Planerad eller oplanerad gärning - Framställning av gärningen

5. RESULTAT OCH ANALYS

5.2 Framställning av gärningen

5.2.2 Planerad eller oplanerad gärning

eftersom dessa brott är av känslig karaktär och ordvalen därmed är betydelsefulla. Resultatet i denna del visar sammanfattningsvis att tingsrätten i domen formulerar sakliga meningar i relation till gärningens tillvägagångssätt, men att de stundtals uttrycker ordval som kan upplevas vara emotionsgrundade.

5.2.2 Planerad eller oplanerad gärning

Denna subkategori handlar om framställningarna av den grad av planering som föranlett gärningen. Här behandlas beskrivningar av planeringsfasen i de fall där det existerat en sådan, samt beskrivningar där handlandet varit spontant och oplanerat.

Vår analys av denna del har visat att tingsrättens skriftliga framställningar är sakliga och därmed befriade från känslomässiga uttryck, där de emellanåt redogör för omständigheter som lett fram till en särskild slutsats och i andra fall utlämnas denna motivering med enbart ett kort konstaterande. Materialet i denna del har inte varit av stor mängd, då det inte i varje dom uttryckts på ett tydligt sätt huruvida gärningen varit planerad eller inte. Detta innebär således att analysen av denna del heller inte kunnat bli särskilt omfattande och resultatet bör därmed läsas och förstås med försiktighet.

Det våld som [NN] utdelat mot [NN] har inte varit planerat. (Dom 12, s. 21).

Det går inte att dra några säkra slutsatser om varför [NN] rörde sig på samma plats dagen före gärningen och varför [NN] då fotograferade knivar, men dessa omständigheter i kombination med att kniven införskaffades samma dag som gärningen talar med tydlighet för att gärningen inte var något [NN]

spontant fick för sig att göra i stunden. (Dom 1, s. 17-18).

De citat vi presenterat ovan exemplifierar de olika sätt som tingsrätten redogör för gärningens grad av planering, där det antingen handlar om ett kort konstaterande alternativt en längre redogörelse i relation till förövarens agerande. Enligt vår analys framställer tingsrätten i de längre skriftliga redogörelserna för förövarens agerande utifrån bevismaterialet och den värdering tingsrätten gjort av detta. I citatet ovan syftar vi på formuleringen “talar med tydlighet”, där tingsrätten utifrån sin värdering och bedömning konstaterar att gärningen var planerad. Denna skriftliga formulering uppfattar vi som saklig och utan känsloinslag, trots att citatet är mer utmålat. Här grundar tingsrätten enligt vår tolkning sin slutsats i utredningens bevismaterial och inte i ett eget tyckande.

30 5.2.3 Värderande uttryck

Denna subkategori handlar om framställningarna av åsikts- och emotionsladdade uttryck som tingsrätten gör i relation till gärningen. Kategorin innehåller både längre beskrivningar och ordval som kan uppfattas som värderande.

Under analysen av denna kategori har vi identifierat den största delen av det relevanta materialet, i förhållande till denna studies första frågeställning. Vi har även gjort bedömningen att det är under denna del som tingsrätten i störst utsträckning ger uttryck för känslor i sin skriftliga redogörelse, detta i jämförelse med de övriga delarna. Analysen har påvisat att tingsrätten i sin framställning av gärningen tenderar att använda värderande och känslomässiga uttryck.

Vidare har själva dödandet skett på ett brutalt sätt och med ett övermått av våld. (Dom 3, s. 16).

Det är genom vad som framkommit av obduktionsprotokollet utrett att [NN] avlidit efter ett mycket stort antal knivhugg. (Dom 3, s. 11).

Dödandet har skett på ett mycket brutalt sätt, varvid [NN] utdelat cirka 60 knivhugg gentemot [NN].

(Dom 3, s. 18).

Samtliga tre citat ovan beskriver en och samma gärning, men där tingsrätten i sin skriftliga framställning formulerat sig på skilda sätt med olika grad av känslouttryck. Enligt vår tolkning upplevs det första citatet innehålla mest känslor, personliga åsikter och även utrymme för individuell tolkning av själva gärningen. I detta citat används ”brutalt” och ”övermått av våld”

utan något närmare förtydligande, vilket innebär såväl känsloladdade uttryck som en uppfattning av individuella åsikter och tolkningar. De första två citaten i jämförelse med det tredje menar vi ger ett starkare uttryck för känslor och individuell tolkning. I det sista citatet är gärningen specificerad och skriftligt uttryckt på ett sätt där det inte ges något utrymme att själv tolka, detta exempelvis genom att antalet knivhugg är konstaterat.

Det faktum att tingsrätten återkommande framställer likartade beskrivningar i relation till gärningen, men där tydligheten varierar, menar vi är värt att uppmärksamma med anledning av vad analysen påvisat gällande tingsrättens framställning av förövaren. Vår analys har i en jämförelse mellan tingsrättens framställning av förövaren och gärningen påvisat att tingsrätten tenderar att vid fler antal tillfällen i domen använda känslouttryck i sin framställning av

gärningen. Medan känslouttryck i relation till förövaren har identifierats förekomma vid ett färre antal tillfällen i domen.

Att skicka en brevbomb är hänsynslöst och gärningen synes dessutom väl planerad. (Dom 13, s. 69-70).

Att skicka en skarp brevbomb är hänsynslös […]. (Dom 13, s. 71).

Även i den aktuella domen ovan har vi identifierat återkommande formuleringar där tingsrätten uttrycker sig med känsloladdade ord. I relation till detta påvisar vår analys att när tingsrätten redogör för en skriftlig framställning likt ovan, sker detta vid ett flertal tillfällen i den domen, vilket medför en ojämn spridning av emotionella uttryck mellan domarna. Särskilt då i jämförelse med tingsrättens framställning av förövaren. Tingsrättens uppgift är att värdera gärningen, men vi ställer oss frågande till den skriftliga framställningen där tingsrätten placerar dessa uttryck där de inte relateras till lagen. Dessa formuleringar vill vi relatera till Wettergrens (2013, s. 122) resonemang kring rättsväsendets emotionsregim, som utgår från att rättsväsendet använder emotioner för att få samhället att associera en gärning till något negativt.

Med hänsyn till att målsäganden bar ett flertal lager kläder vid tillfället måste de hugg som gått genom kläderna utdelats med viss kraft. Även hugget mot halsen måste med hänsyn till skadebilden varit kraftigt. (Dom 7, s. 12).

Det har således varit fråga om ett mycket kraftigt hugg. (Dom 11, s. 8).

I majoriteten av domarna förekommer formuleringar där tingsrätten i sin framställning tydligt använder värderande ord och meningar. Två exempel där detta förekommer är i citaten ovan, där tingsrätten uttrycker “utdelats med viss kraft”, “kraftigt” och ”mycket kraftigt hugg”. Enligt vår analys tolkar vi uttryck likt dessa att tingsrätten skriftligen redogör för personliga åsikter som i sin tur är grundade i känslomässiga föreställningar, exempelvis kring vad domaren i fråga anser är kraftigt. Utifrån vår analys menar vi att tingsrätten vid dessa formuleringar i den skriftliga framställningen låter sig ge utrymme för personliga emotioner gällande gärningen, en förekomst som vi tolkar grundar sig i en föreställning om att begreppen inte är relaterade till känslor. Något som vi även tolkar är en omedveten handling från tingsrättens sida. Denna analys anser vi vara av betydande karaktär för studiens resultat i sin helhet, med anledning av att den på ett tydligt sätt berör tingsrättens uttryck för emotioner i domarna.

Avseende det första citatet vill vi poängtera att tingsrätten ändå förhållit sig till skadebilden och relaterat kraften till denna, vilket enligt vår uppfattning är en saklig och icke känslorelaterad framställning. De uttryck vi valt att lyfta är värderande och tolkningsbara, men vi har inte identifierat ett alternativt sätt för tingsrätten att uttrycka sig på.

5.3 Tingsrättens skilda framställningar

I relation till studiens andra frågeställning, om det förekommer några skillnader mellan tingsrättens framställning av förövaren och gärningen, har vi utifrån ovan presenterade resultat kunnat identifiera ett antal skillnader. Det vi har kunnat konstatera är att tingsrättens framställning av gärningen skiljer sig åt från den skriftliga framställningen av förövaren, med anledning av att tingsrätten här rent skriftligt tenderar att ge uttryck för emotionsgrundade ordval och längre formuleringar. Det har även framkommit att tingsrätten i sin framställning av förövaren i vissa fall uttrycker sig på liknande sätt, men att det inte är lika frekvent förekommande som i förhållande till gärningen.

Vår analys av framställningen av gärningen, i relation till den andra frågeställningen, har påvisat att det är vanligt förekommande att tingsrätten formulerar uttryck som kan upplevas som känslouttryck utifrån domarens och nämndemännens perspektiv. I vissa fall har analysen även påvisat att tingsrätten förkastat gärningen till viss del, detta genom formuleringar likt

“Dödandet har skett på ett mycket brutalt sätt varvid [NN] utdelat cirka 60 knivhugg gentemot [NN]” (Dom 3, s. 18). Citatet visar en inställning från tingsrättens sida att gärningen har varit oförsvarbar och de lägger en särskild vikt vid detta. I jämförelse med tingsrättens skriftliga framställning av förövaren, visar vår analys att det existerar en skillnad men som inte nödvändigtvis är av betydande karaktär. Med detta menar vi att tingsrätten i framställningen av förövaren ger uttryck för känslor i mindre omfattning än vad de gör avseende gärningen.

Känslouttrycken i relation till förövaren förekommer i mindre omfattning såväl ur ett generellt perspektiv som ur en och samma dom. Med grund i detta kan vi i resultatet konstatera att det föreligger en skillnad i hur tingsrätten redogör för sin framställning av förövaren respektive gärningen.

För att besvara hur denna skillnad kan förstås har vi resonerat kring att det eventuellt är lättare att en gärning av denna karaktär påverkar en individ på ett personligt plan, det vill säga att människan bakom dömandet blir särskilt påverkad. I vår analys tolkar vi detta som en möjlig anledning till att domaren ger uttryck för emotionsgrundade ordval och formuleringar i domen,

eftersom åsikterna inte riktas mot en person utan mot gärningen i sig. Vi har även resonerat kring om brottets natur kan vara en påverkande faktor, då försök till mord och mord är av allmänheten oaccepterade gärningar. Utifrån vår analys kan detta förstås genom att människan bakom dömandet låter sig ge uttryck för formuleringar som kan tolkas som känslomässiga, möjligen på grund av allmänhetens inställning till brottet.

I vår analys av framställningen av förövaren, i relation till den andra frågeställningen, har vi funnit att tingsrätten i vissa fall tenderar att uttrycka dömanden av individen och inte gärningen genom sina ordval och formuleringar om förövaren som person. Vår analys har dock påvisat att förekomsten av känslomässiga uttryck i relation till förövaren, inte förekommer i samma utsträckning som vid framställningen av gärningen. Däremot har vår analys visat att när sådana uttryck och formuleringar förekommer, är de tydligt uttrycka från tingsrättens sida.

Under studiens syfte framför vi att studien även ämnar att belysa och öka medvetenheten kring att det är en människa som dömer, vilket vi i vår analys upplever kan relateras till resultatet gällande tingsrättens framställning av förövaren. Vi har identifierat en skillnad i framställningen och gjort en tolkning av denna, men när det kommer till perspektivet kring hur denna skillnad kan förstås har vi upplevt det svårt att finna en förklaring. När det gäller förståelsen avseende förekomsten av emotionsgrundade skriftliga uttryck i förhållande till gärningen, har vi upplevt tolkningen som mer entydig medan det i förhållande till förövaren istället upplevs oklart. Eventuellt skulle tingsrättens framställning av förövaren i denna analys, kunna grundas i personliga erfarenheter och åsikter som möjligtvis kan ha byggts upp under en persons arbets- och/eller privatliv.

6. Diskussion

6.1 Slutsatser

I relation till studiens första frågeställning har vi funnit ett antal faktorer som vi anser vara av störst betydelse för resultatet. Syftet har varit att besvara hur tingsrätten framställer förövaren och gärningen. Genom vår analys av materialet utifrån kodningsramen har vi funnit att de resultaten av högst betydelse är (1) att det förekommer känslomässiga skriftliga framställningar i tingsrättens domar avseende försök till mord och mord. I dessa framställningar går det att utläsa att tingsrätten, utifrån vad vi har tolkat, ger uttryck för personliga åsikter och emotioner.

(2) Vi har även funnit att dessa känslomässiga framställningar kan identifieras på skilda sätt, i

vissa fall genom enskilda ordval som är öppna för individuell tolkning och i andra fall är det rent av värderande formuleringar från tingsrättens sida. Studiens syfte har även ämnat att belysa och öka medvetenheten gällande att det är människor som dömer i tingsrätten, vilket lett till att vi (3) drar slutsatsen att det tydligt i domarna går att utläsa detta faktum. Denna slutsats grundas i resultat 1 och 2 enligt ovan.

I relation till studiens andra frågeställning har vi funnit fyra aspekter som är av störst betydelse för resultatet. Syftet har varit att besvara om det gick att identifiera några skillnader i tingsrättens framställningar gällande förövaren och gärningen. Vi har även ämnat besvara hur dessa eventuella skillnader kunnat utläsas och förstås. Genom en djupgående analys av resultatet av den första frågeställningen har vi funnit (1) att det förekommer en skillnad i tingsrättens skriftliga framställningar beroende på vad framställningen i sig berör. (2) Vi har även funnit att känslomässiga uttryck är förekommande i större omfattning i relation till gärningen, i jämförelse med förövaren. Genom en analys av dessa två resultat har vi (3) kunnat konstatera att dessa skillnader går att utläsas genom tingsrättens val av ord och meningsformuleringar, där det neutrala språket praktiseras i olika grad. Slutligen har vi (4) funnit att dessa skillnader kan förstås på ett entydigt sätt avseende gärningen, men i förhållande till förövaren är förståelsen däremot inte lika tydlig.

Reflektioner

De tolkningar av ordval och formuleringar som vi genomfört under analysen kan enligt oss förstås på ett tydligt sätt, utifrån kunskap om vårt centrala begrepp, emotioner. Med detta menar vi att där tingsrätten uttryckligen framställer ordval och formuleringar där det inte råder några tvivel om att dessa inte är neutrala och sakligt grundade, blir tolkningarna av dessa uppenbara.

Där tingsrätten inte uttryckligen framställer sådana ordval eller formuleringar, är det inte lika enkelt att göra en tolkning om huruvida de grundas i känslor eller inte. Vi är väl medvetna om att alla citat som vi valt ut från domarna inte hade tolkats som känsloladdade eller emotionsgrundade av alla, men vi menar att eftersom ett flertal ord och formuleringar är öppna för individuella tolkningar kan de inte hävdas vara helt neutrala. Dessa är således tolkade utifrån vårt perspektiv och vår förståelse, vilket är något som medföljer ett socialkonstruktionistiskt förhållningssätt.

I och med vårt socialkonstruktionistiska synsätt ska tolkningarna förstås utifrån oss som betraktare och studiens sammanhang. Förståelsen av domarna och vår tolkning av dessa är en

social konstruktion vilket innebär att materialet är påverkat av inblandade personer (domare som skrivit dessa, vi som författare etc.). Utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet innebär detta att alla utomstående läsare troligtvis inte kommer instämma med våra tolkningar och vår analys, men att detta i sig inte betyder att de tolkningar som vi genomfört är mindre sanna.

Avslutningsvis vill vi framföra att våra tolkningar i analysen inte berört det juridiska i domarna eller hur tingsrätten värderat gärningen och bevismaterialet, vilket inte heller varit syftet med vårt arbete. Vi har endast analyserat och tolkat hur tingsrätten rent skriftligt, framställer förövaren och gärningen. Innehållsanalysen har syftat till att uppmärksamma tingsrättens förhållningssätt till emotioner i det skriftliga språket.

6.2 Tingsrättens förhållningssätt till känslor

Sveriges domstolar (2019) redogör för att opartiskhet och saklighet är två huvudsakliga riktlinjer i deras arbete. Resultatet i vår studie har påvisat att tingsrätten i majoriteten av de fall som vi tagit del av, uttrycker sig på ett neutralt sätt och utan inblandning av känslor. Att tingsrätten i flertalet fall uttrycker sig med emotionsladdade ord/formuleringar är däremot något som vi även funnit i resultatet. Vi menar att detta resultat kan vara problematiskt för tingsrätten med anledning av att det påvisat att tingsrätten inte genomgående uttrycker sig sakligt och utan känsloinslag i sina framställningar. Resultatet av denna studie kan bidra till insikt för domstolsväsendet i och med ny kunskap om hur domare låter sig ge uttryck för olika känslor i den skriftliga domen. Resultatet kan även påverka tingsrättens relation till de berörda parterna, såsom förövare och målsägande, då de enligt vår mening använder sig av tveksamma formuleringar i känsliga ärenden.

I resultatet gällande den andra frågeställningen nämner vi att allmänhetens uppfattning av brottslighet kan vara en förklarande faktor till att tingsrätten redogör för framställningar som kan tolkas som känsloladdade i relation till gärningen. Andersson och Nilsson (2017, s. 219-220) redogör för att det råder en konsensus kring att ett av samhällets allvarligare problem är brottsligheten och att det är allmänhetens krav på rättsväsendet gällande strängare straff som styr den politiska diskussionen. Wettergren (2013, s. 121) menar att lagar är uppbyggda utifrån emotioner och att lagarna i sin tur även skapar emotioner. Vi menar att Andersson och Nilssons redogörelse kan utläsas utifrån de emotioner som lagarna skapat i samhället. En möjlig förklaring till det resultat som vi funnit i denna studie, menar vi kan relateras till specifikt detta.

Anledningen bakom vårt resonemang, är det faktum att tingsrättens känslomässiga formuleringar stämmer väl överens med det allmänna “samhällsklimatet” som Andersson och Nilsson redogör för gällande brottslighet. Med grund i detta menar vi att tingsrätten möjligtvis inte reflekterar över sina formuleringar då de sannolikt accepteras av allmänheten. Utifrån detta perspektiv är vi medvetna om att resultatet i denna studie eventuellt inte upplevs problematiskt för/om tingsrätten, utan att detta kan bero på vilken alternativ förklaring till tingsrättens känslouttryck som den utomstående personen finner mest relevant. Det vill säga om det förklaras utifrån “samhällsklimatet”, att det är en människa som dömer en gärning eller någon annan möjlig faktor.

Ytterligare en förklarande faktor bakom det resultat som vi framfört och som möjligen kan förklara tingsrättens förhållningssätt till emotioner, är den emotionsregim rättsväsendet utgör.

Wettergren (2013, s. 122) förklarar att rättsväsendets emotionsregim innebär en kategorisering av människors emotioner, som skapar allmänhetens moral. Straffet ger uttryck för ett hämndbegär och är samtidigt menat att verka avskräckande (ibid.). Med utgångspunkt i detta och det emotionssociologiska perspektivet menar vi att tingsrätten eventuellt ger uttryck för emotioner som ett slags argument för den påföljd som fastställs. I detta sammanhang menar vi att emotionerna som tingsrätten ger uttryck för kan skapa en samstämmig åsikt när det handlar om utkomsten i en dom, det vill säga att de rättfärdigar det beslut som fattats gällande påföljden.

Sammanfattningsvis har vi reflekterat över om det är möjligt att vända på vårt tidigare resonemang ovan, att det är samhället som möjligen påverkar tingsrättens förhållningssätt. Med detta resonemang menar vi istället att tingsrätten ger uttryck för emotioner för att påverka samhällets moral och uppfattningar i en särskild riktning. Utifrån det emotionssociologiska perspektivet leder vår tolkning till att tingsrätten kan redogöra för ordval och formuleringar som är av känslomässig karaktär, för att påverka samhällets medborgare och dess syn på brott och påföljder.

För att knyta an till bakgrunden (se punkt 1.1) vill vi lyfta det faktum att vi inledningsvis i arbetet kunde konstatera att det inte råder någon konsensus i huruvida emotioner har en plats i utövandet av en rättslig process eller inte. Bladini (2019, s. 489) förklarar att det processrättsliga perspektivet utgår från att känslor ska vara exkluderade från rättssalen, medan Wettergren (2013, s. 15) förklarar att emotionssociologins radikala perspektiv istället utgår från att förnuftet alltid bygger på en känsla vilket innebär att dessa är sammanlänkade. Med grund i detta stärks

den “konflikt” som råder gällande emotioner i relation till en rättslig process som vi tidigare redogjort för, samt utifrån denna studies resultat och vad det pekar på.

Att vara objektiv

Avslutningsvis vill vi föra en diskussion kring hur olika typer av uttryck för känslor i en rättsprocess kan påverka domstolens objektivitet. Sveriges Domstolars tolkning av begreppet objektivitet innebär opartiskhet och saklighet, medan det för allmänheten kan inneha en annan betydelse. Utifrån studiens resultat har vi funnit att tingsrätten uttrycker sig neutralt och/eller

In document Känslouttryck i tingsrättens domar Självklart exkluderat eller oundvikligt förekommande? (Page 36-0)