Fritid och idrott

Kultur- och fritidsnämnden har ett stort antal anläggningar inom fritidsområdet. Exempel på betydelsefulla fritidsanläggningar som brukas av föreningsliv och medborgare är sporthallar, gym-nastiksalar, inom- och utomhusbad, motionsspår, utegym, kampsportscenter, ishall och ridhus.

Flera anläggningar ägs och drivs av kommunen, men det förekommer också anläggningar i privat

ägo som ger Väsbybor möjlighet till rekreation och idrottsutövande.

Nedan finns en karta med de olika verksamheter-na, position i kartan återfinns i parentes vid re-spektive anläggningsbeskrivning.

Figur 16. Karta som visar fritids- och idrottsverksamheterna

1 Sättra ridhus 8 Odenslunda gymnastiksal

2 Runby sporthall/ konstgräsplan 9 Breddenskolans gymnastiksal 3 Multihallen, Messingen 10 Vikskolans gymnastiksal 4 Smedsbyskolans gymnastiksal 11 Grimstaskolans sporthall

5 Väsbyskolans sporthall/gymnastiksal 12 Södervikskolans sporthall/konstgräsplan 6 Vilundaparken/ konstgräsplan, naturgräsplan 13 Frestaskolans gymnastiksal

7 Smedsgärds sporthall 14 Bollstanässkolans gymnastiksal/ konstgräsplaner

Vilundaparken

Vilundaparken (6) är kommunens största idrotts-anläggning med resurser för idrott både inom- och utomhus, som till exempel idrottshallar, mö-tesrum för föreningar, fotbollsplaner, ishall, uterink, simhall, utomhusgym samt friidrottsan-läggning.

Ishallen är för närvarande godkänd av ishockey-förbundet för matchverksamhet för division 1-spel. Ishallen används främst för ishockey, konst-åkning, skolverksamhet och allmänhet. Ishallen har funnits i många år och användandet är högt.

Under 2012 och 2013 genomfördes underhållsre-parationer på isplattans ytskikt. Ispisten är gam-mal och pålagd med ett antal nya ytskikt under de senaste fyra årtiondena. För närvarande är funkt-ionen nedsatt och under utredning. Mot bak-grund av åldern och det faktum att plattan är helt oisolerad utreds möjligheterna att helt ta bort underlaget och bygga upp en ny ispist med mo-dern konstruktion och isolering för att långsiktigt säkerställa funktion och energibesparing. Utred-ningen genomförs av kontoret för samhällsbygg-nad.

Uterinken används i träningssyfte av föreningsli-vet, primärt av Väsby IK Hockey då de äger rin-ken. Allmänheten har dock också tillgång till uterinken. Föreningen har framfört önskemål om att bygga in uterinken, så att planen får väggar och tak. Dock visar en tidigare genomförd utred-ning att nuvarande placering hindrar utvecklingen av den typen av byggnation.

Vilundaparkens A- och B-hall används för trä-ning och tävling i såväl individuella idrotter som lagidrotter. Hallarna är ”hemmahallar” för gym-nastik och bordtennis som kräver mycket för-rådsutrymme och hög takhöjd, i synnerhet för trampolingymnastiken och badminton. Hallarna är inte fullstora för de vanligaste större lagidrot-terna och båda saknar publikplatser och är därför inte prioriterade som matcharenor. Spelplanen håller inte heller fulla mått. De båda hallarna har tillsammans storlek för att möjliggöra att hallarna långsiktigt byggs om och anpassas till en fullstor hall med generösa publikytor, även om detta medför begränsningar i nyttjandet för övrig id-rottsverksamhet förlagd till lokalerna.

Eventuella åtgärder i Vilundaparkens A- och

B-ingsplanen för Vilundaparken behöver arbetas fram under prognosperioden. En tilltalande tanke i Vilundaparkens fortsatta utveckling är att bygga om de två sporthallarna till en fullstor matcharena med generösa publikytor, godkänd av samtliga idrottsförbund i lagsporterna. En sådan ombygg-nation skulle innebära att två sporthallar byggs ihop till en, och att antalet sporthallar totalt minskar. Behovet av flera fullstora sporthallar är stort. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodo-ses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga).

Vilundabadet drivs av Medley AB. Som unde-rentreprenör finns en av kommunens föreningar, Väsby Simsällskap, som ansvarar för simunder-visningen. Det gamla Vilundabadet byggdes un-der 2011 om till ett kampsportscenter. I centret finns stora delar av kommunens kampsportsför-eningar som kendo, brottning, karate, taekwondo och thaiboxning.

En bangolfanläggning finns i anslutning till Vi-lundaparken. Den nya, fräscha anläggningen drivs av en bangolfförening och ersätter den tidigare anläggningen vid Dragonvägen.

Det finns önskemål om renovering av ytor i Vi-lundaparken, bland annat omklädningsrum, toa-letter m.m. Dessutom bör Vilundaparkens över-gripande utveckling aktualiseras. År 2015 fick kultur- och fritidskontoret i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att utreda hur nyttjandet av lokalerna ser ut i Vilundaparken, för att eventuellt öka nyttjandegraden och frigöra exempelvis ad-ministrationsytor för föreningarna.

Vilundaparkens löparbanor anlades år 1993 och används av både enskilda motionärer och före-ningar. Underlaget på löparbanorna är i mycket dåligt skick, och har både hål och lösa partier, vilket kan vara en fara vid träning.

Behovet av lokaler växer snabbt på Vilundapar-ken. Det har resulterat i ett antal baracker som succesivt placerats på Vilundaparkens baksida.

Barackerna fungerar som omklädningsrum, dommarrum, förråd, kanslilokaler, handikapps-toalett med mera. Alla dessa barackar har varit tänkta som tillfälliga lösningar, men inte ersatts av permanenta lokaler. Barackerna slits ner, och

Dessutom finns önskemål om ett utomhusbad och nya fotbollplaner med eventuell tältlösning för möjlighet till vinterträning. En framtida loka-lisering av en eventuell inomhusanläggning för fotboll kan dock ske på ett antal olika platser runt

om i kommunen, utifrån en utredning som ge-nomförts och godkänts av kultur- och fritids-nämnden under 2014.

Smedsgärds sporthall

Smedsgärds sporthall (7) är kommunens viktig-aste idrottshall för matchspel inom innebandy och handboll då den är fullstor. Även tränings-verksamhet bedrivs i hallen.

Hallen uppfyller inte innebandyförbundets krav fullt ut på en matcharena utan används via dis-pens. För fullvärdighet behövs en större publik-kapacitet. Då Smedsgärds sporthall är fullt belä-gen av både innebandy- och handbollsverksam-het finns behov av ytterligare sporthallar med fullstora mått, samt med större publikkapacitet.

Behovet av anpassade temahallar som är avsedda för respektive idrott är stort.

Väsbyskolans sporthall

Väsbyskolans sporthall (5) är efter Smedsgärds-hallen kommunens andra matcharena. Av

kom-munens sporthallar har Väsby sporthall bästa möjligheten att ta emot åskådare. Även tränings-verksamhet bedrivs.

Runbyskolans sporthall

Runbyskolans sporthall (2) är kommunens tredje matcharena. Även träningsverksamhet bedrivs.

Hallen har fullmåtts spelyta men inga möjligheter att ta publik.

Grimstaskolans sporthall

Grimstaskolans sporthall (11) är basketens mat-charena. Under 2011 anpassades sporthallen till basketförbundets krav för seriespel.

Södervikskolans sporthall

Södervikskolans sporthall (12) används enbart som träningsanläggning. Sporthallen har inte fullmåtts spelyta.

Kommunens gymnastikhallar

I anslutning till kommunens skolor finns idrotts-lokaler som används för skolornas idrotts- och gymnastikundervisning. Lokalerna nyttjas dessu-tom av allmänhet, privatpersoner och förenings-liv på icke skoltid.

• Väsbyskolans lilla gymnastiksal – trä-ningshall/skolverksamhet (5)

• Smedbyskolan – tränings-hall/skolverksamhet (4)

• Vikskolan – träningshall/skolverksamhet (10)

• Odenslundaskolan – tränings-hall/skolverksamhet (8)

• Bollstanässkolan – tränings-hall/skolverksamhet (14)

• Breddenskolan – tränings-hall/skolverksamhet (9)

• Frestaskolan – tränings-hall/skolverksamhet (13)

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för hyres-kontrakten för samtliga sporthallar och gymnas-tiksalar. Skolor, föreningar, företag och privatper-soner hyr tider i anläggningarna genom lokalbo-karen som arbetar på kultur- och fritidskontoret.

Multihallen

Inom kultur- och fritidsnämndens idrottsverk-samheter finns möjlighet att multihallen Messing-en (3) kan användas för idrottsändamål. Det gäl-ler dock ej matcher på hög nivå, då hallen inte uppfyller storlekskraven för tävlingsverksamhet.

Sättra ridhus

Sättra ridanläggning (1) består av ett flertal hus varav flera är i dåligt skick. Under 2015 utreds möjligheterna till att rusta upp anläggningen, för att kunna erbjuda en säker, modern

ridanlägg-Fotbollsplaner

I kommunen finns fem konstgräsplaner: Vilunda (6), Södervik (12), Runby skolfotbollsplan (2) samt Bollstanäs IP 1 och 2 (14). Det finns även en 11-manna och en 9-manna naturgräsplan på Vilundaparken (6).

Konstgräsplanerna kräver underhåll i form av bland annat påfyllnad av granulat årligen och utbyte av hela underlaget ungefär vart sjunde till tionde år. För båda planerna på Bollstanäs plane-ras utbyte av granulat under år 2017. Vilundapar-kens konstgräs behöver genomföra samma un-derhåll under år 2018. Söderviks konstgräsplan är helt uttjänt och behöver läggas om helt. En total-renovering av planen har legat i investeringsbud-geten under flera år men inte varit möjlig att reali-seras. Den åtgärden finns även med i 2015 års budget men täckning för kapitaltjänstkostnader saknas i kultur- och fritidsnämndens budget.

7-mannaplanen i Runby används företrädesvis som lek- och bollplan för skolan samt fotbolls-verksamhet för barn och är inte lika sliten. Utbyte av granulat planeras att genomföras under år 2020.

Diskussionen om fyllnad av BPR-granulatets (malda bildäck) eventuella farlighet pågår konti-nuerligt där åsikterna går vitt isär. I Upplands Väsby kommun förordas miljövänligt fyllnads-material, något som kostar tre till fem gånger så mycket som BPR-fyllningen.

Tennisbanor

Efter en utredning som gjorts mellan 2014-2015 beslutades att utveckla och bygga nya tennisbanor i Stora Wäsby, där det redan finns två inomhus-banor. Alla beslut är fattade, investeringsmedel tillsatta och arbetet är påbörjat och beräknas vara klart hösten 2016.

Övriga fritidsanläggningar

I övrigt återfinns ett stort antal mindre anlägg-ningar och anlägganlägg-ningar som ägs av annan part, som dock bidrar till möjligheter för ett rikt före-ningsliv, rekreation och idrott. Exempel är:

• Parkourbana

• Stort antal motionsspår/elljusspår, Upp-landsleden och ridstigar runt om i kom-munen

• Temporär yta för amerikansk fotboll

• Näridrottsplatser i olika kommundelar

• Badplatser så som exempelvis Kairoba-det

• Bågskyttelokaler

• Minde bassängbad

• Golfbana

• Yta för soft air gun

Figur 17 Kairobadet

6.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025

De fritidsanläggningar som tillhandahålls av kommunen ska svara upp mot önskemål och krav från utförare, medborgare och föreningsliv. Be-läggningsgrader och användandet av lokalerna följs ständigt upp för att säkerställa att de lokaler som finns används flitigt och på ett bra sätt. I framtiden är det viktigt att planera lokaler utifrån

en mängd aspekter såsom vilka fritidsaktiviteter som framtidens ungdomar vill ägna sig åt samt vilka föreningar som har störst behov av lokal-förändringar eller nya lokaler.

Önskemål om nya och uppdaterade anläggningar inkommer ständigt från föreningsliv, medborgare och utförare. Nedan listas exempel på önskemål och behov som lyfts till kommunen:

• Skateboardpark

• Renovering av Vilundaparken

• Fullstor matcharena för inomhusidrotter

• Fotbollstält

• Fler fotbollsplaner, framförallt 11-mannaplaner.

• Ny ispist

• Anläggning för amerikansk fotboll

• Evenemangsytor för cirkus, tivoli, mark-nader och andra större arrangemang

• Campingplats

• Danslokaler

• Omvandling av grusplan till fotbollsplan

• Utomhusbassäng

• Administrationslokaler för föreningar/

föreningens hus

En av nämndens största utmaningar är att priori-tera bland dessa behov. Under hösten 2015/våren 2016 planerar kultur- och fritidskon-toret att genomföra en kultur- och fritidsvaneun-dersökning för att kartlägga vilka aktiviteter som kommuninnevånarna vill utöva på sin fritid. På så sätt kan trender och intressen utläsas, vilket un-derlättar i planering av nya lokaler och mötesplat-ser, samt vilka befintliga lokaler som bör ses över.

En annan aspekt som kan påverka hur lokaler bör utformas och vilka behov som finns, är kraven från de olika idrottsförbunden. Om någon av lagidrotterna i kommunen går upp i de högre divisionerna i seriespelet, kan vissa krav ställas på anläggningen. Kraven kan innebära ökade publikplatser, utökade ytor i form av spelytor, domarrum, matchbås eller liknande. I vissa fall har kommunen fått dispens, exempelvis från Svenska innebandyförbundet då ett herrlag gick upp i högre division och Smedsgärds sporthall inte uppfyllde kraven. Istället spelas vissa mat-cherna i Vilunda sporthall, i både A- och B- hal-len, där en portabel läktare placerats. Detta inne-bär undantagsdatum för ordinarie idrotter som tränar där, vilket inte är optimalt.

En tydlig trend i idrottssverige är att allt fler vill kunna vara flexibla och idrotta när det passar den egna individen. I fler kommuner finns nu

spon-Väsby krävs personalresurser på anläggningarnas, samt fler lokaler, då de flesta idrottslokaler idag är fullbokade från tidig morgon till sen kväll.

6.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2016-2025

Efterfrågan på idrottslokaler ökar parallellt med befolkningsutvecklingen. Fler invånare innebär sannolikt fler eller större föreningar med behov av verksamhetslokaler. Nämnden följer idrottsan-läggningarnas beläggningsgrader och föreningar-nas medlemsantal för att tidigt se förändringar i lokalbehoven. En annan faktor som kan påverka populariteten för fritid- eller idrottsaktiviteter är när en person med lokal anknytning är fram-gångsrik och/eller när svenska utövare når stora nationella och internationella framgångar.

Då föreningar med särskilda behov ökar snabbt i medlemsantal, kan specialanpassade lokaler be-hövas, exempelvis med högre takhöjd (trampolin och badminton) eller med fullstora mått för ex-empelvis handboll och innebandy

Det är viktigt att kultur- och fritidsnämndens verksamheter planeras tillsammans med planering av nya bostadsområden. Vid större nybyggnat-ioner kan det tillkomma behov av ytterligare ytor för fritidsverksamhet och rekreation, såsom sporthallar, fotbollsplaner eller liknande.

6.2.3 Behov av lokaler och anläggningar Idag finns 16 inomhusanläggningar och betydligt fler idrotts- och fritidsplatser utomhus. Det vi ser är att behovet av både fullstora sporthallar och fotbollsplaner finns. Föreningslivet i Upplands Väsby är aktivt alla dagar i vecka, men främst på vardagar. Då de flesta föreningar har barn- och ungdomsverksamhet planeras aktiviteterna mellan klockan 17.00 -22.00. Detta innebär att det ofta finns lediga tider mellan klockan 22.00–23.00, vilket blir för sent för föreningarnas verksamhet-er. Det behövs därför flera idrottsanläggningar så att föreningarna ska kunna bedriva sin verksam-het på inte för sena tider.

6.2.4 Strategisk analys plats och lokalbehov

kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjlig-heter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Genom att kommunen, genom kultur- och fritidsnämnden, är spindeln i nätet, kan fortsatt höga beläggnings-grader i lokalerna säkerställas. Dock finns ett antal anläggningar i privat regi som är betydelse-fulla komplement för tillhandahållandet av ytor för rekreation och idrott.

Olika idrotter har olika behov vilket gör att det ofta är svårt att låta flera olika idrotter dela på en hall. En lösning skulle kunna vara att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt tillgodo-ses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga).

Det finns flera alternativ för driftformer av fram-tida lokaler för idrott- och fritidsverksamhet.

Ideella föreningar har möjlighet att sköta driften av en verksamhet, med exempelvis ekonomiskt stöd från nämnden. En annan möjlighet är att verksamheten drivs av en extern utförare alterna-tivt av verksamhet inom kommunen.

Kultur- och fritidsnämndens budget är i hög utsträckning knuten till hyreskostnader, varför hyreshöjningar får stor påverkan på nämnden. Då anläggningar utgör en stor del av nämndens eko-nomi är det viktigt att säkerställa goda rutiner vid planering, beställning och drift av nya anlägg-ningar. Det är också av stor vikt att nämnden följer samhällsutvecklingen för att se till att de ytor som tillhandahålls och planeras också stäm-mer överens med medborgarnas och föreningsli-vets behov.

6.2.5 Slutsats fritid och idrott

Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpass-ning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av un-derhåll som exempelvis Vilundaparkens löparba-nor och ispist. Även konstgräsplanerna är i behov av påfyllning av granulat samt omläggning, fram-förallt Söderviks konstgräsplan.

Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anlägg-ningar där utredanlägg-ningar skett eller planeras att ske.

Behovet av sporthallar med fullstora mått och publikkapacitet är stort. Idag har flera föreningar fått dispens från idrottsförbunden för att kunna spela matcher på hemmaplan, trots bristen på godkända sporthallar. Föreningslivet är även i behov av så kallade temahallar som är anpassade efter de olika idrotternas behov, ex. trampolin och handboll med klister. Ett önskemål är att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det. På så sätt till-godoses fritidens behov (där många skolelever redan är delaktiga).