliga miljön (Gecu‐Parmaksiz & Delialioğlu 2019, ss. 3379).
Bee-Bot/Blue-Bot: Små robotar som har knappar som kan tryckas för att programmera den att rör sig i
en bestämd riktning. Skillnaden är att Blue-Boten kan styras också med datorplatta eller dator.
Datorplatta: En bärbar dator med pekskärm. Andra termer är surfplatta, padda, läsplatta, lärplatta
eller Ipad (Apples egna datorplatta) (Svenska datatermgruppen u.å.-b).
Digitalisering: Den rådande samhälleliga utvecklingen av en alltmer digital användning och utbyte
mellan objekt, institutioner och privatpersoner(Digitaliseringskommissionen 2015, s. 15).
Digital kompetens: Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18
december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar det som en ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för
kommunikationsändamål”.
Digital teknik: Detta innefattar fysiska digitala verktyg som datorer, datorplattor och smarttelefoner
samt de olika digitala verktygens mjukvara till exempel Powerpoint (Skolverket 2020a).
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) används ibland synonymt med digital teknik.
Digitala medier: Digitala verktyg eller plattformar som används för att skapa och kommunicera
såsom streamingtjänster och sociala medier (jfr. Skolverket 2020a).
Fejkad nyhet: Falsk nyhet ämnad att missleda eller politiskt influera individer (Buckingham 2019). Green screen: En filmteknik som innefattar användningen av en grön duk och filmning. En digital
bild/film ersätter den riktiga bakgrunden som projiceras på duken (Lane & Spiker 2017).
Interaktiv skrivtavla: Stor digital pekskärm som visar innehållet på datorn som den kopplas till.
Fungerar även att röras med tryckkänslig penna(Cambridge Dictionary u.å.).
Källkritik: Är ”att noggrant granska texter, filmer, ljud, bilder och andra källor”
(Nationalencyklopedin u.å.-a), med bedömningskriterierna: Äkthet som är att se om upphovsmannen stämmer. Tid berör om utgivenheten av källan ligger nära händelsen. Beroende handlar om att källan ska kunna stå själv, trovärdigheten ökar om flera källor uttrycker samma information. Medan tendens