Vi skriver ett brev till rektorerna på samtliga rektorsområden som ingår i en kommundel, där vi talar om att vi är intresserade av att intervjua skolans specialpedagoger om arbetsminne och arbetsminnesträning. Fyra av de sex rektorerna svarar och meddelar oss antingen namnen på de aktuella specialpedagogerna eller på en kontaktperson.
För att intervjuerna ska ge oss så mycket kunskap som möjligt ringer vi till specialpedagogerna och hör efter om de känner till något om arbetsminne och om de arbetar med arbetsminnesträning. I de fall vi får ett nekande svar avstår vi från att göra en intervju, då denna inte för vårt arbete framåt. Arbetar specialpedagogen med att träna arbetsminnet och om specialpedagogen har kunskap om arbetsminnet bestämmer vi tid för intervju. Fastän specialpedagogerna anser sig arbeta med arbetsminnesträning är en del av dem tveksamma inför en intervju då de menar att de kanske inte kan tillföra vår undersökning något. De tycker dock att det är ett aktuellt och spännande ämne och majoriteten av de tillfrågade samtycker till att medverka.
Samtliga respondenter har gått igenom våra hemskickade fråge- ställningar innan intervjutillfället. Flera av dem har dessutom tagit sig tid att skriva ner sina funderingar. De har ansträngt sig för att kunna delge oss så mycket som möjligt under intervjun.
Vi blir väl mottagna i samtliga intervjusituationer, respondenten visar intresse för vår undersökning och flera av dem blir ännu mer intresserade under intervjuns gång. Några av dem hade när de fick intervjufrågor blivit fängslade av ämnet och sökt information på Internet. Detta tror vi dock inte inverkar på deras svar under intervjun, då våra frågeställningar mera berör deras arbete och erfarenheter och inte den nyvunna kunskapen. Några blir,
efter intervjuerna, mycket intresserade och ämnar söka mer information om arbetsminnesträning.
Vi vill gärna intervjua pedagoger som arbetar med ett speciellt träningsprogram för arbetsminnet. En av de specialpedagoger, som vi kontaktar, hänvisar till ett resurscentrum i en angränsande kommun, där pedagoger arbetar med detta träningsprogram.. Vi tar kontakt med dessa pedagoger och de är positiva till att berätta om sina erfarenheter från träningsprogrammet. Vi utgår från samma frågeställningar som tidigare, men vid intervjuerna lägger vi tyngdpunkten på deras arbete och erfarenhet från träningen.
Samtliga intervjuer har varit mycket givande, både respondenterna och vi har haft ett ömsesidigt utbyte där alla parter varit positiva och intresserade.
Vid intervjuerna deltar vi båda, då vi finner det betydelsefullt inför vårt fortsatta arbete. Vi bedömer att kvalitén på våra diskussioner under studien är avhängigt att vi båda deltagit vid intervjutillfällena.
5.5 Testmaterial
Under arbetet med våra intervjuer framkommer att samtliga respondenter tycker det skulle vara bra om det fanns ett testmaterial som kan påvisa brister i arbetsminne. Detta får oss att fundera på vilka befintliga diagnos och testmaterial som innehåller moment som undersöker arbetsminnet. Vi beslutar oss för att undersöka detta. Genom att kontakta personal på Lärarutbildningen i Malmö får vi tillgång till det screening och diagnosmaterial som finns där. Vi väljer att granska material som bedömer språk, läsning och skrivning, då vanligt förekommande specifika svårigheter hos elever med t.ex. dyslexi är ett bristande arbetsminne.
Vi går igenom de olika moment som ingår i testerna med avseende på vilka författarna anser diagnostiserar arbetsminne, samt de moment som vi bedömer kan ha med arbetsminnet att göra. Efter en noggrann genomgång av materialet gör vi en sammanställning.
Då respondenterna visar intresse för testmaterial om arbetsminne väljer vi att redovisa resultatet av kartläggningen som en bilaga till vårt arbete.
5.6 Databearbetning
Frågeformuläret utformar vi så att frågorna ingår i olika kategorier. Vi utgår i görligaste mån från samma kategorier när vi bearbetar resultatet. Den av oss som leder intervjun transkriberar den och därefter arbetar var och en av oss med resultatet. Därefter gör vi en gemensam sammanställning utifrån våra två resultat. Det gör att vi både tänkt över och diskuterat resultatet noggrant innan det färdigställs.
I resultatkapitlet presenterar vi respondenterna genom att ange befattning, vilka skolår de arbetar i och vilken erfarenhet de har. Vi benämner dem fortsättningsvis S1, S2 och så vidare. Detta gör vi för att det skall framgå från vem svaren härrör då vi bedömer det intressant att se hur respondenternas bakgrund påverkar deras svar.
5.7 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i en undersökning. I vår studie utför vi en pilotstudie för att fastställa om intervjufrågorna är relevanta. Genom att diskutera frågorna med vår intervjuperson finner vi att så är fallet.
Före intervjutillfällena skickar vi våra frågeställningar till respondenterna så att de får god tid på sig att läsa igenom och reflektera över frågorna. Vår ambition är att de i lugn och ro skall kunna fundera över vad de vet om arbetsminne och arbetsminnesträning. Detta är viktigt för oss, då vi vill fånga respondenternas väl genomtänkta funderingar kring ämnet.
Vi ökar tillförlitligheten då vi båda är med under intervjuerna. Vi kan på det sättet komplettera varandras upplevelser av intervjun. Då var och en av oss skriver intervjuresultaten som vi sedan jämför och sammanställer till ett resultat ökar reliabiliteten.
5.8 Etik
Vid etikövervägandet följer vi reglerna antagna av Humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet (1990). Där redovisas fyra huvudkrav när det gäller forskningsetiska principer nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
I vår undersökning informerar vi, vid överenskommelse av intervjutid, respondenterna om syftet med vår forskning. Före genomförandet av intervjun delger vi information om rätten att avbryta medverkan samt att uppgifter i intervjun inte kommer att kunna identifieras av utomstående. Vi erbjuder även de intervjuade att få se utskriften av intervjun och kommentera densamma. Möjlighet ges också att lägga till eller ta bort uppgifter. Intervjupersonerna anonymiseras.
Då det i vår uppsats vid ett flertal tillfällen talas om ett dataprogram för arbetsminnesträning vill vi förvissa oss om att producenterna av programmet tillåter oss att, i vårt arbete, nämna programmet vid dess namn. Vi tar därför kontakt med dem som utvecklat programmet och får deras medgivande.
I vår undersökning hade det även varit intressant att intervjua elever med brister i sitt arbetsminne och att ta del av deras erfarenheter, men på grund av risken att inkräkta på deras integritet väljer vi att avstå från detta.