1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Att se på straffsystemet som en rationell funktion menar Sarnecki (2015, s. 16) är problematiskt, med anledning av att straffet som verktyg innebär så mycket mer än att hantera lagöverträdare och lösa olika typer av samhällsproblem. Vidare menar Sarnecki att den kriminalpolitiska debatten involverar såväl värderingar som moraliska ställningstaganden och framförallt starka känslor. Något som Sarnecki därefter menar är en självklarhet eftersom brott ofta berör människor på djupet. Balvig (2006, refererad till i Sarnecki, 2015, s. 17) menar att människans villighet att straffa kan förklaras av relationen till den som ska straffas, utifrån ett känslomässigt perspektiv. Vidare menar författaren att beroende på hur omfattande kännedom som föreligger kring vem som ska straffas, brottet som begåtts och omständigheterna runtomkring kan människans inställning verka mer eller mindre sträng. Sarnecki (2015, s. 71) menar att man, i relation till Garlands teori om straffet som uttryck för kollektiv moral, kan hävda att straffets uppgift är att ge utrymme för att olika typer av känslor kommer till uttryck. Vidare menar författaren att detta till exempel kan handla om känslouttryck i relation till det oacceptabla eller avskyvärda i en brottslig handling.
Domar är dokument, som enligt Sveriges Domstolar (2010, s. 1) ett flertal olika parter tar del av, däribland journalister, åhörare och de berörda parterna. Med grund i detta menar Sveriges Domstolar att utformningen av domarna är av stor vikt för förståelsen för både verksamheten i sin helhet, men även för dokumentets innehåll. Sveriges Domstolar (ibid., s. 2) redogör för ett antal ledord gällande arbetsprocessen att utforma domar och menar att klarspråk är ett av dem.
Vidare förklaras detta genom att vikten av förståelse och övertygande resonemang lyfts fram och att detta framförallt tydliggörs för de berörda parterna. Sveriges Domstolar (ibid., s. 1) beskriver att sättet att uttrycka sig rent språkmässigt i domar och beslut, kan påverka en individs bild och uppfattning av domstolen i sin helhet. Det förklaras även att domstolarnas gemensamma sätt att utforma domar hjälper till att bidra till rättssäkerheten och förhöjd tillförlitlighet för alla mottagare.
Bladini (2019, s. 489) beskriver att känslor är vanligt förekommande i domstolsprocesser trots att dessa enligt yrkesverksamma ska genomföras utifrån ett objektivt förhållningssätt. Vidare förklarar författaren att det processrättsliga perspektivet medför ett synsätt där det inte är aktuellt att involvera känslor i rättssalen, vilket författaren dock frångår och menar att den
2
emotionella delen i rättsprocessen kan undersökas vidare med hjälp av ett emotionssociologiskt perspektiv. Bladini (ibid., s. 493) menar att emotioner och rationalitet är aktuella inom rättssystemet och att dessa begrepp framförallt är relevanta komponenter inom det rättsliga beslutsfattandet, samt att de snarare fungerar som ett komplement till varandra än att de är varandras motsatser. Dagligen genomförs rättegångsprocesser i domstolar där känslor ofta är förekommande, vilka rent emotionellt kan påverka samtliga inblandade personer, däribland domaren (Bladini, 2019, s. 496). Begreppet “stenansiktet” förklarar Bladini (ibid., s. 498) är ett uttryck som domare i svenska domstolar förhåller sig till, vilket kan beskrivas som en emotionshanteringsstrategi.
Med utgångspunkt i denna bakgrund anser vi att det både är intressant och relevant att undersöka hur tingsrätten uttrycker sig i domar, genom att då undersöka förekomsten av eventuella emotionella uttryck som kan vara av betydelse. Vi vill med denna studie kunna belysa om och i sådana fall hur känslor kommer till uttryck i den skriftliga domen, samt hur framställandet av en dom möjligtvis kan relateras till ett emotionssociologiskt perspektiv och Garlands teori om straffets funktion. Utifrån bakgrunden har vi även kunnat konstatera att det inte råder någon konsensus i huruvida emotioner har en plats i utövandet av en rättslig process eller inte. Vidare har vi inte heller funnit någon tidigare forskning som undersöker denna aspekt i skriftliga framställningar av domar, vilket är en av anledningarna till denna studies relevans.
Vi anser även att denna studie är kriminologiskt relevant med anledning av att den belyser domstolsväsendet, som är en stor del av det rättssäkra samhället.
1.1.1 Lagen om försök till mord, samt mord
Med anledning av att denna studie utgår från domar där brottsrubriceringarna är försök till mord samt mord, anser vi det lämpligt att tydliggöra för läsaren hur dessa brott definieras enligt svensk lagstiftning.
Brottsbalken 3 kap. Om försök till mord
11 § För försök eller förberedelse till mord, dråp, barnadråp eller sådan misshandel som inte är ringa, och för stämpling till mord, dråp, grov misshandel eller synnerligen grov misshandel eller underlåtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott döms det till ansvar enligt 23 kap. Lag (2017:332).
(SFS 2017:332)
3 Brottsbalken 3 kap. Om mord
1 § Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller på livstid. Som skäl för livstids fängelse ska det särskilt beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Lag (2019:805).
(SFS 2019:805)
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur tingsrätten skildrar och beskriver förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck. Detta genom att undersöka fällande domar avseende brottsrubriceringarna försök till mord och mord. Med denna studie ämnar vi belysa huruvida tingsrätten i den skriftliga framställningen av en dom låter sig ge uttryck för emotioner. Syftet är även att undersöka om framställningen av förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck skiljer sig åt i förhållande till varandra och på vilket sätt detta i sådana fall kan utläsas i domarna.
Slutligen vill vi med denna studie även öka medvetenheten kring det faktum att det är människor som dömer, vilket kan medföra att känslor kommer till uttryck även i yrkesrollen inom rättsväsendet. Studien utgår från följande frågeställningar:
- Hur framställer tingsrätten eventuella känslouttryck kopplat till förövaren och gärningen i fällande domar avseende försök till mord och mord?
- Går det att identifiera några skillnader mellan framställningen av förövaren och gärningen kopplat till känslouttryck? Hur kan dessa i sådana fall utläsas och förstås?
1.3 Centrala begrepp 1.3.1 Emotioner
Ett annat begrepp som denna studie berör vid ett flertal tillfällen och som tillika kan klassas som ett huvudsakligt begrepp är “emotioner”. Wettergren (2013, s. 16-17) beskriver hur begreppet emotion kan definieras och skiljas från begreppet känsla. Emotioner är det uttryck av en känsla som kommuniceras utåt, medan känslor istället är den inre upplevelsen hos en person (Fineman, 2003, refererad till i Wettergren, 2013, s. 16). Inom samhällsvetenskapen är begreppet emotion väl etablerat enligt Wettergren (ibid., s. 17), som även hävdar att emotioner kan definieras som en komplex känsla.
4
Ett exempel där emotioner kommer till uttryck kan vara i rättssalen då det aktuella brottet skapar en stark reaktion hos berörda parter. I relation till denna studie har inte samtliga personer i rättssalen upplevt en fysisk känsla i samband med brotten (försök till mord och mord), men dessa personer kan likväl ge uttryck för emotioner såsom avsky och vrede med anledning av brottens karaktär och/eller deras relation till brottsoffret.
1.4 Andra definitioner
I detta avsnitt följer en redogörelse och ett förtydligande av innebörden av begrepp som är återkommande genom stora delar av uppsatsen. Detta för att underlätta för läsaren att förstå de huvudsakliga aspekterna i texten.
Tingsrätt: Sveriges Domstolar (2019) beskriver att de allmänna domstolarna i Sverige är uppdelade i tre olika instanser, där tingsrätten är den första. I tingsrätten hanteras tvistemål, ärenden och brottmål (ibid.). Vidare beskrivs att brottmål exempelvis kan handla om våldsbrott, däribland mord, samt att dessa döms av en domare med juridisk utbildning och tre nämndemän som saknar juridisk utbildning.
Dom: En dom är ett skriftligt dokument där tingsrätten redogör för domstolens beslut samt motiveringar för dessa (Sveriges Domstolar, 2019). En dom utdömd av tingsrätten kan överklagas till en högre instans (Hovrätten) och domen kan därifrån med prövningstillstånd överklagas till den högsta instansen, Högsta domstolen.
Förövare: Ordet förövare använder vi endast vid en beskrivning av den person som varit tilltalad och blivit dömd för åtalad gärning i tingsrätten. Med förövare menar vi således inte misstänkta personer eller personer som friats i tingsrätten och anledningen till denna definition är på grund av att vi vill särskilja vår användning av begreppet.
1.5 Disposition
I rapportens inledande del framförs en redogörelse av bakgrunden till studiens ämne, som handlar om domstolens uttryck för emotioner i rättssalen. Efter denna bakgrundsdel följer en kort beskrivning av lagarna, i relation till de brottsrubriceringar som valts ut för undersökningen. Därefter följer en presentation av syftet och frågeställningarna. Bakgrunden avslutas med att vi framför studiens centrala begrepp med tillhörande beskrivning, samt även andra definitioner som är av vikt att förstå i denna uppsats. Följaktligen presenteras den tidigare
5
forskningen inom området, som består av fyra underrubriker. Vidare beskrivs vilka teoretiska utgångspunkter som denna studie förhåller sig till, vilka är en vetenskapsteoretisk inriktning och en emotionssociologisk teori samt Garlands teori om straffets funktion. Sedan redogör vi för studiens metod, där en förklaring även ges för tillvägagångssättet samt studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Därefter följer en diskussion kring de etiska ställningstaganden som gjorts i samband med denna studie. Efter detta presenteras studiens resultat med tillhörande analys, där vi även introducerar viktiga citat från materialet. Slutligen framförs en djupgående diskussion där vi redogör för de viktigaste slutsatserna, teoretiska kopplingar, studiens begränsningar samt förslag för framtida forskning.