Vad finns det nu att ta med sig från denna uppsats? För att runda av uppsatsen kommer ett antal framåtsiktande tankeställare presenteras. Nya forskningsfrågor har uppenbarat sig och implika-tioner för yrkeslivet likaså.
Som förslag till fortsatt forskning hade det ur ett historiskt perspektiv varit intressant att se hur medieframställningen i svenskläromedel varierat över tid. Förslagsvis hade frågan kunnat studeras med nedslag i olika läroplansperioder. Ett annat förslag på en fortsatt forskningsingång är mer framtidsinriktat. Det hade varit intressant att se om konstruktionen av medier skiljer sig åt mellan trycka böcker och digitala läromedel. Påverkas medievariationen exempelvis av det interaktiva gränssnitt som internetbaserade läromedel erbjuder? För den som vill studera mediernas plats i svenskämnet och dess läromedel är ingångarna många.
För svensklärare, nya som erfarna, visar denna uppsats att läromedel tycks ge ett begränsat utrymme till medier utanför svenskämnets kärna. Det är viktigt att minnas att den legitimerande roll läromedlen har grundar sig i att de tillskrivs makt av de som brukar böckerna. Ett kritiskt förhållningssätt till läromedlen ger således en större makt till de idkande lärarna. Svensklärare kan ta stöd i läromedlen men det är inte dessa böcker som bestämmer vad svenskämnet är. Undervisningen måste givetvis förankras i styrdokumenten, men lärare har makt att skapa ett svenskämne utanför läromedlens ramar.
69
En viktig insikt att ta med i framtiden är alltså att inkluderingen av olika medier i svenskämnet ligger i lärarnas händer. Om lärare prioriterar traditioner och vill bevara kärnan intakt kan läromedel (åtminstone de som undersökts här) vara till stor hjälp. Om lärare istället vill vidga den mediala inkluderingen i svenskämnet tycks inte (dessa) läromedel kunna vara till någon större nytta. De svensklärare som vill arbeta mer med inkluderingen av andra medier måste således söka sig utanför dessa traditionella hjälpmedel. Det är inte alltid lätt att bryta gamla mönster, men det är aldrig omöjligt om viljan finns.
Referenser
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (uppl. 3:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Ammert, N. (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i
fyra gymnasieklasser. Malmö: Lunds universitet.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Boréus, K., & Bergström, G. (2012). Innehållsanalys. I G. Bergström, & K. Boréus (red),
Textens mening och makt (ss. 49-90). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. Cali, D. (2017). Mapping media ecology: introduction to the field. New York: Peter Lang Publisching, Inc.
Carlson, M. (2011). ”Vi” och ”våra invandrare” – Normer och värderingar i några sfi läromedel/svenska för invandrare. I M. Carlson, & K. von Brömssen, Kritisk läsning av
pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar (ss. 203-235). Lund:
Studentlitteratur AB.
Dahl, C. (2016). Kreativa män och empatiska kvinnor: röster om författarskap i läromedel
för gymnasieskolan. Jönköping: Jönköpings universitet.
Dahlbäck, K., & Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11. I Educare - Vetenskapliga Skrifter (ss. 152 - 182). Malmö: Malmö Högskola.
Ekelund, R. (2021, 20 januari). Dagens läromedelsmarknad. Hämtad 24 maj 2021 från IT-pedagogen: https://it-pedagogen.se/dagens-laromedelsmarknad/
Eklund, C., & Rösåsen, I. (2017). Formativ svenska. Stockholm: Liber AB.
Elmfeldt, J. (2014). Det heliga svenskämnet: en oåterkallelig reflektion. I P.-O. Erixon,
Skolämnen i digital förändring (ss. 203-224). Lund: Studentlitteratur AB.
Englund, B. (2011). Vad gör läroboken? I N. Ammert, Att spegla värdlen (ss. 279-294). Lund: Studentlitteratur AB.
Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis: The Critical Study of Language (2 ed.). Edinburgh: Pearson Education Limited.
Foucault, M. (2002). Archaeology of Knowledge (översättare okänd). London: Routledge. (originalarbete publicerat 1969)
Graeske, C. (2013A). Intryck, omtryck, avtryck - forskning och förändring? I E. Heggestad, A. Williams & A. Öhrberg. Fält i förvandling: Genusvetenskaplig litteraturforskning (ss. 264-277). Möklinta: Gidlund.
Graeske, C. (2013B). Vidgade kunskapsklyftor? Fiktionernas funktioner i läromedel efter gymnasiereformen 2011. Utbildning och Lärande, (volym 7 nr 1), ss. 32-47.
Gustavsson, H. (2020). Patos svenska 1. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Halliday, M., & Hasan, R. (1989). Language, Context and Text: aspects of Language in a
Social-semiotic Perspective (2 ed.). Oxford: Oxford University press.
Hellspong, L., & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Innis, H. (1950). Empire and Communications. Oxford: Clarendon Press.
Karlsson, K.-G. (2011). Läroboken och makten. I N. Ammert, Att spegla världen (ss. 43-62). Lund: Studentlitteratur AB.
Lärarnas Riksförbund. (2014, 20 november). Lärarna om läromedlen: En undersökning om
läromedlens kvalitet och lärarnas tillgång på läromedel (Undersökning nr LRUND105).
Från:
https://www.lr.se/download/18.2c5a365d1645ac11059e28d/1559028169430/%C3%A5tta%2 0av%20tio%20l%C3%A4rare%20hinner%20inte%20granska%20l%C3%A4romedel.pdf
Liber. (u.å.). Formativ svenska och svenska som andraspråk. Hämtat från Liber.se:
https://www.liber.se/serie/formativ-svenska-och-svenska-som-andrasprak-25005
Lilja Waltå, K. (2016). "Äger du en skruvmejsel?” Litteraturstudiets roll i läromedel för
gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011 . Göteborg: Göteborgs
universitet.
Lindholm, A.-S., Sahlin, P., & Stensson, H. (2019). Fixa svenskan 1. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundström, S. & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning
och lärande (volym 5), ss. 30-51.
Markstedt, C.-J., & Eriksson, S. (2017). Svenska impulser 1. Stockholm: Sanoma Utbildning. McLuhan, M. (2001). Media (översättare Richard Matz). Skarpäck: Pocky/Bokförlaget Tranan. (originalarbete publicerat 1964).
Nationalencyklopedin. (u.å.). Massmedia. Hämtad 24 maj 2021 från Nationalencyklopedin:
Natur & Kultur. (u. å.). Fixa svenskan 1. Hämtad 24 maj 2021 från NOK.se:
https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/fixa-svenskan/
Nordmark, M. (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: En
ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Örebro: Örebro universitet.
Olin-Scheller, C. (2007). Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers
textvärldar. Karlstad: Karlstads universitet.
Ong, W. (2002). Orality and Literacy: The Technologizing of the Word. RoutledgeFalmer.
Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? om litteraturundervisningen efter den kulturella
vändningen. Lund: Studentlitteratur AB.
Postman, N. (1986). Underhållning till döds (översättare Margareta Edgardh). Stockholm: Prisma. (originalarbete publicerat 1985).
Regeringskansliet. (2017 9 mars). Stärkt digital kompetens i
skolans styrdokument: Hämtad 24 maj 2021 från Regeringen.se:
https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/infor mationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf
SAOB. (den 17 04 2021). Medium. Hämtad från Svenska Akademiens ordbok 24 maj 2021:
https://svenska.se/saob/?id=M_0577-0105.NtHL&pz=7
Scolari, C. A. (2012 9 april). Media Ecology: Exploring the Metaphor to Expand the Theory. Communication theory. Vo. 22. Iss. 2., ss. 204-225.
Skolverket. (u. å.). Ämne - Svenska. Hämtat från Skolverket.se:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#a nchor1
Skolverket. (u.å.). Om ämnet Svenska. Hämtat från Kommentarmaterial till ämnesplanen i svenska i gymnasieskolan:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28955/1530188053466/Komme ntarmaterial_gymnasieskolan_svenska.pdf
Statens medieråd. (2019 10 september). Ungar och medier 2019. Hämtad från Statens medieråd 24 maj 2021:
https://www.statensmedierad.se/download/18.1ecdaa0017633a0d6666107/1607510806657/U ngar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf
Strega, S. (2005). The view from the poststructural margins. I L. Brown, & S. Strega,
Research as Resistance: Critical, Indigenous, and Anti-Oppressive Approaches (ss. 199-235).
Svensson, A. (2014). Multimodala fiktioner i litteraturundervisningen - på gott eller ont?. I E. D. Lindgren, Interaktiva medier och lärandemiljöer (ss. 143-154). Malmö: Gleerups. Tanner, M. (2019 april). Utmaningar för läraren i det uppkopplade klassrummet. Hämtat från Skolverkets lärportal 24 maj 2021:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-digitalisering/Gymnasieskola/022_text-
i-en-digital-varld/del_08/Material/Flik/Del_08_MomentA/Artiklar/M22_08_1a_Utmaningar%20f%C3% B6r%20l%C3%A4raren.docx
Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2019). Grundad teori. i A. Fejes, & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 44-71). Stockholm: Liber.
Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. i A. Fejes, & R. Thornberg, Handbok i kvalitativ
analys (3:e uppl.) (ss. 136-153). Stockholm: Liber.
Zhao, Y., & Frank, K. A. (2003). Factors Affecting Technology Uses in Schools: An Ecological Perspective. American Educational Research Journal. Vol. 40, No. 4., ss. 807 840.
Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser: En studie av
Bilaga 1 - Kodningsinstruktion
Följande gäller när kategorier nedtecknas:
Gå igenom boken från pärm till pärm. När medier omnämns, skriv ned dem på varsin rad i ett diagram. Följande riktlinje gäller:
1. Medier räknas här som något varigenom information eller annat innehåll förmedlas. Därför räknas och antecknas såväl muntliga (samtal, tal etc.) som skriftliga (böcker, tidningar, manus etc.) som digitala medier (tv, radio, mobiltelefoner, sociala medier).
Förklaring: Genom en bred definition av medier blir den kvantitativa granskningen mer heltäckande.
Vid följande tillfällen ska medieomnämnanden bortses från och inte antecknas:
1. När de omnämns i register, innehållsförteckningar, baksidestexter, välkomsttexter eller uppslagsdelar.
Förklaring: Det är inte motiverat att räkna dessa omnämnanden eftersom de förstås återfinns i återstoden av boken. Om de hade räknats hade det resulterat i en form av ”dubblett”. I den kvalitativa analysen kan dessa delar av läromedlen givetvis analyseras.
2. När de ingår i utdrag ur kunskapskraven eller läroplanen i övrigt.
Förklaring: Vissa läromedel är starkt förankrade i kunskapskraven och återkommer till dem ofta. Andra gör det aldrig. Därför hade det resulterat i ett snedvridet resultat om dessa utdrag hade räknats på samma sätt som resten av
läromedlets innehåll.
3. När de omnämns i exempeltexter som redan i sig utgör en kategori.
Förklaring: om en tv omnämns i en novell, om en teater omnämns i en debattartikel eller om en bok omnämns i ett talarmanus räknas det inte.
4. När det utgör ett exempel som skulle kunna höra till olika kategorier men där det inte klargörs i texten vilket som åsyftas.
Exempel: När Teenage Mutant Ninja Turtle (serietidning, tv-serie, film etc.) eller James Bond (film, böcker, tv-spel etc.) nämns utan att det klargörs vilket medium som åsyftas räknas det inte. Detta gäller även för samlingsbegrepp, såsom nyhetsmedier eller massmedier.
På följande sätt mäts omfånget:
Varje gång ett medium omnämns ska omfånget i vilket det avhandlas också antecknas i diagrammet. Omfånget mäts i vertikal spalthöjd. Vanligtvis förekommer endast en spalt per sida i de granskade böckerna. Ibland förekommer dock två spalter på samma sida, särskilt när tidningsrelaterade texttyper utformats för att grafiskt efterlikna tidningens komposition. I dessa fall halveras den gemensamma höjden för de två spalterna innan summan förs in i tabellen. Enheten är millimeter och innan omfånget nedtecknas i diagrammet ska det avrundas till närmsta femtal.
När ett medium påträffas i texten mäts alltså spalthöjden för den text som anknyter till eller berör mediet. Ibland omnämns ett medium mycket kortfattat, då kanske det bara rör sig om någon rad som ska mätas. Ibland utgör flera sidor ett textutdrag från en roman, då blir omfånget mycket större.
Varje gång ett medium återkommer adderas den nya spalthöjden i diagrammet. När hela boken är bearbetad summeras termerna i kolumnen och resultatet sammanställs inför resultat-redovisningen.
Den del av texten som ska mätas är den som berör: 1. Omnämnande av medier
2. Beskrivning av medier 3. Exempel på/från medier
4. Uppgiftsbeskrivningar innehållande medier Räkna inte med spalthöjden för följande:
1. Bilder eller andra grafiska inslag
2. Text som inte berör mediet utan närliggande frågor eller företeelser. Ibland nämns medier när andra relaterade ämnen avhandlas. Exempelvis dramaturgi, referatteknik, språkriktighet etc. Mät bara höjden för den text som går att koppla till mediet i sig. Ibland omnämns flera medier i samma textdel eller stycke. Då mäts dess omfång och förs in i tabellen var för sig.
Bilaga 2 – kvantitativ sammanställning
I denna bilaga sammanställs de kvantitativa resultaten för vardera bok. Resultatet presenteras i diagram och förklaras kortfattat i text. I slutet följer en gemensam sammanställning av alla böckers gemensamma medieutrymme.