Kvalitativ innehållsanalys

11 3.3 Garlands teori om straffets funktion

I samband med att denna studie syftar till att studera hur eventuella känslouttryck skildras och beskrivs i en skriftlig dom, gör det naturligt att utgå från Garlands teoretiska ram avseende straffets mycket komplicerade karaktär i samhället. Garland (1990, refererad till i Sarnecki 2015, s. 15, övers. Lisa Sjösten) menar att straffet är så mycket mer än ett verktyg för att hantera individer som begår brottsliga handlingar, utan även ett verktyg som på flera sätt är relaterat till känslor. Med detta menar Garland att straffet utifrån ett perspektiv förmedlar känslor, men att det utifrån ytterligare ett perspektiv förkroppsligar ett aktuellt känslotillstånd. Vidare menar författaren att straffet på så sätt har en flerfaldig innebörd, det är en komponent i den sociala organisationen, en aspekt av sociala relationer men även en komponent i psykologin på individnivå. Att straffet endast skulle vara ett verktyg som ger möjligheten att kunna hantera lagöverträdare menar Garland inte är en tillräckligt beskrivande innebörd, utan hävdar att straffet även är en social institution. Något som Garland i sin tur beskriver som ett slags verktyg som kan användas för att definiera till exempel hur samhällets karaktär ser ut. Att uttrycka starka känslor i relation till ett straff hävdar Garland (1990, refererad till i Sarnecki, 2015, s.

71) är accepterat. Genom känslouttrycken menar Garland att individen tillstår en känsla av social tillhörighet och identitet.

3.4 Kriminologiska teorier

Denna studie har även en viss anknytning till ett flertal kriminologiska teorier, däribland stämplingsteorin. Utgångspunkten i studien kommer däremot inte att grundas i några kriminologiska teorier, med anledning av att vi ämnar undersöka domarens skriftliga framställning och inte förövarens beteende eller bakomliggande orsaker till brottsligheten. Det begrepp vi huvudsakligen undersöker är emotioner/känslouttryck, anser vi inte behandlas fullt ut inom kriminologiska teorier. Däremot vill vi inför framtida forskning inspirera till det faktum att sådana teorier kan vara relevanta att tillämpa i förhållande till detta område och ämne, till exempel genom att undersöka hur förövaren påverkas av domstolens framställningar och generella hanteringar av brottmål.

4. Metod

4.1 Kvalitativ innehållsanalys

För att kunna besvara denna studies syfte och frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys som metod. Schreier (2012, s. 3) beskriver att det huvudsakliga målet

12

med kvalitativ innehållsanalys är att kunna beskriva ett material och dess mening med hjälp av ett systematiskt tillvägagångssätt. Fortsättningsvis förklarar Schreier att det är viktigt att ha i åtanke att kvalitativ innehållsanalys som metod, inte ger möjligheten att kunna beskriva ett material utifrån alla perspektiv utan att det endast kan beskrivas i en viss utsträckning. Inom andra kvalitativa metoder menar dock Schreier (ibid., s. 3-4) att möjligheten finns att kunna redogöra för flera aspekter under arbetets gång, medan det inom kvalitativ innehållsanalys istället är en studies forskningsfrågor som styr i vilken riktning som analysen av materialet ska genomföras. Fortsättningsvis i uppsatsen kommer kvalitativ innehållsanalys benämnas som innehållsanalys, men syftar följaktligen inte på kvantitativ innehållsanalys.

I en innehållsanalys förklarar Schreier (2012., s. 5) att allt insamlat material undersöks och att forskaren därefter väljer ut och applicerar de delar ur materialet som är särskilt relevanta för studien, till en s.k. kodningsram. Kodningsramen menar Schreier (ibid., s. 58) kan beskrivas som själva ”hjärtat” i en innehållsanalys, samt att denna kodningsram består av ett antal kategorier som forskaren kodar utifrån när materialet analyseras. Under förutsättning att kodningsramen som skapats är uppbyggd med kategorier som representerar det som studiens forskningsfrågor syftar till att besvara, kan kodningsramen klassas som valid (ibid., s. 7).

Anledningen till att innehållsanalys beskrivs som en flexibel metod är på grund av att kodningsramen alltid kan anpassas i förhållande till det material som insamlats, vilket i sig är ett tillvägagångssätt som ökar såväl reliabiliteten som validiteten (ibid.).

En central aspekt inom innehållsanalys menar Schreier (2012., s. 7) är det faktum att ett stort material kan reduceras till en mindre skala. Vidare förklarar författaren att materialet reduceras genom att forskaren endast väljer ut det som är relevant i förhållande till studiens forskningsfrågor och därefter begränsar analysdelen till endast detta material. I andra kvalitativa metoder tenderar forskare att vilja framställa mer material utifrån det egna materialet, vilket inte är fallet inom innehållsanalys då det inom denna metod inte tillkommer något extra material utan snarare motsatsen (ibid.). Schreier (ibid., s. 30) beskriver att kvalitativ forskning är kontextbunden utifrån det faktum att denna forskning ämnar förstå något specifikt framför det generella.

I vårt fall kan förståelsen av materialet och kodningsprocessen relateras till redogörelsen ovan, med anledning av att vi i denna studie valt att undersöka en specifik kontext. I denna studie blir ovan nämnda faktorer fördelaktiga, med anledning av att vi valt att undersöka just domar. Med

13

detta menar vi att eftersom varje dom är unik på sitt sätt, utifrån bakgrunds- och detaljinformation, har vi på ett enklare sätt kunnat analysera materialet med hjälp av huvud- och subkategorier. Detta kommer beskrivas utförligare i ett senare skede i uppsatsen. Den huvudsakliga anledningen till att vi valt innehållsanalys som metod är på grund av att studien syftar till att separera relevant information från hela materialet, vilket denna metod ger oss möjligheten att kunna göra. Denna centrala del i metoden är något som följaktligen underlättar för oss att besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1.1 Datainsamlingsmetod och urval

Ett målstyrt urval är det som använts för att samla in det material som ligger till grund för denna innehållsanalys. Inom kvalitativ forskning menar Bryman (2011, s. 434) att ett målstyrt urval är vanligt förekommande, med anledning av att det skapar en slags överensstämmelse mellan urvalet och forskningsfrågorna. I denna studie är det domar som använts som material, eftersom vi ansett att det är just domar som ger oss möjligheten att besvara syftet genom en analys av dessa. En dom innehåller mycket information, men där huvudsaklig koncentration ligger på att förklara vad domstolen beslutat och varför (Sveriges Domstolar, 2010, s. 2). Med domar som material har vi därmed möjlighet att kunna studera hur tingsrätten framställer och beskriver förövaren och gärningen när det gäller försök till mord och mord; vilket är det huvudsakliga syftet.

I denna studie hade det varit önskvärt för oss att även kunna genomföra observationer i rättssalen. Sådana observationer hade gett oss möjligheten att själva, rent fysiskt, kunna studera hur och i sådana fall i vilken omfattning tingsrätten ger uttryck för känslor. Därefter hade det varit intressant för oss att jämföra den bild vi personligen fick i rättssalen, med den framställning som tingsrätten redogör för i de skriftliga domarna. Detta tror vi hade kunnat ge oss ett bredare perspektiv samt en djupare förståelse för den specifika kontexten. På grund av rådande pandemi (Covid-19) har vi dock inte haft möjlighet att genomföra några observationer, eftersom platserna för åhörare i rättssalen numera antingen är begränsade till ett visst antal och i vissa fall helt uteslutna. Önskvärt hade även varit att intervjua personer inom rättsväsendet, detta för att få veta mer om de yrkesverksammas personliga syn på känslouttryck i relation till brott och straff och hur de förhåller sig till detta. På grund av arbetets korta tidsram, insåg vi snabbt att möjligheten till metodtriangulering inte fanns. Därför kommer materialet till denna studie endast att bestå av domar.

14 4.1.2 Kodningsram

En av fördelarna med innehållsanalys menar Schreier (2012, s. 59) är att metoden tvingar forskaren att välja ut de mest centrala och viktiga nyckelaspekterna i ett material, s.k.

huvudkategorier och att de sedan utgör grunden för kodningsramen. Fokus ligger därmed på dessa aspekter och att det är utifrån dessa som tillhörande subkategorier konstrueras, vilka syftar till att beskriva delar i materialet mer ingående (ibid., s. 60). Strukturen på kodningsramen menar Schreier (ibid., s. 84-85) kan se ut på olika sätt, antingen genom en konceptdriven eller datadriven kodningsram, alternativt en kombination mellan dessa två. Schreier (ibid., s. 87) förklarar att en datadriven strategi innebär att samtliga kategorier bestäms utifrån studiens material, vilket betecknar ett induktivt förhållningssätt. Detta redogör vi tydligare för under punkt 4.1.4. Fullständigt datadrivna kodningar genomförs dock sällan, med anledning av att forskningsfrågan kan medföra avgränsningar för kodningens kategoriseringar (ibid., s. 87). I den kodningsprocess som vi genomfört har vi förhållit oss till detta, det vill säga en datadriven kodningsstrategi men med utgångspunkt i frågeställningarna.

4.1.3 Induktiv- och deduktiv ansats

Inom samhällsvetenskapen förklarar en induktiv- och deduktiv teori de uppfattningar om relationen mellan teori och praktik, där deduktiv teori står för den vanligaste uppfattningen om denna relation (Bryman, 2011, s. 26). I en deduktiv ansats beskriver Svensson (2011, s. 192) att slutsatser dras om det enskilda fallet, utifrån allmänna lagar och teorier. Teorin inom ett induktivt angreppssätt skapas å andra sidan utifrån enskilda data eller fall, samt att en induktiv process i sig skapar slutsatser som kan generaliseras till en bredare kontext med hjälp av observationer (ibid., s. 192.). Bryman (ibid., s. 29) förklarar att ett induktivt angreppssätt vanligtvis brukar relateras till ett kvalitativt förhållningssätt, medan den deduktiva ansatsen istället kopplas till ett kvantitativt.

Det induktiva angreppssättet är enligt Schreier (2012, s. 24-25) det mest vanligt förekommande inom innehållsanalys, vilket kan relateras till exempelvis kategorierna som utgör kodningsramen. Detta menar författaren beror på att kategorierna inte väljs ut i förväg, utan helt och hållet grundas i det kvalitativa materialet. Schreier (ibid.) beskriver att en innehållsanalys ofta kan innebära att både en induktiv och deduktiv ansats kommer till uttryck, genom att studiens forskningsfråga tenderar att styra resultatet i en viss riktning. I denna studie är detta högst relevant eftersom vi kommer att förhålla oss till inslag från både ett induktivt och deduktivt synsätt, men där den induktiva strategin ändå kommer att ta störst plats eftersom vår

15

kodningsram skapas utifrån det material (domar) som vi samlat in. Dock har våra frågeställningar styrt kodningen vilket givit ett visst uttryck för den deduktiva ansatsen. Om vi istället förhållit oss mer till det deduktiva förhållningssättet med till exempel förbestämda kategorier i kodningsramen, hade det inte varit möjligt för oss att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1.4 Pilotstudie

För att testa den kodningsram som skapats menar Schreier (2012, s. 146-147) att en pilotstudie kan utföras som ett inledande moment, vilket är en gynnsam idé innan analysen av det huvudsakliga materialet påbörjas. Om pilotstudien skulle påvisa eventuella brister eller missar av relevanta huvud- eller subkategorier, menar Schreier (ibid.) att möjligheten då finns att justera kodningsramen. Om analysen av allt material inleds redan i det första skedet, menar Schreier (ibid., s. 147) att viktiga och relevanta delar riskerar att upptäckas i efterhand när analysprocessen är avslutad, något som är en nackdel med att undvika utförandet av en pilotstudie. Schreier (ibid., s. 146) förklarar att ett sätt att öka validiteten i en kodningsram, är om två kodare inledningsvis kodar materialet på skilda håll. Detta är därmed något som vi inspirerats av och denna process kommer att beskrivas ytterligare och mer ingående i tillvägagångssättet under punkt 4.2.