Under arbetet med vår D-uppsats har vi läst forskningsrapporter (Klingberg, 2005, Olesen, 2004) som visar att barn med diagnosen ADHD gynnas på många olika sätt av arbetsminnesträning. Dessa barn har stora svårigheter när det gäller uppmärksamhet, koncentration, impulsivitet och hyperaktivitet. Följden blir i många fall en bekymmersam skolsituation. Träningsresultaten uppvisar en markant minskning av koncentrations- svårigheter hos barnen. En av studierna redovisar att mindre än hälften av deltagarna uppfyllde kriterierna för ADHD efter genomgånget träningsprogram.
Det skulle vara intressant att undersöka i vilken mån det går att använda dessa forskningsrön inom skolans normala verksamhet. Då ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoser hos barn mellan 6 och 16 år har skolorna begränsad möjlighet att använda sig av kostsamma datoriserade träningsprogram. Det skulle vara intressant att undersöka om det finns möjligheter att använda ett mindre resurskrävande sätt att dra nytta av forskningsresultaten. Om det är möjligt skulle det kunna förändra vardagen för ett stort antal barn och ungdomar i förskola och skola.
Adler, B. & Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik - om komplicerat
lärande. Lund: Studentlitteratur.
Adler, B. (2006-03-16). Working Memory. Föreläsning: Kognitivt Centrum, Malmö.
Alin, L. H. (1972). Minnet – hur fungerar det? Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Atkinson, R., C. & Shifrin R., M. (1977). Human memory: A proposed system and its processes. Human memory Basic processes. Bower. G. (red). (ss. 8-109). New York: Academic Press, Inc.
Aulenko, M. (1992). Låt din hjärna fungera. Lund: Studentlitteratur. Baddeley A. D. (2002). Is working memory still working? European
Psychologist, 7, 85-97.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg, L-E. & Cramér A. (2003). Hjärnvägen till inlärning. Jönköping:
Brain Books AB
Bergqvist Månsson S. (2001). Minns du? En bok om minnesträning. Stockholm: Bilda förlag.
Brennan, H. (1998). Träna minnet snabbguide till megaminne. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Buzan.T. (1985). Motionsbok för minnet. Stockholm: Management Gruppens Förlag.
Derwinger, A. (2003). Minnets möjligheter. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag.
Franzén, L. (1997). Diagnostisering av elever med läs- och
skrivsvårigheter. Solna: Ekelunds förlag AB.
Ingvar, D. (1975). Att minnas - att komma ”ihåg”. D. Ingvar (Red.), Att
minnas, aspekter på minne och glömska (ss.37-57). Stockholm:
Bonniers.
Israel. J. (1999). Handling och samspel. Lund: Studentlitteratur. Klingberg, T (2005). Träning av arbetsminnet. Logopednytt, 1, 12-14. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Loftus, E. (1982). Vårt minne. Stockholm: LiberFörlag.
Magne, O. (1995). Minnet. Lagerhus, uppfinnarverkstad eller
konstnärsateljé. Malmö lärarhögskola: Pedagogiska punkten.
Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken – ett samspel. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, B. (1996). Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Norman. D. A. (1972). Uppmärksamhet och minne. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Olesen, P. (2004). Brain function and behaviour related to
development and training of working memory (avhandling
Karolinska Institutet).
Olsson, H. (2005-10-20). Personlig kommunikation.
Passer, M. W. & Smith, R. E. (2007). Psychology- the science of mind and
behavior. New York: The McGraw-Hill Companies, Inc.
Russel, P. (1984). Boken om hjärnan. Uppsala: Studieförlaget.
Tamm, M. (2002). Psykologi – om varför vi tänker, känner och handlar
som vi gör. Lund: Studentlitteratur.
Taylor S. & Bogdan, R. (1984).Introduction to qualitative research
methods: The search for meanings. New York: John Wiley & sons.
Thiringer, L. & Wesslander, E. (2005-05-11). Arbetsminnesträning med
RoboMemo. Föreläsning: Cogmed, Lund.
Vetenskapsrådet. (1990). Codex. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Vetenskapsrådet http://www.vr.se/
Bilaga 1
Till rektor
Vi är två specialpedagoger med bakgrund som mellanstadielärare. Vi arbetar för närvarande båda på högstadiet, den ena av oss i en grupp elever med funktionshinder och den andra i ett Resursteam. Nu läser vi magisterkursen i specialpedagogik och vi har för avsikt att i vår D-uppsats undersöka och kartlägga förekomsten av arbetsminnesträning i skolår F-9. För att få en överblick av vilka insatser som genomförs i ämnet vill vi komma i kontakt med specialpedagoger verksamma i dessa skolår. Vi vore tacksamma om Du har möjlighet att skicka oss namn på de specialpedagoger som arbetar inom rektorsområdet.
Tack på förhand! Hälsningar
Kerstin Andersson Ghita Forsman Stångby gård Notarievägen 12 225 91 Lund 237 31 Bjärred
046-248070 046-294654
Bilaga 2
Bakgrund
1. Hur många år har du arbetat som speciallärare/specialpedagog? 2. Vad känner du till om arbetsminne och arbetsminnesträning? 3. Hur har du lärt dig detta?
4. Har du arbetat med elever med brister i arbetsminnet?
5. Har du någon uppfattning om hur vanligt förekommande detta är? 6. Ungefär hur många elever har du under årens lopp arbetat med som
haft brister i arbetsminnet?
7. Anser du att brister i arbetsminnet är kopplat till några andra svårigheter som hämmar lärandet?
Förekomst
1. Hur upptäcks det att en elev har brister i sitt arbetsminne? 2. När upptäcks det? Någon generell ålder?
3. Finns det särskilda tester som påvisar dessa brister? 4. Ser du några skillnader i kön? Flest pojkar eller flickor?
5. Ser du något samband mellan okoncentrerade elever och elever med brister i arbetsminnet?
Kriterier
1. Vilka är kriterierna för att en elev ska få träning av arbetsminnet? 2. Vilka resurser finns för att ge träning av arbetsminnet?
3. Hur sker prioriteringen? Arbetsminnesträning
1. Hur tränar du arbetsminnet hos elever? 2. Hur ofta utförs träningen?
3. Kombineras träningen med annan specialpedagogisk undervisning? 4. Har du något färdigt träningsprogram att följa eller gör du egna
övningar?
5. Hur utvärderas arbetet med arbetsminnesträning? Fortbildning
1. Anser du dig behöva fortbildning om arbetsminnet och arbets- minnesträning?
2. Tror du att dina kollegor är intresserade av att lära sig mer om arbetsminnet och brister i detsamma?
Bilaga 3
Intervjufrågor till skolpsykolog
Bakgrund
2. Vad känner du till om arbetsminne och arbetsminnesträning? 3. Hur har du lärt dig detta?
4. Har du någon uppfattning om hur vanligt förekommande detta är? 5. Ungefär hur många elever har du under årens lopp träffat på som haft
brister i arbetsminnet?
Hur många elever har du då, på ett ungefär, haft sammanlagt under årens lopp?
6. Anser du att brister i arbetsminnet är kopplat till några andra svårigheter som hämmar lärandet?
Förekomst
1. Hur upptäcks det att en elev har brister i sitt arbetsminne? 2. När upptäcks det? Någon generell ålder?
3. Finns det särskilda tester som påvisar dessa brister? 4. Vem utför dessa tester?
5. Finns det några tester som en specialpedagog kan använda sig av? 6. Ser du några skillnader i kön? Flest pojkar eller flickor?
7. Ser du något samband mellan okoncentrerade elever och elever med brister i arbetsminnet?
Kriterier
1. Vilka är kriterierna för att en elev ska få träning av arbetsminnet? 2. Finns det resurser på skolorna för att ge träning av arbetsminnet? 3. Ger du specialpedagog eller klasslärare uppdraget att utföra
arbetsminnesträning med någon elev?
4. Finns det någon prioritering på skolorna för att få arbetsminnesträning?
Arbetsminnesträning
1. Hur anser du man kan träna arbetsminnet hos elever? 2. Hur ofta bör träningen utföras?
3. Ska träningen ligga avskilt för sig eller bör den kombineras med annan specialpedagogisk undervisning?
4. Har du något färdigt träningsprogram som pedagogerna kan/bör följa?
Fortbildning
1. Anser du dig behöva fortbildning om arbetsminnet och arbets- minnesträning?
2. Tror du att pedagogerna är intresserade av att lära sig mer om arbetsminnet och arbetsminnesträning?
3. Har du något förslag hur en fortbildning om arbetsminnet och arbetsminnesträning kan se ut?
Bilaga 4