Framställning av förövaren

21

man riskerar att kränka de personliga rättigheterna. Med grund i hur vi genomfört denna studie, utifrån bland annat etiska ställningstaganden och tillvägagångssättet, anser vi att vi respekterat och visat hänsyn till de personer som framställts i domarna. Detta med anledning av att dessa personer hållits fullständigt anonyma och inte hängts ut genom denna studie.

5. Resultat och analys

Nedan kommer studiens resultat avseende den första frågeställningen att presenteras utifrån kodningsramens uppbyggnad och vardera kategori, där vi även kommer att tolka och diskutera resultatet under varje kategori. Schreier (2012, s. 219-220) beskriver att ett möjligt upplägg för att presentera kvalitativa resultat är att huvudsakligen utgå från kodningsramen, genom att presentera varje kategori för sig och inledningsvis även förklara kategorins innebörd. Vid detta upplägg kan även citat användas under respektive kategori för att på ett tydligt sätt lyfta fram de viktigaste aspekterna, men även bredden i resultatet (ibid., s. 221). Att följa detta upplägg anser vi gör det enkelt och tydligt för läsaren att få förståelse för studiens resultat samt dess faktiska innebörd. Efterföljande resultatpresentationen av den första frågeställningen följer en egen underrubrik där resultatet av den andra frågeställningen presenteras och diskuteras (se punkt 5.3).

Innan resultatet presenteras vill vi framföra att vi under hela arbetet och främst under analysprocessen varit medvetna om och haft i beaktning det faktum att tingsrättens arbetsuppgift är att värdera och bedöma en gärning, samt det aktuella bevismaterialet. Vi vill här återigen förtydliga att vårt syfte med studien varit att undersöka huruvida den skriftliga framställningen i domen presenteras med känslouttryck och inte om tingsrättens värdering och bedömning i den rättsliga frågan är korrekt eller inte. Vi här lyfta att vi under kodningen av materialet och således även här i resultatet inkluderat delar i domarna där känslouttryck varit mindre framträdande eller helt saknats, detta för att göra materialet rättvisa och påvisa de skillnader som återfunnits.

5.1 Framställning av förövaren

I denna huvudkategori ingår de framställningar som tingsrätten gör av förövaren. Kategorin innehar tre subkategorier som behandlar både känslouttryck och de neutrala framställningar som görs av förövaren i domarna.

22 5.1.1 Det psykiska tillståndet

Denna subkategori handlar om framställningarna av förövarens psykiska tillstånd utifrån ett brett perspektiv. Här behandlas allt från ett rättspsykiatriskt utlåtande, känslomässiga tillstånd till påverkan av alkohol och/eller narkotika.

Analysen av innehållet visar att tingsrätten i sin skriftliga framställning av förövarens psykiska tillstånd huvudsakligen förhåller sig sakligt, känsloneutralt och utifrån ett rättsligt perspektiv.

Här presenterar tingsrätten i flertal fall resultat från en nödvändig process, i form av ett rättspsykiatriskt utlåtande. Utifrån just detta perspektiv tolkar vi den skriftliga framställningen som neutral och att det därmed inte ges några uttryck för känslor i relation till vad tingsrätten har för åsikter om förövaren. Genomgående i analysen av materialet har vi identifierat framställningar liknande detta:

Enligt det rättspsykiatriska utlåtandet som har inhämtats har [NN] begått den åtalade gärningen i åtalspunkten 1 under påverkan av en allvarlig psykisk störning; [NN] tillstånd vid tillfället har i utlåtandet diagnostiserats som en bipolär affektiv sjukdom med manisk psykos. (Dom 5, s. 11).

Vi tolkar detta citat som en saklig framställning som tingsrätten gör, utifrån en undersökning av förövarens psykiska tillstånd som förövaren varit tvungen att genomgå. I samband med framställningar liknande citatet ovan, utläser vi inte att tingsrätten rent skriftligt ger uttryck för någon personlig eller emotionsgrundad åsikt. Anledningen till vår tolkning är att detta är ett utlåtande som har behövts inhämtats för att kunna göra en korrekt rättslig bedömning och att framställningen i sig är en medicinsk redogörelse.

I analysen har vi även kunnat utläsa att tingsrätten i vissa domar ger uttryck för viss empati för förövarens känslor och upplevelser, vilket vi anser kan likställas med de resultat som Goodrum (2013) funnit och som vi redogjort för under punkt 2.1. Denna tolkning grundas i redogörelser där tingsrätten skriftligt ger uttryck för viss acceptans för förövarens berättelse om dennes psykiska mående. Utifrån detta menar vi att tingsrätten genom att visa empati för förövaren ger uttryck för emotioner, men att de vidare gör detta i förhållande till deras uppgift att bedöma samtliga möjliga förklaringar till den begångna gärningen.

När det sedan gäller frågan om inbillat nödvärn p.g.a. [NN] sinnestillstånd aktuell tidpunkt så framgår att [NN] uppfattade sig som förföljd av [NN] mot bakgrund av att de kom att konfronteras två dagar i rad

23

utan att tidigare känna varandra. Även om verkligheten varit på detta sätt så skulle situationen inte att bedöma som nödvärn. (Dom 6, s. 8).

Framställningar likt detta citat är i viss mån återkommande i situationer där förövaren hävdat nödvärn och där tingsrätten behöver ta ställning till detta. Vi tolkar detta som att förövaren uttrycker sitt personliga psykiska tillstånd i relation till gärningstillfället, där tingsrätten rent skriftligt ger uttryck för acceptans och förminskar därmed inte förövarens upplevelse.

Tingsrätten gör en bedömning utifrån lagstiftningen avseende nödvärn och förhåller sig i den skriftliga redogörelsen enligt vår uppfattning i enlighet med lagen. Sammanfattningsvis visar resultatet att tingsrätten i dessa fall visar och uttrycker empati för förövaren i domen, men förhåller sig trots detta neutralt och låter inte denna empati påverka den skriftliga framställningen i form av olika typer av känslouttryck.

5.1.2 Beteendet innan- och efter gärningen

Denna subkategori handlar om framställningarna av förövarens beteende både innan och efter gärningen. Det kan bland annat handla om eventuell förberedelse inför gärningen alternativt erkännanden, nekanden eller ageranden efter genomförandet av gärningen.

I denna del visar analysen att olika grad av känslomässiga uttryck identifieras i domarna, detta i förhållande till den skriftliga framställningen av förövarens beteende. Med detta menar vi att tingsrätten i flertal fall framställer och beskriver förövarens beteende innan- och efter gärningen utifrån en saklig grund, men i vissa domar tolkar vi att tingsrätten å andra sidan skriftligt framställer förövarens beteende med ett visst inslag av känslor.

En naturlig fortsättning på en sådan händelse (särskilt om den man utövat nödvärn mot har avlidit) är att den angripne kontaktar polisen och redogör för vad som hänt. [NN] kontaktade visserligen polisen men det var först cirka 17 timmar efter händelsen. Först hade [NN] städat upp i lägenheten och dessutom avlägsnat en del föremål såsom blodiga kläder, den kniv [NN] använt och även den inköpta hammaren.

[NN] har sedan åkt ut till universitetet och arbetet med sina studier. (Dom 3, s. 15).

Detta är ett av flera exempel där tingsrätten beskriver beteendet sakligt med stöd i bevisningen, men där de även skriftligt uttrycker sin värdering av förövarens beteende i en framställning som kan uppfattas vara påverkad av personliga åsikter. Här tolkar vi det som att tingsrätten menar att förövarens beteende varit onaturligt om en nödvärnssituation förelegat, vilket inte direkt tyder på en känslomässig påverkan men att framställningen till viss del styrs av dennes

24

personliga åsikt om själva förfarandet. Relevansen av detta menar vi beror på att en personlig åsikt i huvudsak grundas i känslomässiga faktorer, vilket betyder att personliga åsikter inte är fria från känslor. Formuleringar likt citatet ovan förekommer i flera domar, men inte i alla domar där tingsrätten fört ett resonemang kring en eventuell nödvärnssituation. Detta är anledningen till att vi valt att belysa detta citat, eftersom den skriftliga värderingen i citatet inte förekommer i alla domar, vilket även är grunden för vår tolkning att tingsrätten tillstår ett visst utrymme för åsikter i sin skriftliga framställning.

Det har i målet framkommit att den tilltalade och målsäganden sedan ett par veckor före händelsen haft en konflikt mellan sig, detta sedan [NN] haft sex med målsägandens flickvän och efter att [NN] från [NN]

närstående tillgripit kontanter samt ett id-kort som använts vid ett bedrägeri. Enligt både den tilltalade och målsäganden var dock tvisten bilagd mellan dem vid gärningstillfället. Uppenbart är dock att spänningar funnits kvar mellan dem. (Dom 7, s. 10).

Även detta citat påvisar en viss påverkan av personliga åsikter från tingsrättens sida. Tingsrätten redogör inledningsvis sakligt för ett händelseförlopp med grund i utredningen och därefter gör tingsrätten ett skriftligt uttalande där vi återigen tolkar att de ger uttryck för en personlig åsikt, som enligt vår uppfattning även här är emotionsgrundad. Här syftar vi dock endast på den sista meningen i citatet ovan. Utifrån detta påvisar resultatet att tingsrätten ofta uttrycker sig neutralt och sakligt i sin framställning, men att det stundtals ges uttryck för skriftliga redogörelser som kan uppfattas som personliga.

Härtill kommer den skriftanalys som genomförts och det förhållande att [NN] innehaft komponenter som kunnat användas för att tillverka en bombanordning som den nu aktuella. Att [NN] har ett intresse för att tillverka bomber framgår av de sökningar som gjorts på den dator som tagits i beslag och i viss mån också av tidigare lagföring. (Dom 9, s. 10).

Citatet ovan visar ett alternativt sätt för tingsrätten att uttrycka sig på rent skriftligt, där hela framställningen är neutral och hänvisar till utredningen istället för personliga uppfattningar likt de övriga två citat som presenterats. Vi menar att det här blir tydligt för läsaren att det är en saklig framställning och att inget utrymme ha getts för personliga emotioner och åsikter i förhållande till agerandet innan gärningen.

25 5.1.3 Värderande beskrivningar

Denna subkategori handlar om framställningarna av förövaren genom olika typer av värderande beskrivningar. Kategorin innefattar både längre beskrivningar och ordval som kan relateras till, eller uppfattas som personliga åsikter och emotioner.

Analysen av materialet utifrån denna kategori visar att emotionsgrundade uttryck och personliga åsikter förekommer i olika utsträckning i domarna. Trots att sådana uttryck inte förekommer i samtliga fall, påvisar resultatet att tingsrätten inte enbart framställer förövaren utifrån ett känsloneutralt perspektiv rent skriftligt. Vi utgår i vår bedömning av detta från vår tidigare definition av emotioner, som ger en djupare förståelse för hur detta begrepp kommer till uttryck i den skriftliga framställningen.

[NN] har visat prov på betydande brutalitet där [NN] tillfogats omfattande skador på framförallt halsen, men även på hjärtat. (Dom 8, s. 7).

[NN] har genom gärningen visat stor hänsynslöshet. (Dom 9, s. 13).

I vår analys har vi funnit att tingsrätten använder emotionsladdade skriftliga uttryck i relation till förövaren som person. Ovan återfinns två exempel där detta kommer till uttryck och där tingsrätten i domen använder ordval som “betydande brutalitet” och “stor hänsynslöshet”, vilka kan relateras direkt till förövaren. Utifrån vår analys kan detta grundas i den värdering som tingsrätten ska göra av gärningen, men där skriftliga framställningar med ordval likt dessa inte upplevs neutrala eller helt befriade från känslor. Vår tolkning av dessa begrepp är att de i det skriftliga sammanhanget grundas i personliga tyckanden samt känslor. Däremot tar vi i vår tolkning hänsyn till det faktum att dessa faktorer är av relevans för tingsrättens bedömning. Det faktum att dessa typer av framställningar förekommer i en minoritet av samtliga domar, anser vi utgör grundorsaken till att dessa citat valts ut till vår analys och uppmärksammas därmed.

Utifrån vår analys och våra tolkningar framställer tingsrätten i dessa fall förövaren som en “viss typ av person” och att tingsrätten då ger uttryck för känslor.

Vad gäller angreppssättet råder det vidare inga tvivel om att [NN] angrep [NN] bakifrån och med en inte obetydlig kraft högg honom i halspartiet, där [NN] var oskyddad […]. Det är genom utredningen visat att [NN] gjorde detta helt oprovocerat […]. (Dom 1, s. 17).

26

Tingsrätten instämmer i åklagarens bedömning att det är försvårande att [NN] attackerar en polisman som är i tjänst och på det sätt som han gör det. (Dom 1, s. 30).

Dessa citat vill vi lyfta med anledning av att de kommer från samma dom, men där texten är olika påverkad av känslouttryck. I det första citatet tolkar vi texten som att tingsrätten sakligt redogör för ett händelseförlopp utifrån vad som är bevisat, medan texten i det andra citatet tolkas vara ett känslouttryck från tingsrättens sida och lämnar även utrymme för egna tolkningar i relation till förövarens agerande. Det faktum att två skilda beskrivningar av samma agerande förekommer två gånger är enligt vår tolkning anmärkningsvärt. Vår analys, med utgångspunkt i det Sarnecki (2015, s. 71) diskuterar gällande Garlands uppfattning om straffets uppgift; att till exempel ge utrymme för känslouttryck såsom avsky, tyder på att tingsrättens skriftliga framställning i det andra citatet medför en förkastning av förövarens agerande.