Sammanfattning och slutsatser
8.6 Fortsatt forskning och utveckling
Syftet med avhandlingen har bland annat varit att finna ett meningsfullt sätt att förstå och tala om systemförvalt- ningsverksamhet för att därmed också göra den mer styrbar. Detta syfte har fått till följd att avhandlingen är tämligen vid avseende begrepp och dess relationer till varandra, och att det finns behov av att fördjupa ramverkets delar. Som ett nästa steg vore det därför både intressant och naturligt att fördjupa delarna av ramverket, för att successivt utveckla detsamma. Nedan ges några idéer kring detta, som kan utgöra underlag för skrivandet av framtida konferensbidrag och/eller tidskriftsartiklar.
Jag har redan berört ett intressant ämne för vidare forskning och det är den avgränsning jag gjorde vid erfa- renheter och kunnande i förvaltningsverksamheter. Uppfölj- ningsintervjuerna med fallstudieorganisationerna visar tex att det kan vara svårt att få styrgrupper att fungera. Dessa tenderar att fokusera för detaljerade frågeställningar och därmed istället bli förvaltningsgrupper till sin karaktär. Det skulle vara intres- sant att undersöka vad detta beror på och vad man kan göra åt det, både på individ- och organisatorisk nivå.
Permanenta förvaltningsprodukter lyfts fram i avhandling som ingående komponent i ett förvaltningsobjekt. Ett intressant fortsättningsarbete skulle vara att fördjupa kun- skapen om dessa ytterligare både genom empiriska och teore- tiska studier. Förvaltningsprodukterna utgörs i avhandlingen främst av informationsprodukter (tex specifikationerna på Kartmyndigheten och datamängden på Telekomföretaget), men studien slutar vid slutsatsen att det troligen är fruktbart att lyfta fram dessa för att tydliggöra förvaltningsuppdrag. Hur kan för- valtningsprodukter, såväl permanenta som behandlande pake- teras? Hur skall de marknadsföras och säljas? Detta kan vara två intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling.
I anslutning till förvaltningsprodukten aktuali- seras också frågan om klienter och uppdrag. I avhandlingen
Avsnitt 1.4
berörs uppdraget; såväl roll- som produktuppdraget och den speciella situation som föreligger när dessa uppdrag är interna. Att fördjupa uppdragsanalysen ytterligare för att utveckla kunskap avseende interna uppdrag i samband med systemför- valtningsverksamheter är ett intressant ämne för nästa steg.
Denna avhandling handlar om systemförvalt- ning, men eftersom systemförvaltning utgör en stödverksam- het till objektverksamhet måste systemförvaltningsverksamhe- ten kunna organiseras och styras oberoende av vilken organi- sationsform som valts för objektverksamheten som helhet. En studie avseende implementering av mikroorganisationer i olika typer av organisationsformer för att därefter uttala sig om styr- kor och svagheter vore intressant att genomföra.
Redan i avgränsningarna i avsnitt 1.3 berörde jag den tekniska aspekten av systemförvaltning och nämnde att jag inte ämnade fokusera på detta i föreliggande avhandling. Men avhandlingens resultat som föreslår en förändring avseende förvaltning av IT-system till förvaltningsobjekt (där IT-system ingår som delar) får konsekvenser för den tekniska miljön. Hur säkerställs tex utvecklingen av IT-system om de ingår i olika förvaltningsobjekt? Hur påverkas den tekniska arkitekturen av den föreslagna förändringen? Kan ansvarsfrågan utgöra ett medel i att lösa detta? Detta är onekligen intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling.
En annan aspekt som har vidareutvecklingspoten- tial är kanalen, inte minst mot bakgrund av att flera av kana- lerna som identifieras i avhandlingen är elektroniska. Detta innebär att förutom att produkten skall vara anpassad till kana- len i form av målgrupp och budskap så krävs också en teknisk integration. Vad innebär detta för förvaltningsverksamheten? Vad innebär det att IT-systemen är integrerade i objektverk- samhetens produkter som tex i fallet på Banken där internetbe- talningar utgör den produkt som ökar mest i volym?
Förutom att omsätta forskningsresultaten i prak- tisk handling, och därmed pröva och utveckla ramverket ytter- ligare, känns det angeläget att interagera på den internationella forskningsarenan. Detta är en aktivitet som fått stå tillbaka till förmån för avhandlingsarbete och konsultuppdrag under de senaste åren. Den engelska sammanfattningen (se bilaga 8) bör
kunna utgöra underlag till en ett forskningsbidrag till den inter- nationella konferensen International Conference on Software Maintenance (ICM) hösten 2005.
Avsnitt 1.3
Referenser
Abran, A. och Nguyenkim, H. (1991). Analysis of Maintenance Work Categories Through Measurement. Procee- dings of the International Conference on Soft- ware Maintenance – 1991. Los Alamitos, CA, IEEE Computer Society Press.
Alvesson, M. och Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion, Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Student- litteratur, Lund.
Andersen, E. S. (1994). Systemutveckling – principer, metoder och tekniker. Studentlitteratur, Lund.
Andersson, C. (2001). I konsultens värld. Studentlitteratur, Lund.
Arnerup-Cooper, B. och Edvardsson, B. (1998). Tjänstemark- nadsföring i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Ashkenas, R. (1997). Den gränslösa organisationen. Studentlit- teratur, Lund.
Austin, L. (1962). How to do things with words. Oxford Univer- sity press.
Avdic, A. (1999). Användare och utvecklare – om utveckling med kalkylprogram. Institutionen för Dataveten- skap, Linköpings Universitet.
Axelsson, B. (1996). Professionell marknadsföring. Studentlitte- ratur, Lund.
Axelsson, J. R. C. och Bergman, B. (1999). Att bygga och riva pyramider – offensiv kvalitets- och arbetsutveck- ling, i Nilsson, T (red). Ständig Förbättring – om utveckling av arbete och kvalitet. Arbetslivsinsti- tutet och författarna, Solna.
Axelsson, K. och Goldkuhl, G. (1998). Strukturering av infor- mationssystem – arkitekturstrategier i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Axelsson, K. och Goldkuhl, G. (2004). Theory Modelling - Action Focus when Building a Multi-Grounded Theory, i Brown A, Remenyi D (2004, eds) Pro- ceedings of the 3rd European Conference on Research Methods in Business and Management (ECRM2004), Reading University UK, 29-30 May 2004, pp 25-33.
Baskerville, R.L. och Wood-Harper, A.T. (2002). A Critical Per- spective on Action Research as a Method for Information Systems Research, i Myers, M.D och Avison, D (red). Qualitative Research in Infor- mation Systems – A Reader. SAGE publications Ltd, London.
Benbasad, I. och Zmud, R. (1999). Empirical Research in Infor- mation Systems: The Practice of Relevance. MIS Quarterly Vol. 23 No 1.
Bendifallah, S. och Scacchi, W. (1987). Understanding software maintenance work. IEEE Transactions on Soft- ware Engineering, SE-13(3).
Bengtsson, L. och Nilsson, G. (2000). Styrning av teambaserade organisationer, i Bengtsson, L, Lind, J och Samu- elsson, L. A (red). Styrning av Team och Proces- ser. Teoretiska perspektiv och fallstudier. EFI, Handelshögskolan Stockholm.
Benno, C. (1973). Förvaltningsordboken ALMA-serien. Wahl- ström & Widstrand, Malmö.
Bergman, B. och Klefsjö, B. (1991). Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, Lund.
Berger, P. och Luckmann, T. (1967). Svenskt nytryck (1998). Kunskaps sociologi, Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Wahlström & Wid- strand, Frankfurts Universitet.
Bergvall, M. (1995). Systemförvaltning i praktiken – en kvali- tativ studie avseende centrala begrepp, aktivite- ter och ansvarsroller. Institutionen för Dataveten- skap, Linköpings Universitet.
Bergvall, M. och Welander, T. (1996). Affärsmässig systemför- valtning. Dataföreningen Förlags AB, Stockholm i samarbete med Studentlitteratur, Lund.
Berntson, O. och Welander, T. (1991). Fungerande systemför- valtning. Dataföreningens förlags AB, Stockholm. Bulmer, M. (1979). Concepts in the analysis of qualitative data.
Sociological review, 27, s 651-677.
Brunsson, N. och Hägg I. (1994). Marknadens makt. SNS förlag, Stockholm.
Bruzelius, L. H. och Skärvad, P-H. (1989). Integrerad organisa- tionslära. Studentlitteratur, Lund.
Bryntse, K. (2000). Kontraktsstyrning i teori och praktik. Lund Business Press, Institute of Economic Research, Lund.
Chapin, N. (2003). Software Maintenance and Organizational Health and Fitness, i Polo, m fl. (red). Advances in Software Maintenance Management: Techno- logies and Solutions. Idea Group Inc., Hershey. Cronen, V. (2001). Practical Theory, Practical Art, and the
Pragmatic-Systemic Account of Inquiry. Interna- tional Communication Association, University of Illinois.
Dahlgren P. O. och Dahlgren, K. (1981). Hur har du det på job- bet? – En bok om den psykosociala miljön. Wahl- ström och Widstrand, Stockholm.
Davenport, T.H. (1993). Process Innovation – Reengineering work through information technology. Harvard Business School Press, Boston.
Davenport, T.H. och Short, J.E. (1990). The New Industrial Engineering: Information Technology and Busi- ness Process Redesign. Sloan Management Review, Summer, s 11-27.
Davydov, V. (1999). The content and unsolved problems of acti- vity theory, i Engström, Y. m fl (1999). Perspec- tives on Activity Theory. Cambridge University Press, Cambridge.
Denzin, N.K. (1989). Interpretative Interactionism. Sage Publi- cations, Newbury Park.
Cambridge University Press, Cambridge.
Engwall, M. (2001). Jakten på det effektiva projektet, andra upp- lagan. Nerenius & Santerus Förlag, Stockholm. Falk, T. och Olve N-G. (2000). IT som strategisk resurs. Liber
AB, Malmö.
Glaser, B. och Strauss, A. (1967). The Discovery of Grounded Theory. Weidenfeld & Nicolson, London.
Goldkuhl, G. (1991). Stöd och struktur i systemutvecklingspro- cessen. Institutionen för Datavetenskap, Linkö- pings Universitet.
Goldkuhl, G. (1992). Verksamhetsinriktad forskning om infor- mationssystem – några reflektioner om samspelet IS-forskning – IS-praktik. Institutionen för Data- vetenskap, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (1993). Verksamhetsutveckla Datasystem. Affärs- litteratur AB, Linköping.
Goldkuhl, G. (1994). Välgrundad metodutveckling. Institutio- nen för Datavetenskap, LiTH-IDA- R –94-04, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (1996). Handlingsteoretisk definition av informa- tionssystem. Institutionen för Datavetenskap och CMTO, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (1998 a). Kunskapande. Institutionen för Datave- tenskap, Linköpings Universitet.
Goldkuhl , G. (1998 b). Towards an action oriented understan- ding of organizational change, position paper – preliminary version. Universitetet i Linköping och Jönköping International Business School. Goldkuhl , G. (1999). The grounding of usable knowledge: An
inquiry in the epistemomogy of action knom- ledge. HSSS99 (Högskola & samhälle I samver- kan). CMTO, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. (2003). Patterns of Change and Action: A socio- pragmatic perspective on organisational change, i Sundgren, B. m fl. (red). Exploring Patterns in Information Management: Concepts and Per- spectives for Understanding IT—related Change. Stockholm School of Economics, Stockholm. Goldkuhl, G. (2004). Meanings of Pragmatism: Ways to con-
duct information systems research. Institutionen för Datavetenskap, Linköpings Universitet. Goldkuhl, G. och Cronholm, S. (2003). Multi-grounded theory
– Adding theoretical grounding to grounded the- ory. Institutionen för Datavetenskap, Linköpings Universitet. Accepterad till 2nd European Con- ference on Research Methods in Business and Management (ECRM 2003), Reading.
Goldkuhl, G., Cronhom, S. och Sjöström, J. (2004). User Inter- faces as Organisational Action Media. Institutio- nen för Datavetenskap, Linköpings Universitet. Accepted to the 7th international workshop on organisational semiotics. Setubal, Portugal. Goldkuhl, G. och Röstlinger, A. (1988). Förändringsanalys. Stu-
dentlitteratur, Lund.
Goldkuhl, G. och Röstlinger, A. (1998). Praktikbegreppet – En praktikgenerisk modell som grund för teoriut- veckling och verksamhetsutveckling. CMTO, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. och Röstlinger, A. (1999). Expanding the scope: From language action to generic practice. CMTO, Linköpings Universitet.
Goldkuhl, G. och Röstlinger, A. (2002 a). Towards and integral understanding of organisations and information systems: Convergence of three theories. Institu- tionen för Datavetenskap, Linköpings Universitet. Accepted to the 5th international Workshop on Organisational Semiotics, Delft.
Goldkuhl, G. och Röstlinger, A. (2002 b). The practices of knowledge – investigating functions and sour- ces. Institutionen för Datavetenskap, Linköpings Universitet. Accepted to the 3rd European Con- ference on Knowledge Management (3ECKM), Dublin.
Goldkuhl, G., Röstlinger, A. och Braf, E. (2001). Organisa- tions as practice systems – integrating knowledge, signs, artefacts and action. Institutionen för Data- vetenskap, Linköpings Universitet. Accepted to the IFIP 8.1 Working Conference Organisatio-
nal Semiotics: evolving a science of information systems, Montreal.
Grönroos, C. (2000). Marknadsföring i tjänsteföretag. Liber Ekonomi, Malmö.
Grönroos, C. (1990). Service Management and Marketing – Managing the Moments of Truth in Service Competition. Lexington Books, Lanham. Gummesson, E. (1985). Forskare och konsult – om aktions-
forskning och fallstudier i företagsekonomin. Studentlitteratur, Lund.
Gummesson, E. (1998). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Liber Ekonomi, Malmö.
Hammer, M. (1990). Reengineering Work: Don’t Automate, Obliterate. Harvard Business Review, juli- augusti, vol. 59, nr 4, s. 104-112.
Handy, C. (1999). Understanding Organisations. Penguin Books Ltd, London.
Hatch, M.J. (2002). Organisationsteori – Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Studentlitteratur, Lund.
Hedberg, B., Dahlgren, G., Hansson, J. och Ove, N-G. (1994). Imaginära organisationer. Liber-Hermods, Malmö.
Holm, P. och Ljungberg, J. (1996). Multi discourse conversa- tions, i proceedings of ECIS ’96, Lissabon.
Håkansson, H. och Snehota, I. (1995). Developing Relationships in Business Networks. International Thomson Business Press, London.
IEEE (1998) Standard for Software Maintenance, IEEE Std 1219-1998. The Institute of Electrical and Elec- tronics Engineers, Inc.
ISO/IEC (2002). Systems Engineering – Life Cycle Processes, std 15288:2002.
Jayaratna, N. (1994). Understanding and evaluating metho- dologies: NIMSAD, a systematic framework. McGraw-Hill, London.
Johansson Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap. Studentlitteratur, Lund.
Kajko-Mattsson, M. (2000). To Be Or Not To Be Called Main-
tenance? That Is The Question! Internatio- nal Workshop on Empirical Studies of Software Maintenance (WESS 2000), San Jose.
Kajko-Mattsson, M. (2001 a). Corrective Maintenance Matu- rity Model: Problem Management, KTH/DSV/ R--01/15. Department of Computer and Systems Sciences (DSV), Stockholm University and Royal Institute of Technology.
Kajko-Mattsson, M. (2001 b). Taxonomy of Problem Manage- ment Activities. Proceeding of the Fifth Confe- rence on Software Maintenance and Reenginee- ring, CSMR 2001, Lisbon, Portugal, IEEE Com- puter Society.
Kajko-Mattsson, M. (2003). Problem Management within Corrective Maintenance, i Polo, M. m fl. (red). Advances in Software Maintenance Manage- ment: Technologies and Solutions. Idea Group Inc., Hershey.
Kitchenham, B. A. m fl (1999). Towards an Ontology of Soft- ware Maintenance. Journal of Software Mainte- nance: Research and Practice, 11 (6). Wiley Inter- science.
Kruchten, P. (2002). The Rational Unified process, En intro- duktion. Pearson Education Limited, Boston. Lacity, M. C. och Willcocks, L. P. (2001). Global Information
Technology Outsourcing. John Wiley and Sons Ltd, Chichester.
Langefors, B. (1995). Essays on Infology. Department of Infor- mation Systems, University of Göteborg.
Langefors, B. (1973). Theoretical Analysis of Information sys- tems. Fourth edition. Studentlitteratur, Lund. Lawrence, P. och Lorsch, J. (1967). Organization and Environ-
ment. Graduate School of Business Administra- tion Harvard University, Boston.
Layder, D. (1993). New Strategies in Social Research. Cam- bridge Press, London.
Lewin, K. i Hatch, M. J. (2002). Organisationsteori, Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Student- litteratur, Lund.
Lientz, B. och Swanson, E. B. (1980). Software Maintenance Management. Addison – Wesley.
Lind, J-I. och Skärvad, P-H. (2000). Nya Team i organisationer- nas värld. Liber AB, Malmö.
Lundeberg, M. Goldkuhl, G. och Nilsson, A. (1978). Systeme- ring – en första introduktion. Studentlitteratur, Lund.
Lundgren, A. och Snehota, H. (2002). Ekonomisk organisation som nätverk, i Czarniawska, B. (red). Organisa- tionsteori på svenska. Liber AB, Malmö.
Lundin, R. (2002). Temporära organisationer – några perspek- tivbyten, i Czarniawska. B. (red). Organisations- teori på svenska. Liber AB, Malmö.
Lyytinen, K. (1983). Reality mapping or language development – a tentativ analysis of alternative paradigms for information modelling. SYSLAB, wp. nr. 27, Stockholms Universitet.
Löwgren, J. och Stolterman, E. (1998). Design av informations- teknik – materialet utan egenskaper. Studentlitte- ratur, Lund.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Student- litteratur, Lund.
Miller, J. (1978). Living Systems. McGraw-Hill Inc, USA. Mintzberg, H. (1983). Structure in Fives. Designing Effective
Organizations. Prentice Hall, Englewood Cliffs. Molander, B. (1998). Kunskap i handling. Bokförlaget Daida-
los, Göteborg.
Myers, M.D. och Avison, D.E. (2002). An Introduction to Qualitative Research in Information Systems, i Myers, M.D. och Avison, D.E. (red). Qualitative Research in Information Systems – A Reader. SAGE Publications Ltd, London.
Nationalencyklopedin (1996). CD-rom.
Niessink, F. och van Vliet, H. (1999). The Vrije Universiteit IT Service Capability Maturity Model, Technical Report IR-463, Release L2-1.0. Faculty of Sci- ences, Division Mathematics and Computer Sci- ence, Vrije Universiteit, Amsterdam.
Niessink, F. och van Vliet, H. (2000). Software Maintenance
from a Service Perspective. Journal of Software Maintenance: Research and Practice, 12 (2). Wiley Interscience.
Nilsson, A.G. (1995). Klassisk Informationssystemteori: Fokus på Börje Langefors infologiska teoribildning. Institutionen för Datavetenskap, Linköpings Uni- versitet.
Nordström, M. och Welander, T. (2002). Affärsmässig förvalt- ningsstyrning – en referensmodell för (system-) förvaltning. Dataföreningen Kompetens, Stock- holm i samarbete med Studentlitteratur, Lund. Nordström, M. och Welander, T. (2004). Business Oriented Sys-
tem Maintenance Management, i Khan, K. och Zhang, Y. (red). Managing Corporate; Informa- tion Systems Evoluting and Maintenance. Idea group Publishing, Australien.
Nurminen, M. (1988). People or Computers: Three Ways of Looking at Information Systems. Studentlittera- tur, Lund.
Oates, D. (1998). Outsourcing and the Virtual Organisation. The Incredible Shrinking Company. Century Ltd, London.
Ogden, C.K. och Richards, I.A. (1923). Nytryck (1998). The Meaning of Meaning. Harcourt Brace Jovanovich Publishers, Orlando, Florida.
Oskarsson, P. (2001). Informationssäkerhet i verksamheter – begrepp och modeller som stöd för förståelse av informationssäkerhet och dess hantering i verk- samheter. Institutionen för Datavetenskap, Lin- köpings Universitet.
Ouchi, W. G. (1982). Teori Z Hur väst ska möta den Japanska utmaningen. Timo, Stockholm.
Parikh, G. (1988). Techniques of program and system mainte- nance. QED Information Sciences, Wellesley. Peters, T.J. och Waterman, R.H. (1982). In Search of Excel-
lence: Lessons from America’s best-run compa- nies. Harper Collins, New York.
Petersson, J. (2002). Lokala elektroniska marknadsplatser - informationssystem för platsbundna affärer. Insti-
tutionen för Datavetenskap, Linköpings Univer- sitet.
Pigoski, T. M. (1997). Practical Software Maintenance. John Wiley och Sons, New York.
Polo, M. mfl (2003). A Methodology for Software Maintenance, i Polo, M. mfl. (red). Advances in Software Main- tenance Management: Technologies and Solu- tions. Idea Group Inc., Hershey, USA.
Rentzhog, O. (1998). Processorientering - En grund för morgon- dagens organisationer. Studentlitteratur, Lund. Revay, P. (1992). Modern Systemförvaltning. Studentlitteratur,
Lund.
Riksdataförbundet (1987). Systemförvaltning, rapportserie 26:1- 26:6/1987. RDF, Stockholm.
Riksrevisionsverket (1984). Systemförvaltning, revisionsrapport Dnr 1984:646.
Robbins, S. P. (1990). Organization Theory Structure, Design, and Applications. Prentice Hall, New Jersey. Robey, D. och Markus, M. L. (1998). Beyond Rigor and Rele-
vance: Producing Consumable Research about Information Systems. Information Resources Management Journal Vol 11, No 1. Idea Group Publisching.
Röstlinger, A. och Goldkuhl, G. (1999). Produktbegreppet – En praktikteoretisk innebördsbestämning, No. 1999:07. CMTO, Linköpings Universitet. Schein, E.H. (1992). Organizational Culture and Leadership.
Jossey-Bass Publishers, California.
Scott, R. (2003). Organizations Rational, Natural, and open Systems. Pearson Education International, New Jersey.
Searle, J.R. (1969). Speech Acts. An essay in the philosophy of language. Cambridge University Press, London. Simon, J. C. (2001). Introduction to Information Systems. John
Wiley & Sons, Inc., New York.
Sjöstrand, S-E. (1987). Organisationsteori. Studentlitteratur, Lund.
Starrin, B. m fl. (1991). Från upptäckt till presentation. Om kva- litativ metod och teorigenerering på empirisk
grund. Studentlitteratur, Lund.
Starrin, B. (1996). Grounded Theory. En modell för kvalita- tiv analys, i Svensson, P-G. Och Starrin, B (red). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlit- teratur, Lund.
Strauss, A. och Corbin, J. (1998). Basics of Qualitative
Research. Techniques and Procedures for Deve- loping Grounded Theory. SAGE Publications, Thousand Oaks, Kalifornien.
Sundgren, B. (1992). Databasorienterad systemutveckling. Grundläggande begrepp, Datamodellering, Sys- temkonstruktion. Studentlitteratur, Lund. Sundgren, B. (1996). Vi vill ha ett användarvänligt och flexi-
belt system! – Att utforma system med delvis motstridiga och okända syften, i Lundeberg, M. Och Sundgren, Bo. (red). Att föra verksamheten framåt. Studentlitteratur, Lund.
Svenska samfundet för informationsbehandling (1979). System- förvaltning – ett samlande grepp om informa- tionssystemen. Konferensmaterial. Hotel Shera- ton, Stockholm.
Thompson, J.D. (1967). Hur organisationer fungerar. Bokförla- get Prisma, Stockholm.
Thompson, G. mfl (1994). Markets, Hiearchies and Networks. Sage publications, The open University.
Walsham, G. (2002). Interpretive Case Studies in IS Research: Nature and Method, i Myers, M.D. och Avison, D.E. (red). Qualitative Research in Information Systems – A Reader. SAGE Publications Ltd, London.
Walsham, G. (2003). Interpreting Information System in Orga- nizations. John Wiley & Sons, Chichester. Weick, K. (1969). The social Psychology of Organizing.
Reading, MA, Addison-Wesley.
Wicks, A. C. och Freeman, R.E. (1998). Organization Studies and the New Pragmatism: Positivism, Anti-positi- vism, and the Search for Ethics. Organization Sci- ence/Vol.9, No. 2, March-April 1998. Institute for Operations Research and the Management Sci-
ences.
Winograd, T. och Flores, F. (1986). Understanding Computers and Cognition: A New Foundation for Design. Ablex, Norwood.
Wisén, J. och Lindblom, B. (1989). Effectiv Performance in Project management. National Institute for civil training and Development SIPU, Stockholm. Yin, R.K. (2003). Case Study Research – Design and Methods.
SAGE Publications, Inc. Thousand Oaks. Ödman, P-J. (1979). Tolkning förståelse vetande – Hermeneu-
tik i teori och praktik. Almqvist och Wiksell för- lag AB, Stockholm.
Bilagor
Anpassad frågelista från PGM till fallstudier
Uppdrag
Vilka slags uppdrag baseras verksamheten på? Vem ger uppdrag - vilka är uppdragsgivare? Hur kommuniceras uppdrag?
Underlag
Vilka typer av underlag används för att skapa resultat? Vilka förser verksamheten med dessa underlag? Regler och förordningar
Vilka regler och förordningar påverkar verksamheten? Normer/instrument
Vilka instrument använder producenten för att skapa resultat? Finns det metoder/rutiner för arbetet? Var finns de beskrivna? Vilka normer påverkar verksamheten?
Producent och handlingar
Vad görs i verksamheten, vilka handlingar utförs? Vem/vilka gör något - vilka är producenter? Hur många är de?
Vilka typer av handlingar utförs av olika producenter - hur är arbetet fördelat? Resultat
Vilka resultat åstadkoms? Vilken slags produkt skapas?
Vilket IT-stöd används för att uppnå resultatet? Klient
För vem görs något?
Behöver klienten kompletterande produkter? På vilket sätt är resultatet värdefullt för klienten? Vad ska klienten bruka resultatet till?
Aktivitet Definition
Användarstöd Följa upp upplevd nytta
Användarstöd avser stöd till Ta fram och upprätthålla användardokumentation
användare (IT-org, slutanvändare, förvaltningsorganisation)
Informera om objektet Svara på frågor
Registrera frågor och ge återkoppling Tillhandahålla utbildning
Ändringshantering Identifiera fel och föreslå förbättringar
Rättningar Ta emot, kategorisera och hantera felrapporter
Anpassningar Planera ändringsaktiviteter
Förbättringar Prioritera ändring
Saneringar Felsöka
Kravfånga Analysera krav Designa ändring
Utforma och realisera beställd ändring Utföra akut felrättning
Genomföra tester:
- funktionstest
- acceptanstest
- enhets- och integrationstest
- produktionstest
- användbarhetstest
Upprätthålla systemdokumentation Produktionsplanera och produktionssätta Följa upp ändringsåtgärd
Förvaltningsstyrning Bevaka styrdokument
Förvaltningsstyrning avser Utforma mål och budget
aktiviteter som syftar till att Följa upp mål och budget
administrera och styra Beräkna resursbehov och säkra resurser
förvaltningsobjektet Godkänna förvaltningsplan
Uppdatera och revidera förvaltningsplanen Prioritera och besluta om ändringar inom ram Besluta om ändringar utanför ram
Bevaka riktlinjer för förvaltning och utveckling av ÅP Bevaka och upprätta strategier
Omvärldsbevaka, både internt och externt