Det kan vara av intresse att i samband med ovanstående ta upp något av den problematik som ligger i att föräldrar nu har större möjligheter att välja såväl när barnen ska börja skolan som i vilken skola de ska börja. Den retorik förespråkarna för valfriheten använder sig av går förenklat sett ut på att det globala samhället skapas av individer. Klasser, sociala grupper samhälleliga strukturer skapas av individer och styr dem inte. Individen har möjlighet att göra sina egna val. Samhället erbjuder inte något bästa val.
Genom att acceptera föräldrarvalet som princip kan utbildningssektorn vitaliseras, hävdar förespråkarna, föräldrarkraften kan utnyttjas och
engegemanget kan sedan styras vidare från den lokala skolan till större samhällsfrågor. (Nilsson, 2002, s. 20.)
Motståndarna menar att det företrädesvis finns valmöjligheter i storstäderna, vilket kan föra med sig att de regionala och sociala skillnaderna i samhället ökar. Vidare anför de att risken för en social fragmentarisering är påtaglig, eftersom valen till de fristående skolorna ofta betingas av en värdegemenskap, d.v.s. någon form av struktur. I en svensk studie visas att valen till fristående skolor hänger samman med föräldrarnas partipolitiska hemvist, innebärande att t.ex. kd-röstande föräldrar väljer konfessionella skolor åt sina barn medan v-röstande föräldrar i högre grad väljer skolor med allmän profil (Damgren, 2001).
En undersökning från England (Bagley, Woods & Woods, 2001) där valfriheten sedan länge byggts in i skolsystemet, har fokuserat hur föräldrar till barn i svårigheter väljer. Föräldrar från tre olika områden undersöktes avseende preferenser rörande val av skola för sina barn. Områden kan beskrivas som en stad med hög andel medelklasshushåll (område A), en stadsdel med hög andel invånare med arbetarbak- grund, dåliga bostäder och arbetslöshet (Område B) och slutligen ett landsortsområde med tre små städer och ett stort antal byar (Område C). Föräldrarna motiverade sina val av skola vid övergången från ”primary-” till ”secondary”-nivån, d.v.s. från ungefär mellan- till högstadiet. De fem mest betydelsefulla faktorerna vid valet av skola, enligt den enkätundersökningen som gjordes framgår av figuren nedan.
Område A
Medelklassområde
Område B
Arbetarklassområde Område CLandsort
Barnets behov av specialundervisning
Barnets behov av specialundervisning
Geografisk närhet
Geografisk närhet Barnets preferenser för
skolan
Barnets behov av specialundervisning Syskon hade gått på
skolan
Barnet skulle komma att trivas på skolan
Barnets vänner går på skolan
Barnets preferenser för
skolan Skolans omvårdande ansats Skolans rykte
Skolans rykte Barnets vänner går på
skolan
Skolans omvårdande ansats
Akademisk (kunskaps- mässig) standard
Figur 4.1. Betydelsefulla faktorer vid val av skola för barn i svårigheter.
(a.a., s. 292.)
I en uppföljande intervjustudie nyanserades beskrivning av förhållan- den som påverkade föräldrarnas val.
Genom informationsmöten bildade sig föräldrarna en uppfattning om den presumtiva skolans möjligheter och sätt att ta hand om barn i behov av specialundervisning. Intervjuerna bekräftade enkätresultatet rörande den kunskapsmässiga standardens betydelse (a.a., s. 295):
The dominant belief was that their child was more likely to reach their full potential in a happy and caring environment that did not place undue stress on academic attainment.
Författarna delar in föräldrarnas preferenser i två kategorier, akade- miska och personliga/sociala. I den första typen finns skolor som lägger stor vikt vid kunskaper, prov och läxor, d.v.s. föräldrarna tänker på barnets fortsatta skolgång och framtid. I den andra tas
kan erbjuda barnet, vilket innebär en mer här- och nuinriktad inställning till skolan. Föräldrar till barn i svårigheter gör oftare sina val utifrån den senare typen av bevekelsegrunder än övriga föräldrar (a.a.).
Ett dilemma som föräldrar till barn i svårigheter hamnar i med anledning av det fria valet av skola i England är det fokus som det engelska systemet i stort har, nämligen att prioritera kunskaper, att vara en kunskapsskola (a.a., s. 305):
The English education system is, however, increasingly being driven in the direction of privileging the academic, …
I Skurup finns en parallell till ovanstående. I en närbelägen kommun etablerades vid tidpunkten för vår studie en fristående ”kunskapsskola”. Ett antal elever valde denna skola framför högstadiet i Skurup, vilket innebar att elevunderlaget i Skurup minskade, en problematik som Skurups kommun delar med många andra kommuner i Sverige, som dock inte kommer att närmare beröras i föreliggande studie.
I USA har s.k. charter schools (motsvarigheten till våra fristående skolor) funnits sedan 1998. I en studie från 2000 visas att andelen elever i svårigheter är ansenlig på flera av dessa. Man kan fråga sig varför föräldrar väljer denna typ av skola för barn i svårigheter. Några tänkbara förklaringar ges nedan (Lange & Lehr, 2000, s. 2 av 12):
… the charter school may be able to provide a lower student – teacher ratio, or the school may be open to adopting a variety of instructional techniques and programs better suited to meet the needs of special education students.
Också farhågor reses, nämligen att friheten från kommunal och statlig styrning skulle kunna göra att specialundervisningen inte lever upp till federala riktlinjer. I sin studie, där visserligen bortfallet var över 50 procent (608 av 1266 utsända enkäter besvarades), visade Lange och Lehr att föräldrar till elever i svårigheter valde fristående skolor på grund av de små undervisningsgrupperna, personalen, kunskaps- fokusering och tillgång till specialundervisning. De flesta föräldrar ansåg också att deras barn hade blivit mer motiverade att lära, fått bättre självförtroende när det gällde sina förmågor och var mer nöjda
med sina lärare än tidigare. Även elever som inte hade svårigheter upplevde enligt föräldrarna detsamma. Resultatet är inte förvånande. Förflyttningen från den traditionella skolan till den fristående hade ofta gjorts för att föräldrarna varit missnöjda. I en uppföljande under- sökning visades att de faktiska resurserna för specialundervisning var sämre vid de fristående skolorna än vid traditionella. Det verkade som om ”good service” främst innebar att det enskilda barnet fick uppmärksamhet och att skolpersonalen intresserade sig för barnet och dess behov. Detta behöver inte innebära att barnet får den specialundervisning som faktiskt är reglerad i lag (Lange & Lehr, 2000). Andra studier visar liknande resultat. Föräldrarna är nöjda med skolan om barnen är glada och nöjda, om de ser att barnen mår bra.
Trygghet och trivsel. Det är vad många föräldrar sätter högst på listan över vad det tycker är viktigast i skolan. (Andersson, 1996, s. 2.)
Föräldrar som står inför uppgiften att välja skola åt sina barn är beroende av den information som de erhåller. Det får naturligtvis inte vara så att endast de föräldrar som själva kan ta reda på vilka rättigheter och möjligheter som finns för barnen har reella alternativ att välja emellan. Att medelklassföräldrar härvidlag kan vara gynnade antyds av den intervjustudie som diskuterats ovan (Bagley m.fl., 2001).
Den större valmöjligheten innebär att föräldrarna behöver infor- mation. Samtliga föräldrar i Bagleys studie menade att öppna informa- tionsmöten på kvällstid var en viktig informationskälla när det gällde att välja skola. Personliga kontakter med skolan genom besök och tidigare erfarenheter av skolan, genom att t.ex. syskon har gått där, var de informationskällor som var mest användbara för föräldrar till barn i svårigheter.
Även om skolval inte är aktuellt vill föräldrar i allmänhet bli involverade i skolan genom att såväl ge som erhålla information. De är också intresserade av att veta hur informationen som deras barn doku-menteras (Björck-Åkesson & Granlund, 1995).
De föräldrar som har kunskaper om skolan, om dess mål, arbets- former, organisation o.s.v. kan ha lättare att se sina barns behov i
Man skulle kunna anta att föräldrarna i Skurup var relativt väl informerade om skolan efter de diskussioner som föregick införandet av den nya organisationen. Vi återkommer härtill.
I föreliggande studie har de föräldrar som intervjuats själva valt att delta i undersökningen. Vi har alltså nått dem som är engagerade och som vill ge sina synpunkter på skolans sätt att stödja deras barn. De föräldrar som av olika skäl inte ville delta i vår studie har vi ingen information om.