Hur ser planerna ut för nästa läsår?
Hur ser planerna ut efter studierna?
Skulle studerandena göra samma val om de fick börja studierna på nytt?
Med det här kapitlet önskar vi få en mer konkret bild av hur studerandena planerar sin framtid. Vi vill få studerandena att fundera på livet efter studierna och kommunicera att akademin förväntar sig att studerandena genast från första året börjar planera sin framtid som utexaminerad.
8.1 Planer för nästa läsår
Figur 18. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 1:a årets studerande
Av första årets studerande avser 81,3 % av de som svarade på enkäten fortsätta med sin nuvarande utbildning medan 6,1 % avser söka till annan utbildning vid akademin. Åtta personer söker till ett annat universitet.
Figur 19. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 3:e årets studerande
Av tredje årets studerande fortsätter 73,7 % med den nuvarande utbildningen, 47,4 % fortsätter på magisternivån och 26,3 % på kandidatnivån. Sju personer börjar arbeta eller söka arbete och sex personer börjar annan typ av studier.
6 Söker till annan utbildning vid annat universitet Söker till annan utbildning vid ÅA Fortsätter med samma utbildning vid ÅA
Min hösttermin 2012: första årets studerande
7 Börjar arbeta eller söka arbete utan examen från…
Börjar arbeta eller söka arbete med min nya…
Påbörjar annan typ av studier
Min hösttermin 2012: tredje årets studernade
Figur 20. Min hösttermin 2012 om det går som jag planerat, 5:e årets studerande
Av den som svarade på enkäten för femte årets studerande fortsätter 58,4 % med den pågående magisterutbildningen och 29,2 % börjar arbeta utgående från sin examen. En person planerar påbörja forskarutbildning vid akademin. Fyra personer byter utbildning eller typ av studier och fyra personer börjar arbeta utan examen från nuvarande studier.
8.2 Livet efter studierna
På frågan: ”Hur ser du på livet efter studierna?” svarade 53,5 % av första årets studerande och 56,2 % av tredje årets studerande att de siktar på en specifik bransch eller ett specifikt yrke. 31,8 % respektive 34,3 % har inte kunnat fastställa en målsättning för ett yrke eller en bransch. Tio första årets studerande och fem tredje årets studerande siktar på att bli forskare, medan motsvarande siffrorna för de som kan tänka sig bli företagare är fem och tre. 11 gulnäbbar och fem tredje årets studerande har inte funderat på den framtida yrkesrollen.
Av studeranden på femte studieåret siktar 67,3 % på en specifik bransch eller ett specifikt yrke, sju personer siktar på att bli forskare och två vill bli företagare. Hela 23,9 % har inte kunnat fastställa en målsättning för yrke eller bransch, trots att de studerat i fem år. Detta är oroväckande och visar att det finns behov till mer praktik och kunskap om arbetslivet inom det egna området.
Många av tredje åringarna kommenterar att de inte vet vad de kan bli eftersom de upplever att utbildningen är för allmän eller för att de tror att läraryrket är den enda möjligheten. Däremot uppskattas möjligheten att läsa biämnen och kurser vid andra institutioner för att skapa ett brett kunskapsområde, vilket i sin tur möjliggör flera arbetsuppgifter. Bland femte årets studerande finns det osäkerhet inför livet efter studierna. De som tar en examen som ger dem en titel i stället för ett specifikt yrke vet inte vad de kan arbeta med. I några fall är läraryrket eller en akademisk karriär de enda arbetsalternativen de hört om. Det önskas att man under studietiden kunde få kontakt med potentiella arbetsgivare och mer information om olika yrkesmöjligheter.
3 2
4
33 2
2 1
66
0 10 20 30 40 50 60 70
Oklara planer Slutar studera, andra planer än studier/arbete Börjar arbeta utan examen från nuvarande studier Börjar arbeta utgående från min nya examen Påbörjar annan typ av studier Påbörjar annan utbildning vid ÅA Påbörjar forskarutbildning vid ÅA Fortsätter med den pågående magisterutbildningen
Min hösttermin 2012: femte årets studerande
slutskedet av mina studier hade jag kanske valt en studieinriktning var man utbildas till något mer specifikt”
Tredje och femte studieårets studerande frågades vilket val de skulle göra om de med sin nuvarande erfarenhet fick välja studieinriktning på nytt. 68,6 % av tredje - och 76,1 % av femte årets studerande svarade att de skulle välja samma utbildning vid Åbo Akademi och 10,2 respektive 9,7 % skulle välja en annan utbildning vid akademin. Betydligt färre femteåringar än förra året skulle välja samma utbildning vid ett annat universitet, vilket är positivt. Däremot är motsvarande siffra för tredje årets studerande märkbart högre än år 2011. De öppna svaren förklarar delvis resultatet då det nämns att andra universitet skulle ha erbjudit ett större kursutbud och den inriktning eller de ämneskombinationer man ville studera. Även lärarnas kompetens får kritik.
Många av femte årets studerande kommenterar att de nog är nöjda med sin utbildning, men att de skulle ha gjort annorlunda val beträffande val av biämne och kurser samt satsat mera på sin studieteknik. Dessa personer önskar att de fått bättre handledning i studiefrågor under de första studieåren. Flera anser också att de borde ha tagit ett mellanår före de började studera eller mitt i studierna för att ”mogna” och fundera på vad de vill.
8.3 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag
24 % av femte årets studerande som svarade på enkäten har inte kunnat fastställa en målsättning för ett yrke eller bransch. Resultatet ger anledning att tro att studiernas arbetslivsrelevans och kunskap om vilka yrken och arbetsuppgifter den egna utbildningen ger möjlighet till borde förbättras. Detta kan göras genom att inkludera mera inslag från arbetslivet i kurser, t.ex. i form av praktik, projektkurser och gästföreläsare från arbetslivet. Det skulle även vara bra att presentera resultaten från arbetslivsenkäten för studenterna för att visa med hurudana uppgifter utexaminerade från det egna ämnet arbetar.
Det är glädjande att 76 % av femte årets studerande skulle välja samma ämne vid Åbo Akademi om de nu skulle få välja studieinriktning och universitet på nytt. Det tyder på att studerandena i slutskedet av studierna är nöjda med sina studier. Trots detta visar de öppna svaren att det finns behov att öka studiehandledningen och hjälpa studerande bygga upp vettiga studiehelheter. Undervisningen skall utvecklas så att den ännu bättre stöder inlärningen och studerande borde också få hjälp med att utveckla en bra studieteknik.