• No results found

Forskare som tillämpar grundad teori strävar efter att nå en teoretisk mättnad och därför är urvalet av och antalet informanter samt mängden av datainsamling svårt att fastställa och inledningsvist öppet (Charmaz 2014, s. 417). Antalet deltagare för min studie hamnade på tio stycken förskollärare. Fem av deltagarna är kommunalt anställda och fem är privat anställda. Charmaz (2014, s. 417) betonar att en mindre studie med ett modestare kunskapsanspråk möjligen kan nå en snabbare teoretisk mättnad. Vidare menar hon att i dessa fall kan en liten urvalsstorlek vara fullt rimlig. Mason (2010) skriver på liknande sätt att studiens syfte och kvaliteten på datainsamlingen måste även tas till hänsyn när det gäller urvalsstorleken och mättnaden. Enligt han kan en skicklig intervjuare framställa en välutvecklad analys med enbart tio intervjuer jämfört med en nybörjare som utför femtio intervjuer. Jag stödjer således urvalsstorleken i att studiens syfte är att få fram kvalitativa förståelser om hur förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete med det. Datainsamlingen består dessutom av minst en timmes långa intervjuer (när de varit muntliga) och totalt fjorton intervjuer (varav fyra var uppföljningsintervjuer). Det har varit tillräckligt för att få en teoretisk mättnad. För en ytterligare beskrivning och motivering hur jag uppnått detta se 6.5.6 En teoretisk mättnad och kärnprocessen för den grundade teorin. Urvalsstorleken beror också på att jag varit tvungen att sätta en rimlig avgränsning för att hålla studiens tidsram samt svårigheten med att hitta flera intresserade informanter. Jag hade med flit kvar mina efterlysningar av informanter i nätforum efter jag hade fått tag på alla dessa tio informanter ifall någon till förskollärare skulle höra av sig. Aldiabat och Le Navenec (2018, ss. 252-255) påpekar att den begränsade tidsaspekten för

masterstudenter och doktorander är en förekommande problematik då grundad teori är tidskrävande. Eftersom förskollärare har huvudansvaret för att det bedrivs pedagogisk verksamhet utifrån förskolans läroplan valde jag enbart att intervjua förskollärare och inte annan verksam förskolepersonal (Lpfö 18 2018, s. 19). Orsaken bakom att jag först valde att enbart intervjua kommunalt anställda förskollärare var för att jag inledningsvis i studien hade tänkt studera hur IKT-pedagoger som arbetar för kommuner utför kompetensutveckling till förskollärare om kritisk digital literacy. Därtill undersöka hur

kompetensutvecklingen påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete med kritisk digital literacy. Då kritisk digital literacy inom en förskolekontext är ett relativt outforskat område bestämde jag mig dock för att byta studiens fokus till att enbart undersöka förskollärares pedagogiska arbete.

Utöver att vara förskollärare och kommunalt anställda (och senare privat anställda) satt jag villkoret att de behövde anse att de hade någon tidigare erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med kritisk digital literacy (ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik) för deltagande. Vad detta kunde innebära i form av aktiviteter etc. lämnade jag vid den första datainsamlingen relativt öppet till informanterna att

berätta och definiera. För att öka chansen att få tag på informanter utgick jag däremot först vid rekryteringen att det gick också att delta i studien om de hade personliga tankar om ämnet, men alla informanter som deltog uttryckte att de hade någon tidigare erfarenhet.

Rekryteringen av deltagarna ägde rum på fyra olika vis. Fem deltagare fick jag tag på genom telefonsamtal, två via efterlysning på Facebook, en via e-post och två via kontakter. När de visat intresse för studien skickade jag ut ett informationsblad med en samtyckesblankett (se Bilaga 3). Annonseringen på Facebook skedde i ca elva olika Facebookgrupper (se Bilaga 4). Fem var digitala forum för svenska förskolepedagoger, fyra forum var särskilt inriktade på användning av digitala verktyg i förskolan och skolan samt två forum handlade om källkritik. Efter dessa publicerats mailade och ringde jag flertal olika förskolor. Jag kontaktade till en början först kommuner i närheten av mig för att kunna utföra fysiska träffar. När minst en visat intresse för respektive kommun bytte jag till nästa kommun. Vid den andra datainsamlingen utförde jag istället ett teoretiskt urval (för att pröva och utveckla den preliminära grundade teorin) och därför valde att intervjua privatanställda förskollärare (läs 6.5.5 Teoretiskt urval för skälet bakom valet). Vid rekryteringen via telefon valde jag denna gång att först försöka få tag på en informant från samma kommun som de kommunalt anställda. Två sådana par lyckades jag få till (F2 och F8 samt F4 och F10). Min tanke var att kontexten skulle kunna enklare jämföras på så vis. Även om grundad teori inte handlar om att dra generaliseringar. Det blev en stor geografisk spridning till slut, men de flesta var placerade i mellersta Sverige.

6.4.1 Undersökningspersoner och kontext

Förskollärarna F1, F2, F3, F4 och F5 arbetar på kommunala förskolor. Medan F6, F7, F8, F9 och F10 arbetar på privata förskolor. Alla är kvinnor utom F1 som är man. F1 är IKT-ansvarig på sin förskola och F7 har en specialtjänst och ansvarar för kompetensutvecklingen om digital teknik för sin förskola och övriga förskolor i förskolekoncernen. Den tillgängliga digitala tekniken som alla beskrev var datorplattor, datorer, smarttelefoner och projektorer. Alla utom F6 har robotar såsom Blue-Bots och Bee-Bots. F1, F5 och F7 har också mikroskopägg. F7 nämnde även Makey makey.

Tabell 2. Demografisk information om deltagarna

Kodnamn Ålder Stad Intervjuform

Tids- längd (min) Ålders- indelning (avdelning) År som förskollärare F1 20-29 Medelstor stad Videosamtal* 61 1-2 < 1 F2 40-49 Medelstor stad Fysisk träff* 60 1-5 16 F3 60-69 Förort till mindre stad Fysisk träff* 107 1-6 35 F4 30-39 Storstad Videosamtal* 60 5-6 10 F5 40-49 Förort till medelstor stad Fysisk träff* 120 1-5 20 F6 40-49 Förort till storstad Videosamtal 72 1-4 14

F8 40-49 Medelstor stad

Videosamtal 67 4-6 5

F9 40-49 Storstad E-post - 3-5 8

F10 20-29 Storstad E-post - 3 1,5

* = Fyra av dessa fem förskollärare deltog också på en uppföljningsintervju via e-post.

6.5 Databearbetnings- och analysmetoder

Related documents