Osund stress och nedstämdhet

Trots svårigheter i tolkningen har Åbo Akademi valt att upprätthålla en fråga om osund stress och nedstämdhet. Utmaningen ligger i att få rätt grupp att svara eftersom universitetsstudier i alla händelser har perioder och uppgifter som stressar studerandena. Det vi skulle vilja utreda är i vilken mån stressen övergår till en ohälsosam press. I enkäten ges följande definition i samband med frågan

”Med osund stressnivå avses situationer där stressen dominerar dina tankar och upplevs klart negativ.

Arbetsmängden känns övermäktig.”

Ensamhet och nedstämdhet har indirekt ofta effekt även på studierna.

Osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer & Osund stresskänsla p.g.a. oklara förväntningar Figur 9. Har du upplevt något av följande?

Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar

Institution

1:a årets studerande 3:e årets studerande 5:e årets studerande

Ja,

Figur 10. Osund stresskänsla pga. oklara förväntningar

Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav också i större antal att de inte nått upp till sina förväntade mål för läsåret.

Oönskad ensamhet, nedstämdhet (orsak i studiemiljön vid ÅA) & nedstämdhet (orsak utanför studiemiljön vid ÅA)

Kring 20 % i alla tre årskurser uppgav upplevelser av oönskad ensamhet. 15 % av första och femte årets studerande samt 19 % av tredje årets studeranden uppgav en känsla av nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön vid ÅA. Kring 30 % av alla årskurser uppgav en upplevelse av nedstämdhet pga. orsak utanför studiemiljön vid ÅA (30 %, 34 % och 35 %). Av tredje och femte årets studerande uppgav kring 10 % (1/10) att de inte kunde bedöma om de upplevde osund stresskänsla pga. oklara förväntningar.

Av tredje årets studerande svarade också 10 % att de inte kunde bedöma om de upplevde nedstämdhet pga. orsak i studiemiljön inom ÅA. Av femte årets studerande uppgav i sin tur 10 % att de inte kunde bedöma känslan av oönskad ensamhet eller nedstämdhet pga. orsak utanför ÅA.

Studerandes kommentarer kring oönskad ensamhet:

Studenterna lyfter fram behovet av mera kurser där man träffar andra människor. Självstudier eller nätkurser under det första året upplevdes som negativt då man annars också är ny i stan och inte ännu hittat så mycket nya vänner. Ett sätt för ÅA att råda bot på den höga procent av första årets studerande som upplever sig ensamma (SÄTKY, 25-26 %, jfr 13 % i hela landet) skulle kunna vara att ordna kurser med närvaro och uppmuntra studerande att själva bilda studiecirklar. Att inrätta läsesalar utan datorer där man tillsammans kunde studera kunde också vara ett sätt att minska upplevelsen av oönskad ensamhet.

4.2.1 Avslutande resonemang och åtgärdsförslag

Det är glädjande att mellan 70-80 % av studerande som svarat på enkäten känner glädje av att studera.

Att finna glädje i sina studier där en viktig källa till energi och motivation. När det gäller upplevelsen av studieframgång och upplevda faktorer som gör att man inte alltid kommer dit man planerat uppstår intrycket att det är att det är tredje årets studerande som kämpar mest! De når inte i lika hög grad upp till sina förvänta målsättningar. En orsak ligger säkert i förtroendeuppdragen, men enligt öppna kommentarer påverkar också kursutbudet, inhiberade kurser samt eventuella kurser som krockar med varandra. En annan fråga som väcker tankar kring möjliga åtgärder är att nästan 20 % av första årets studerande upplever att de inte har passande studieteknik eller att de inte kan bedöma om de har rätt studieteknik för studierna. Detta är förstås väntat med tanke på att de inlett sina studier och inte ännu har hittat ”rätt sätt” att studera på inom universitetet. Första årets studerande har många nya saker att lära sig. De ska lära sig att gestalta och orientera sig i en universitetsmiljö med inslag av att hitta rätt, anmäla sig till kurser, veta vilka kurser som är bra att ta samt hur man anmäler sig till tentamen.

Därtill ska de utveckla och hitta rätt anpassad studieteknik för olika inlärningsmoment. De ska utveckla sitt kritiska och abstrakta tänkande och sin förmåga till självreglering vilket är färdigheter som behövs i universitets studier.

Som stöd för sina studier efterlyser alla tre årskurser tydligare och enhetligare strukturer för olika tillvägagångssätt i studierna. Man vill också ha klara riktlinjer och krav så man som studerande vet vad som gäller och vilka krav som finns. Man föreslår att studierna kunde anpassas som helheter, lärandemål och balansen mellan arbetsmängd och erhållna studiepoäng ses över. Närmare uppföljning av studierna kunde också stödja studiernas framskridande.

Studerandenas önskemål understryker vikten av att det finns en rekommenderad studiegång och att den är väl gjord, bl.a. så att kollisioner inte uppstår. Lika viktigt är att informationen om den

rekommenderade studiegången kommuniceras inte bara i början utan också längre in i studierna.

Eftersom studerande ofta tar kurser över institutionsgränser, kunde en målsättning vid akademin vara att alla institutioner uttrycker den rekommenderade studiegången på samma sätt och att informa-tionen också finns samlad på webben på en adress. Därtill kunde ÅA ta fram förenhetligande regler om tentamensanmälningar och -rutiner.

Studerandena önskade flera sociala tillfällen i form av kurser där man träffas, studiecirklar osv., som stöd för inlärningen och för att minska på känslan av ensamhet. Första årets studerande behöver mera hjälp med att gestalta sina studier, kurser med mera människokontakter/socialt utbyte samt riktlinjer och tydlig information, d.v.s. en tydligt rekommenderad studiegång om vilka kurser man borde ta för att kunna ta följande nivås kurser. Idealet skulle vara en färdigt planerat studieprogram åtminstone för första årets studerande. Tredje årets studerande efterlyste ändamålsenligare handledning för kandidatavhandlingen och tydligare upplägg av kandidat- och graduprocessen så att man bättre kunde gestalta hur man bäst kunde bygga upp sitt arbete.

För att underlätta att studierna skulle framskrida lyfter samtliga årskurser upp kursplaneringens brister. Man upplever ändringar i kursplaner som en stor orsak till att studierna inte framskrider i förväntad takt. Man önskar att planerade kurser skulle hållas enligt de datum man marknadsfört och inte plötsligt ändra datum. Kurser eller tentdatum på grundkurser skulle helst inte få krocka med varandra. Det vore också bra om kurser inte skulle inhiberas i sista stund då det för en del blir svårt att i så sent skede hoppa på någon annan kurs, vilket skulle förutsättas för att få ihop alla förväntade studiepoäng. Man önskade därtill jämnare kursfördelning mellan de olika perioderna under läsåret så att arbetsmängden är realistiskt genomförbar. Bättre föreläsare och modernare föreläsningsmetoder efterlystes också om ÅA i framtiden vill vara med och tävla om nya studerande.

Nästan hälften av första årets studerande och lite över hälften av femte årets studerande uppgav en osund stresskänsla pga. ogjorda studieprestationer. Tredje årets studerande uppgav en något högre nivå av osund stress (61 %) pga. ogjorda studieprestationer. Ogjort arbete och att inte nå upp till sina målsättningar (egna eller utifrån ställda) förorsakar stress. Att vara stressad påverkar som känt arbets- och funktionsförmågan i negativ bemärkelse. Men vi kan försöka underlätta studerandes studiepress och stress genom att åtminstone se till att erbjuda dem enhetliga strukturer, tydliga krav, tillräckligt kursutbud och inlärningsbefrämjande undervisning. Att känna sig ensam, vilket oroande många av Akademins studerande gör, påverkar också den psykiska hälsan så att studieförmågan kan försämras.

Att öka samvaron i studieformerna är en investering eftersom man då inte enbart skulle förebygga ensamhet utan också samtidigt stödja studieförmågan.