När det kommer till forskningsfrågan om vilka meningar förskollärare tillskriver kritisk digital literacy finns det likheter med tidigare forskning. I den grundade teorin framkommer det att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta vilket består av att kritiskt
innehålls- och teknikgranska. Detta kan jämföras med hur svenska och amerikanska lärarstudenter,
vilket inkluderar en del förskollärarstudenter, i en studie (List, Brante & Klee 2020) definierar digital literacy som förmågan att kritiskt reflektera över hur och när användningen av digital teknik ska ske. Som förklarat i bakgrundsavsnittet brukar digital literacy i forskning användas som ett generellt
Kritiskt reflektionsarbeta Kritiskt innehållsgranska Kritiskt teknikgranska Reflektionsstyrning
Följa direktiv Kollegialt samarbeta
En förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning
Källkritik genom att internetsöka
Källkritik genom att bild-
och film- manipulera Nätetik genom dokumentation och produktion Generell kritisk teknik- granskning
begrepp för digital kompetens, där kritisk digital literacy ”inryms” också (jfr. Godhe & Sofkova Hashemi 2019; Ilomäki et al. 2016, ss. 664-665; Lohnes Watulak 2016, ss. 504-505). Att kritiskt teknikgranska innebär som förklarat i resultatet att kritiskt reflektera över och förhålla sig till den digitala tekniken. Detta betyder i sin tur att både se fördelar som nackdelar med tekniken samt använda det med åtanke på upplevda förtjänster och risker. Det talas således om en kritisk reflektion över användningen av den digitala tekniken både i studien (List, Brante & Klee 2020) och i den grundade teorin. I linje med detta framgår det exempelvis i den grundade teorin att förskollärarna begränsar funktioner på deras datorplattor för att begränsa barns internetanvändande. Likt de svenska
förskollärarna i Marklunds (2020, s. 78) studie är de försiktiga i användandet av appar såsom Youtube eftersom de oroar sig att det ska dyka upp något olämpligt. Anmärk däremot att majoriteten av lärarstudenterna i studien av List, Brante och Klee (2020) uppfattar dock digital literacy som enbart tekniska förmågor och inkluderar inte denna kritiska aspekt i begreppet. En slutsats Marklund (2020, s. 78) drar i sin studie är att behovet av att inta ett kritiskt förhållningssätt för att till exempel välja appar antyds vara ett skäl till att vissa förskollärare inte använder digital teknik i sitt pedagogiska arbete. Detta nämner inte förskollärarna i den grundade teorin utom en informant. Fast då har det handlat om en svårighet med att hålla i en sådan undervisning utifrån en upplevd brist på tid, kunskap och digitalt material. Att kritiskt teknikgranska handlar som ovannämnt inte endast om att se nackdelar med användningen utan det är också att se fördelar med den digital tekniken och ta vara på dessa förtjänster. Förskollärarna i den grundade teorin understryker fördelarna med digital teknik när de nämner det som ett medel för ett lärande. De menar även att barnen behöver exempelvis veta hur Green screen fungerar för att kunna förhålla sig kritisk till bildmanipuleringar.
Alla förskollärare i den grundade teorin uppfattar även kritisk digital literacy som att kritiskt innehållsgranska, vilket är att kritiskt och etiskt reflektera över och förhålla sig till digitalt innehåll. Såsom att arbeta med källkritik över internetbilder och vid informationssökning med barnen. Det sistnämnda beskrivs också svenska förskollärare göra när de använder datorplattor i enkätstudien av Otterborn, Schönborn och Hultén (2018). Även om fokus för enkätstudien inte är på deras
uppfattningar om ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik har dessa förskollärare nämnt att det är ett bra sätt att medvetandegöra för barnen att det finns andra källor där fakta kan hämtas utöver förskollärare (ibid.). Bristen på forskning gör det svårt att veta utöver denna studie hur förskollärare eller skollärare uppfattar kritisk digital literacy. Däremot har det i tidigare studier framgått att lärarstudenter upplever en osäkerhet eller har en brist på kunskaper om hur de ska inta ett kritiskt förhållningssätt till digital media. Exempelvis har de svårigheter med att identifiera, ifrågasätta och reflektera över fejkade nyheter (Santisteban, Díez-Bedmar & Castellví 2020). Därtill saknar flera kunskaper inom media literacy, såsom hur information ska sökas och hur informationen ska värderas gällande sin trovärdighet (Erdem & Erişti 2018). Detta indikerar möjligen att förskollärarna i den grundade teorin är trygga i sina kunskaper om kritisk digital literacy (jfr. Marklund 2020, s. 78). Dessutom förespråkar några av förskollärarna i den grundade teorin ett generellt kritiskt
förhållningssätt, alltså inte endast kritiskt reflektion över digitala källor. Även begreppet critical literacy har nämnts (Lozic 2020) av en informant.
Den kritiska innehållsgranskningen innefattar som ovannämnt också att etiskt reflektera över det digitala innehållet. Med andra ord ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, det vill säga ”nätetik”. Exempelvis att se över att det som digitalt producerats håller värdegrundsmässigt. Förskollärares uppfattningar om etiska aspekter i relation till ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik har inte diskuterats i den tidigare forskning. I studien av Marklund (2020, s. 81) framträder det däremot att förskollärarna tänker kring hur hackare kan eventuellt få tag på datorplattor och appars
lagring av känslig information. Denna etiska aspekt av kritisk digital literacy är annars förenligt med det Skolverket kallar ”nätetikett” som är att exempelvis ser över ett innehåll innan det publiceras på sociala medier (se Funcke 2016, s. 75). Det påminner även om UNESCO:s definition av media- och informationskunnighet (MIK), vilket de skriver att det inkluderar bland annat en ”online etiquette” (Engida 2015, s. 10).
Sammanfattningsvis kan förskollärares uppfattningar om kritisk digital literacy både i den grundade teorin och i den tidigare forskningen beskrivas som att kritiskt reflektera över användningen av den digitala tekniken och se användningen som riskfyllt. I den grundade teorin betonar dock förskollärarna att den kritiska reflektionen är även att se och nyttja upplevda fördelar med den digitala tekniken. Dessutom lyfter de också att kritisk digital literacy handlar om en kritisk som etisk reflektion kring digitalt innehåll. Vidare kan resultatet i förhållande till den tidigare forskningen antyda att
förskollärarna i den grundade teorin har en självtillit till sina kunskaper om kritisk digital literacy.