Sammanfattning och diskussion

Inför denna studie har fundamentala grundantaganden hittills inte berörts. De handlar om sätter att se på elever i svårigheter i stort. Vi kommer att i senare delar av skolverksprojektet relatera till officiella diskurser, som de framträder i styrdokumenten för grundskolan. Det må ändå redan här antydas att grundsynen på elever i svårigheter är att vi gemensamt, d.v.s. samhället i stort, har att bidra till att grundskolan blir en skola för alla och att samhället blir ett samhälle för alla också för den delen. Ofta får dylika postulat förbli outtalade i studier som den föreliggande i ett entocentriskt beskrivande av svensk skola.

Det kan därför måhända vara på sin plats att, om än parentetiskt, påminna om att för de flesta barn i Sverige är grundskolan en bra skola. De flesta elever trivs, de lär sig, de utvecklas, de bemöts på ett respekt-ullt sätt − för det mesta. I relation till omvärlden kan skolarbetare i Sverige känna sig nöjda med sina insatser. T.ex. skriver Skolverket utifrån undersökningen PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study):

Låg skoltrygghet däremot, inte helt ovanlig internationellt, förekommer nästan inte i Sverige. (2003, s. 25).

I Skurup var barnen för det mesta nöjda med sig själva och med sina prestationer. Om ett positivt samband råder mellan nöjda barn och nöjda föräldrar, vilket tidigare forskning antyder borde de flesta föräldrar till barnen i Skurup vara nöjda. Som vi såg av resultaten i kapitel 4-6, som sammanfattas nedan, var så också vanligen fallet i Skurup. Dock fanns vissa förhållanden som vissa föräldrar var kritiska mot.

Några föräldrar ser att barnens svårigheter skulle kunna förklaras på en individuell nivå. Hit hör DAMP- och dyslexiproblematik. I något fall nämns att biologiska orsaker. Svårigheterna har inte i sig uppstått i skolan, men föräldrarna anser att det är skolans ansvar att hantera dem.

En intressant iakttagelse är att få föräldrar diskuterar de mål att uppnå som finns formulerade i grundskolans styrdokument. Att alla elever möjligen inte skulle kunna nå de mål som stipuleras för det femte skolåret, att barn kommer att nå olika långt, att det är normalt att barn är olika, tas inte upp. Det förefaller som en utgångspunkt för föräldrarna är att deras barn ska klara av det som skolan förväntar av dem. Föräldrarna har stor tilltro till barnet och skolans förmåga härvidlag, även om de också ser svårigheter. Att föräldrarna hoppas på skolans förmåga att hjälpa alla barn kan naturligtvis bero på att skolan i Skurup förde fram ett sådant budskap vid införandet av den flexibla organisationen. Den nya skolan skulle göra skollivet bra för alla barn, enligt visionerna. När så svårigheter uppstod trots den nya ordningen kan man förstå att föräldrarna kände sig besvikna. Även om alltså svårigheterna förklaras på en individuella nivå är det upp till skolan att råda bod på dem, enligt föräldrarna.

I andra fall anses svårigheterna vara betingade av förhållanden i skolan. Detta gäller t.ex. elever som behöver mer lugn och ro, mer struktur, mer tid o.s.v. än vad som i förstone erhölls. Den flexibilitet som den åldersblandade organisationen ger kan ses i relation såväl till elevernas lärande som trygghet, på gott och ont. T.ex. kan de blandade grupperna betyda mindre ordning och reda, mindre lugn och ro vid lärandet. Några föräldrar förde fram att organisationen i Skurup inte tillgodosåg barnets behov av arbetsro. Elevernas förmåga att kon- centrera sig påverkades negativt, ansåg någon.

Ett extra år i skolan göra att lärandet för den enskilde eleven inte behöver forceras, men sågs ibland också som en nackdel, då kamratkonstellationer kom att lösas upp. Synpunkterna har framförts tidigare i resonemangen om skolan i Skurup. I något fall föreföll synpunkterna vara en upprepning av den motdiskurs som föräldrar tidigt formulerade gentemot den nya organisationen i början 1990- talet.

Nivå Artikulerad i

Officiell statlig diskurs Läroplaner och andra statliga

styrinstrument

Officiell kommunal diskurs Kommunens skolplan

Officiell skoldiskurs Skolornas arbetsplaner

Inofficiell skoldiskurs Praxis på de olika skolorna

Inofficiella föräldradiskurser Föräldrarnas upplevelser

Skolan kan orsaka svårigheter. Kompetenta lärare och gott samarbete mellan hem och skola kan medverka till att svårigheterna undanröjs.

Inofficiella elevdiskurser Elevernas upplevelser

Föga svårigheter

Figur 7.1. Föräldradiskurs insatt i ett system av diskurser

Nästa steg i projektet blir att undersöka hur inofficiella och officiella skoldiskurser formuleras. Vissa antydningar har redan gjorts rörande de visioner som låg till grund för införandet av den åldersblandade skolan med flexibel skolstart i Skurup.

Referenser

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion:

Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. (1996). Välkommen till utvecklingssamtal! Stockholm: Riksförbundet Hem och skola.

Arneberg, P. & Ravn, B. (Red.). (1995). Mellan hem och skola. En

fråga om makt och tillit. Stockholm: LiberUtbildning.

Bagley, C., Woods, P.A. & Woods, G. (2001). Implementation of School Choice Policy: interpretation and response by parents of students with special educational needs. British Educational

Research Journal, 27 (3), 287−311.

Björck-Åkesson, E. & Granlund, M. (1995). Family Involvement in Assessment and Intervention: Perceptions of Professionals and Parents in Sweden. Exceptional children, 61, 520−535.

Christersson, R., Kamath, P. & Wiechel, A. (1994). Barnskolan i

Skurup och vad föräldrarna tycker om den. (Pedagogisk-

psykologiska problem, 594). Malmö: Lärarhögskolan.

Clausen, H. (1995). Det specialpaedagogiske foraeldresamarbejde – en udfordring for samvaer og kommunikation. I: Mellan hem och

skola, en fråga om makt och tillit. P. Arneberg & B. Ravn (Red.),

(ss. 26−44). Stockholm: LiberUtbildning.

Damgren, J. (2002). Föräldrars val av fristående skolor. (Studia psychologica et paedagogica. Series altera CLXII.) Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Farrell, P. (2001). Special education in the last twenty years: have things really got better? British Journal of Special Education, 28 (1), 3−9.

Foucault, M. (1972). Vetandets arkeologi. Lund: Cavefors. Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Symposion.

Fred, S. (1980). Åt var och en efter behov. Ett diskussionsmaterial om

behovsorienterande resurser i grundskolan. Stockholm: Skolöver-

styrelsen och Liber UbildningsFörlaget.

Gaustad, J. (1997). Building Support for Multiage Education. hhtp://ericir.syr.edu/plweb-cgi/obtain.pl. 1−4.

Goldstein

Granlund, M. & Roll-Pettersson, L. (2001). The perceived needs of support of parents and classrooms teachers – a comparison of needs in two microsystems. European Journal of Special Needs

Education, 16 (3), 225−244.

Gustafsson, J.-E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers

betydelse för pedagogiska resultat. Stockholm: Skolverket.

Hedlund, E. (1995). Åldersblandad undervisning i praktiken. Häften för didaktiska studier, 1. Stockholm: Didaktikcentrum, Lärarhögskolan.

Holmberg, L. (1983). En speciallärares vardag. Analys av en dagbok. (Studia psychologica et paedagogica. Series altera LXVI.) Lund: CWK Gleerup.

Holmberg, L. (1999). Skolan i Skurup. Uppföljning av Barnskolans

elever 1998. (Pedagogisk-psykologiska problem, 654). Malmö:

Lärarhögskolan.

Holmberg, L. (2001). Nio år i grundskolan i Skurup med start i barn-

skolan. (Pedagogisk-psykologiska problem, 673). Malmö: Lärar-

högskolan.

Holmberg, L. (2002a). Tio år i grundskolan i Skurup med start i

barnskolan. (Pedagogisk-psykologiska problem, 678). Malmö hög-

skola: Lärarutbildningen.

Holmberg, L. (2002b). Elever i svårigheter. Delrapport 1: Elever i en

åldersblandad skolform. (Rapporter om utbildning, 10/2002).

Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Holmberg, L. (2003). Elever i svårigheter. Delrapport 3: Elever

(Rapporter om utbildning, 3/2003). Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Johnson, J. (2002). Will Parents of Special-Needs Children endorse Reform in Special Ed? A Public Agenda A & Q. Phi Delta

Kappan, 84 (2), 1-4.

Jones, M., Thorn, C., Chow, P. & Wild, C. (2002). Equifinality: Parents’ and students’ attitudes towards a student-centered approach to integration. Education, V o l 1 2 2 http//web24.epnet.com/delivery.

asp?tb=…v=CAP&cf=1&Print&ad=on&ft=on&est=. 1−7.

Jones, P. & Swain, J. (2001). Parents reviewing Annual Reviews.

British Journal of Special Education, 28 (2), 60−64.

Jönsson, A. & Tvingstedt, A.-L. (2002). Elever i svårigheter.

Delrapport 2: Elever berättar om sin skolvardag. (Rapporter om

utbildning, 12/2002). Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student- litteratur.

Lake, J. F. (2000). An Analysis of Factors that Contribute to Parent- School Conflict in Special Education. Remedial & Special

Education, 12 (4), 240−252.

Lange, C. & Lehr, C. (2000). Carter Schools and Students with Disabilities. Parent Perceptions of Reasons for Transfer and Satisfaction with Services. Remedial & Special Education. 21 (3), 141−151.

Lambie, R. (2000). Working with Families of At-risk and Special Needs Students: A System Change Model. Focus on Exceptional

Children, 32 (6), 1−22.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. Mason, D. A. & Burns, R. B. (1996). ”Simply No Worse and Simply

No Better” May Simply Be Wrong: A Critique of Veenman’s Conclusion About Multigrade Classes. Review of Educational

Maynard, S. & Howley, A. (1997). Parent and Community Involvement in Rural Schools. hhtp://ericir.syr.edu/plweb- cgi/obtain.pl. 1−4.

Moskovkina, A.G., Pakhomova, E.V. & Abromaova, A.V. (2001). Studying Stereotypes of Teachers’ and Parents’ Attitudes Toward the Mentally Retarded Child. (Översättning Sharpe, M.E.) Russian

Education and Society, 43 (5), 61−69.

Munk, D., Bursuck, W.D., Epstein, M.H., Jayanthi, M., Nelson, J. & Polloway, E. A. (2001). Homework Communication Problems: Perspectives of Special and General Education Parents. Reading &

Writing Quarterly, 17, 189−203.

Nilsson, I. (2002). Fristående skolor – internationell forskning

1985−2000. Stockholm: Skolverket.

Nord, C. (1998). Father Involvement in Schools. hhtp://ericir.syr.edu/ plweb-cgi/obtain.pl. 1−4.

Nunn, G.D. & McMahan, K.R. (2000). ’Ideal’ problem solving using a collaborative effort for special needs and at-risk students.

Education, 121 (2), 305−312.

Peck, D. (2001). An approach to working with parents of children with language and communication difficulties. Support for

Learning, 15 (4), 172−176.

PIRLS (2003). Trends in Children´s Reading Literacy Achievement

1991-2001.

Regeringens skrivelse 1996/97:112.

Roll-Pettersson. L.-L. (2001). Between open systems and closed

doors. The needs and perceptions of parents of children with cognitive disabilities in educational settings. Lärarhögskolan i

Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande.

Scheerens, J. (1989). International Educational Indicators: Process- indicators of School Functioning: A Selection Based on the Research Literature on School Effectiveness. (Stencil).

Skidmore, D. (1996). Towards an integrated ethical framework for research into special educational needs. European Journal of

Special Needs Education, 11 (1), 33−47.

Skolverket (2001). Barns läskompetens i Sverige och i världen. Stockholm: Skolverket.

Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungliga skolöverstyrelsens skriftserie 60.

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Stockholm: LiberUtbildningsförlaget.

Sundell, K. (1999). Åldersintegrerat eller åldersindelat? En jämförande studie av 1.111 elever i årskurs 2. (FoU-rapport 1999:9). Stockholm: Socialtjänstförvaltningen.

Solomon, Z. (1991). California’s policy on parent involvement: State leadership for local initiatives. Phi Delta Kappan, 72 (5), 359−362. SOU 1998:66. FUNKIS – funktionshindrade elever i skolan.

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Säwe, F. (1999). Om samförstånd och konflikt. Samtal mellan

föräldrar och skolledning på en specialskola. Lund: Sociologiska

institu-tionen.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska

skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Veenman, S. (1996). Effects of Multigrade and Multi-Age Classes Reconsidered. Review of Educational Research, 66 (3), 323−340. Vinterek, M. (2001). Åldersblandning i skolan. Elevers erfarenheter.

(Pedagogiskt arbete, 1). Umeå: Umeå universitet.

Walberg, H.J. (1984). Improving the Productivity of America’s Schools. I: Educational Leadership, 19−27.

WHO (2001). International Classification of Functioning. Disability and Health (ICF). Geneva: World Health Organization.

Winton, P.J. & Turnbull, A.P. (1981). Parent Involvement as Viewed by Parents of Preschool Handicapped Children. Topics in Early

Childhood Special Education, 1 (11),19.

Winquist, C. (2001). Fathers’ and mothers’ involvement in their childrens’ schools by family type and resident status. West, Jerry;

Education Statistics Quarterly, 3 (2), 40−43.

Zirkel, P. A. (2002). Impossible parents? Phi Delta Kappan, Dec. 2002, pp.335−336.

Östmar, J.-E. (1981). Årskursintegrerade klasser på lågstadiet. En

rapport utifrån erfarenheterna av verksamheten i ett rektorsområde. Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget.