Tillvägagångssätt

15

kodningsram skapas utifrån det material (domar) som vi samlat in. Dock har våra frågeställningar styrt kodningen vilket givit ett visst uttryck för den deduktiva ansatsen. Om vi istället förhållit oss mer till det deduktiva förhållningssättet med till exempel förbestämda kategorier i kodningsramen, hade det inte varit möjligt för oss att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1.4 Pilotstudie

För att testa den kodningsram som skapats menar Schreier (2012, s. 146-147) att en pilotstudie kan utföras som ett inledande moment, vilket är en gynnsam idé innan analysen av det huvudsakliga materialet påbörjas. Om pilotstudien skulle påvisa eventuella brister eller missar av relevanta huvud- eller subkategorier, menar Schreier (ibid.) att möjligheten då finns att justera kodningsramen. Om analysen av allt material inleds redan i det första skedet, menar Schreier (ibid., s. 147) att viktiga och relevanta delar riskerar att upptäckas i efterhand när analysprocessen är avslutad, något som är en nackdel med att undvika utförandet av en pilotstudie. Schreier (ibid., s. 146) förklarar att ett sätt att öka validiteten i en kodningsram, är om två kodare inledningsvis kodar materialet på skilda håll. Detta är därmed något som vi inspirerats av och denna process kommer att beskrivas ytterligare och mer ingående i tillvägagångssättet under punkt 4.2.

4.2 Tillvägagångssätt

Domarna i denna studie har inhämtats från en av Sveriges större tingsrätter och skickades till oss via mejl. Via mejlkontakt med tingsrätten skickade vi en förfrågan avseende att begära ut domar utifrån ett antal inkluderingskriterier, vilka var att brottsrubriceringen skulle innefatta mord och domen skulle ha fastställts under åren 2017, 2018 eller 2019. Anledningen till denna relativt breda tidsram var för att vi ville reservera oss för ett eventuellt bortfall. Det första steget i kontakten med tingsrätten var att begära ut en målförteckning som innehöll dessa inkluderingskriterier, detta för att få en uppfattning kring mängden domar som var aktuella.

Efter en granskning av målförteckningen konstaterades att samtliga domar skulle begäras ut, vilket blev ett totalt urval på 42 stycken domar.

I det totala antalet domar som vi inhämtade, ingick även domar där åklagaren yrkat på försök till mord alternativt mord men där den åtalade personen blivit friad från dessa. Detta innebar att dessa domar sorterades bort eftersom de saknade relevans för studien. I det totala urvalet ingick även domar med brottsrubricering mordbrand samt folkmord, som även sorterades bort

16

eftersom dessa rubriceringar går under ett eget lagrum i ett annat kapitel i brottsbalken. Detta resulterade i ett urval på 16 stycken domar som har använts i studien, 13 stycken domar avseende försök till mord samt 3 stycken avseende mord. Anledningen till att vi har valt att inkludera brottsrubriceringen mord, trots det låga antalet, är för att dessa brottsrubriceringar är starkt relaterade till varandra. Försök till mord innebär att exempelvis utomstående omständigheter har lett till att brottet inte fullbordats, men där förövarens agerande inte skiljt sig anmärkningsvärt från ett fullbordat mord. I efterhand kunde vi konstatera att tidsramen på tre år var skälig, med anledning av att materialet mer än halverades i sorteringsprocessen. Det eventuella bortfall vi reserverade oss för landade därmed på 26 stycken domar.

Av praktiska och tidsmässiga skäl valde vi att skapa en kodningsram utifrån fyra domar, vilket var en fjärdedel av det totala materialet. Utöver detta användes fyra stycken domar, en fjärdedel, till en testfas av kodningsramen som inspirerats av en pilotstudie (se punkt 4.1.4) och samtliga 16 domar till huvudanalysen. Schreier (2012, s. 148) förklarar att studier som syftar till att beskriva och ge en djup förståelse av ett material med fördel bör inkludera materialet från en eventuell pilotstudie i huvudanalysen. Detta passar väl in i vårt syfte med denna studie och ligger därmed till grund för det valda tillvägagångssättet.

Domarna som ligger till grund för kodningsramen valdes ut utifrån domarnas brottsrubriceringar, eftersom vi ville undvika att missa relevant och viktig information i materialet. De domar och brottsrubriceringar som kodningsramen skapades utifrån var två domar avseende försök till mord och två domar avseende mord. Bortsett från att domarna till kodningsramen valdes ut utifrån brottsrubriceringen, valdes de ut helt slumpmässigt. Med anledning av att denna studie är av kvalitativ karaktär, anser vi inte att graden av slumpmässigt urval är av lika stor vikt som i det fall där studien hade varit kvantitativ.

Inför kodningsprocessen konstaterade vi att alla delar i domarna inte var relevanta utifrån studiens syfte, vilket innebar att vi fokuserade på rubrikerna: tingsrättens bedömning, påföljden samt skadeståndet. Schreier (2012, s. 107) redogör för de första två stegen i en kodningsprocess, vilka innebär att forskaren väljer ut meningar som anses vara av relevans för forskningsfrågan.

För att öka validiteten i kodningsramen valde vi att i en första fas genomföra detta moment på skilda håll, för att sedan kunna jämföra både val av meningar och möjliga kategoriseringar till kodningsramen. Inför den enskilda kodningsprocessen kom vi i förväg överens om att hålla frågeställningarna i fokus (förövaren och gärningen), för att kunna bedöma vilken information

17

som var av relevans alternativt inte. Vi kom även överens om att inkludera information vars relevans vi var osäkra på, detta för att inte riskera att utesluta någon information av vikt.

Efter den första fasen i skapandet av kodningsramen gick vi tillsammans igenom, dom för dom, vilka meningar vi på skilda håll valt ut samt hur vi kategoriserat dessa. I den andra fasen, kunde vi konstatera att vi i nästan samtliga fall valt ut samma delar och diskuterade då varför vi ansåg att de utvalda delarna var av relevans. I enstaka fall där endast den ena av oss markerat meningar eller uttryck, diskuterades detta tillsammans för att slutligen komma fram till om dessa skulle inkluderas eller inte. Utifrån de delar som vi valde ut i domarna, skapade vi huvud- och subkategorier som vi ansåg representerade och inkluderade/exkluderade rätt information i förhållande till studiens frågeställningar. Se utvalda meningar samt kodningsramen i bilaga 2 och 3. Vid skapandet av subkategorierna insåg vi att det blev en ojämn fördelning under respektive huvudkategori, där exempelvis en huvudkategori har två stycken subkategorier medan en annan har fyra stycken. Detta är dock ingenting som vi ser som någon nackdel eller svaghet med kodningsramen, med anledning av att ramen endast är uppbyggd av de delar i materialet som är relevanta. När vi fastställt huvud- och subkategorierna formulerade vi individuella beskrivningar för respektive kategori, vilket gjordes med anledning av att vi i huvudanalysen, resultat- och diskussionsdelen ska ha en tydlig förståelse för hur kategorierna appliceras och används.

Inför testfasen valdes domarna ut på ett likartat sätt som inför skapandet av kodningsramen, dock blev det i detta fall tre domar avseende försök till mord och en dom avseende mord. Vid genomförandet av testfasen av kodningsramen lästes de utvalda domarna igenom gemensamt, där vi under läsningen valde ut relevanta meningar utifrån frågeställningarna och sorterade in dessa i kodningsramens olika kategorier. Schreier (2012, s, 146-147) beskriver att en pilotfas genomförs i syfte att utvärdera kodningsramen samt för att upptäcka eventuella brister gällande kategorierna. Under läsningens gång hade vi därmed ett öppet sinne för att vi eventuellt skulle kunna påträffa information som vid första fasen av kodningsramens skapande inte valts ut.

Detta förhöll vi oss till med anledning av att vi utifrån ett kritiskt perspektiv ville granska kodningsramen och dess lämplighet att beskriva materialet i sin helhet. När denna process genomförts på samtliga domar i testfasen kunde vi konstatera att den kodningsram vi skapat innehöll alla de kategorier som kan fånga upp de relevanta delarna i materialet, med grund i frågeställningarna. Vi drog därmed slutsatsen att kodningsramen inte behövde korrigeras eller kompletteras.

18

Den efterföljande huvudanalysens upplägg utgick till stora delar från hur testfasen hade genomförts. Vi läste tillsammans en dom i taget och markerade de meningar och ord som vi ansåg vara relevanta och i följd med detta sorterades dessa under respektive kategori. Under huvudanalysens gång förde vi kontinuerligt en diskussion gällande vart respektive utvald mening/ord skulle inplaceras, detta för att säkra att kodningsramens kategorier tillämpades på ett korrekt sätt. Något som vi kunde konstatera efter denna slutliga kodningsprocess var att kodningsramen varit väl utformad och att vi inte identifierat någon relevant information som inte täcktes av kodningsramen. Ett förhållningssätt som vi under hela huvudanalysen hade i åtanke var att vara neutral och öppen för flera olika perspektiv, samt att inte låta oss påverkas av våra förförståelser eller brottets karaktär. Detta var ett förhållningssätt som vi ansåg vara av vikt för att resultatet skulle bli representativt för materialet.

Efter analysen avseende den första frågeställningen inledde vi en fortsatt analysprocess av studiens andra frågeställning, där vi utifrån resultatet relaterat till den första frågeställningen undersökte och utvärderade vad vi kommit fram till. För att utifrån ett mer djupgående perspektiv förstå den andra frågeställningen gick vi även igenom de domar där emotionella uttryck från tingsrättens sida varit mer framträdande. Detta för att tydligare kunna identifiera eventuella skillnader i tingsrättens framställning av förövaren och gärningen.