24.7. Bilaga 1 - 4 Lokalförsörjningsplan Uppl Väsby

(1)

(2)

Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2025 Upplands Väsby kommun

Godkänd av kommunstyrelsen Upplands Väsby kommun Dnr KS/2015:313 Datum: 2015-11-09

Framarbetad av kommunen januari-september 2015:

Kommunledningskontoret

Kontoret för samhällsbyggnad, KSTFU/2015:101 Utbildningskontoret

Social- och omsorgskontoret Kultur- och fritidskontoret Förslag klart 4 september 2015

Kontaktperson: Anna Hedström, kontoret för samhällsbyggnad, 08-590 970 00

(3)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ... 4

1 INLEDNING ... 6

2 BEFOLKNINGSPROGNOS ... 11

3 KOMMUNENS PLANARBETE ... 15

4 UTBILDNINGSNÄMNDEN ... 20

5 SOCIAL- OCH ÄLDRENÄMNDEN ... 35

6 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ... 59

7 LOKALFÖRÄNDRINGAR ... 73

Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter.

BILAGOR

1 Befolkningsprognos 2015-2025

2 Utdrag ur Flerårsplan med budget 2016-2018, investeringar

3 Sammanfattning lokalförändringar och behov 2016-2025

(4)

Sammanfattning

Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser, lokaler och bo- enden för kommunalt finansierade välfärdstjänster inom utbildning samt social- och omsorg och även lokalbehov för kultur- och fritidsaktiviteter. Denna lokal- försörjningsplan beskriver behov för åren 2016-2025.

För perioden 2016-2021 förväntas befolkningen öka med i genomsnitt 600 personer per år. Ök- ningen förväntas bli högst i de västra och centrala delarna av kommunen. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst att påverka antal platser inom förskola och äldreomsorg.

Kommunen är mitt i framtagandet av en ny över- siktsplan, med visionshorisont 2040. Samråd beräknas till hösten 2015 och en antagen över- siktsplan under 2016. En viktig del av samhälls- planeringen är att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd.

I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att i tidigt skede tydliggöra behoven av kommunal service i de nya områdena.

Utbildningsnämnden

Sett till kommunen som helhet beräknas det att uppstå en brist på förskoleplatser från 2016 som fortsätter hela tioårsperioden. I det västra områ- det beräknas brist på förskoleplatser uppstå från år 2017. I det centrala området finns redan i dags- läget en brist på förskoleplatser. Utbildningskon- toret gör bedömningen att två förskolor med totalt cirka 200 platser behöver tillskapas, främst i Fyrklövern för att täcka det förväntade behovet.

I det östra området bedöms platsbehovet vara tillräckligt under prognosperioden. I dagsläget finns inga beställningar på nya förskolelokaler lagda av utbildningskontoret.

Det har historiskt funnits ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen. Detta förhållande håller nu på att ändras på grund av ökad inflytt-

ning till kommunen samt nedläggning av Smed- byskolan. Befolkningsprognosen visar på ett totalt behov av nya grundskoleplatser från år 2016 och under hela prognosperioden. Det är framför allt i de östra och västra områdena som behovet beräknas bli störst. I det centrala området be- döms platsbrist uppstå från år 2019. Enligt direktiven i kommunens flerårsplan 2016-2018 ska utbildningsnämnden planera för en ny kommunal skola i det centrala området (nära Smedby/Fyrklövern) till år 2017.

Utbildningskontoret gör bedömningen att det fortfarande kommer att finnas ett överskott av gymnasieplatser i regionen under de närmaste åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerat med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser.

Social- och äldrenämnden

Antalet äldre kommer att öka under tioårspe- rioden, framför allt efter år 2021, varpå behovet av platser på dagverksamhet och vård- och omsorgsboende beräknas öka. Upplands Väsby kommun har infört LOV (lagen om valfrihet) inom vård- och omsorgsboende och förväntan är att kommande behov ska tillsättas med platser utifrån det. Effekten av LOV-införandet behöver dock följas noggrant och vid behov måste andra alternativ ses över för att tillgodose det kommande behovet av platser på vård- och omsorgsboende.

En ny bostad med särskild service för personer med psykisk ohälsa öppnade i Upplands Väsby 2015, vilket gav ett tillskott om tio nya platser i

(5)

kommunen. Behovet av boendeplatser för mål- gruppen beräknas öka men prognosen behöver ses med stor försiktighet eftersom behoven är svåra att förutse. Social- och äldrenämnden har beställt fyra gruppbostäder samt ett servicebo- ende om elva lägenheter för målgrupper inom LSS. Inom tioårsperioden kommer det att finnas behov att beställa ytterligare en gruppbostad med sex platser.

Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lä- genheter per år för andrahandsuthyrning som försökslägenheter. Bra samarbete med bostads- bolagen och bra bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest utsatta ska kunna få en bostad. För att möta behoven av boende för ensamkommande flyktingbarn behö- ver fler boendeplatser beredas inom kommunen av extern leverantör eller i kommunal drift.

Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram.

Kultur- och fritidsnämnden

Både biblioteket och musikskolan är i behov av utökade ytor; musikskolan i form av större undervisningsrum samt ytor för konstämnet och biblioteket i form av en ungdomsavdelning, utö- kade ytor för barnavdelningen samt ett mer lätt- åtkomligt magasin.

Gunnes gård är ett viktigt besöksmål. För att ytterligare öka gårdens attraktivitet och besöksan- tal skulle ett antal investeringar troligtvis vara nödvändiga. Gården saknar idag fasta toaletter och faciliteter och i återkommande kundunder- sökningar framställs behovet av café eller restau- rangverksamheter i närheten. Bättre parkerings- möjligheter skulle även underlätta för besökare till gården. Ett besökscenter med museilokaler, butik, restaurang och eventuella konferenslokaler vore en intressant framtida större investering.

De delar av kommunens konstsamling som inte för tillfället är utlånat, finns förvarat i ett arkiv.

Arkivet är trångt och inte endamålsenligt. För att tillgodose behoven behövs ett arkiv på minst 25 kvm som är anpassat för konstförvaring. Kultur- och fritidsnämnden behöver på längre sikt en danslokal för att ersätta gamla de föreningar som tidigare haft dansverksamhet i gamla kulturhuset.

Det har under flera år varit diskussioner och önskemål om ett pensionärernas hus för kommunens pensionärsföreningar.

Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpass- ning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av un- derhåll som exempelvis Vilundaparkens löparba- nor och ispist. Även konstgräsplanerna är i behov av påfyllning av granulat samt omläggning, fram- förallt Söderviks konstgräsplan. Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utred- ningar skett eller planeras att ske. Behovet av sporthallar med fullstora mått och publikkapa- citet är stort. Föreningslivet är även i behov av så kallade temahallar som är anpassade efter de olika idrotternas behov, exempelvis trampolin och handboll med klister. Ett önskemål är att bygga matchhallar vid nya skoletableringar även om skolans behov inte kräver det.

Lokalförändringar

I kapitel 7 presenteras en sammanställning för respektive verksamhetsområde. För en överblick, se bilaga 3.

(6)

1 Inledning

Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser, lokaler och bo- enden för kommunalt finansierade välfärdstjänster inom utbildning samt social- och omsorg och även lokalbehov för kultur- och fritidsaktiviteter. Denna lokal- försörjningsplan beskriver behov för åren 2016-2025.

1.1 Arbetet 2015

Fokus för arbetet med lokalförsörjningsplanen har varit att få fram strategiska inriktningar för behoven av nya lokaler, anläggningar och grupp- bostäder.

Under 2015 har kommunen förändrat välfärdsor- ganisationen och skapat tre nya välfärdskontor (utbildningskontoret, social- och omsorgskontoret samt kultur- och fritidskontoret) som hante- rar både kommunens totala välfärdsuppdrag och kommunens egenregi. De tre välfärdsnämnderna utbildningsnämnden, social- och äldrenämnden samt kultur- och fritidsnämnden har fått ansvar för kommunala utförare.

Slutsatserna om lokalbehov fokuserar på åren 2016-2021 med en utblick mot 2025.

I årets lokalförsörjningsplan presenteras lokalför- ändringar dels kopplade till kommande investeringar enligt kommunens flerårsplan 2016-2018, men också som tillkommande behov av nya lokalförändringar utifrån nämndernas slutsatser.

(7)

1.2 Avgränsningar i lokalförsörjningsplanen 2016-2025

1.2.1 Administrativa platser

Under 2015 startade utredningen För Väsby 2020 om nya kontorsplatser för kommunens samlade administration från år 2020 och framåt. I årets lokalförsörjningsplan finns därför inte behov av rent administrativa lokaler med. De administrativa behov som finns medtagna i årets upplaga har en kombinerad funktion med verksamhet, exempelvis lokaler för beroendeenheten eller öppna förskolan där det både finns mottagning, verksamhet och kontor i lokalerna.

1.2.2 Ett lärande Väsby

Under 2014 startade kommunen ett stort skolut- vecklingsprojekt Ett lärande Väsby. Skolprojektet är uppdelat i åtta delprojekt varav lokalförsörj- ning är ett av dessa. Inom delprojektet lokalför- sörjning, som består av fyra olika uppdrag, ska utbildningskontoret tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad bland annat arbeta fram en

strategisk plan som visar var kommunen behöver planera för nya förskolor och skolor eller behålla och utveckla befintliga baserat på befolkningsutveckling och bostadsbyggande. Eftersom den strategiska planen inte är klar förrän under 2016 kan utbildningsnämndens slutsatser om strategisk inriktning för behov av förskole- och grundskole- lokaler påverkas.

1.2.3 Platskapacitet

Kapaciteten som anges i lokalförsörjningsplanen kommer från utförarna själva eller via de uppfölj- ningssystem som finns på välfärdskontoren. Be- gräsningar i ventilation, brand och lokalernas utformning finns i de flesta fall inte med i be- dömningen av den maximala kapaciteten.

För andra avgränsningar än de som presenteras nedan hänvisas till respektive välfärdsområdes kapitel.

(8)

1.3 Framtagande av behov

Respektive välfärdskontor har för framtagande av behov använt kommunens befolkningsprognos, egna erfarenheter, historik och omvärldsbevak- ning. Även planer för bostadsbyggande och lokal- förändringar i kommunens fastighetsbestånd har ingått i materialet, likväl som de välfärdsstrategier som är under utveckling hos välfärdskontoren.

Befintliga verksamheters maximala kapaciteter har jämfört med utnyttjade platser, verksamhets- tider eller bokningar av anläggningar med mera.

Över- eller underskott av platser, lokaler eller anläggningar har sedan analyserats fram med hjälp av bakgrundsmaterialet och bidragit till de slutsatser som välfärdskontoren presentar i sina respektive kapitel.

Behoven för kommunen redovisas som helhet men även uppdelat på västra, centrala och östra Väsby likt tidigare år.

Figur 1visar indelning av kommunen i västra centrala och östra Väsby.

(9)

1.4 Uppföljning av behoven

Lokalförsörjningsplanen ska bidra med underlag till kommunala nämnders verksamhetsplaner för kommande budgetår som tas fram varje höst.

Lokalförsörjningsplanen ska även följas upp och jämföras med kommunens gällande flerårsplan

med budget inför årsskiftet. Behov och slutsatser som konstateras i denna lokalförsörjningsplan och uppföljning utgör underlag inför nästa flerårsplan som tas fram under våren.

Figur 2 visar lokalförsörjningsplanes cykel kopplat till kommunens budgetarbete.

1.5 Organisation 2015

Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott, KSTFU, ansvarar på uppdrag av kommunstyrelsen för helheten av lokalförsörjningsplanen. Ut- bildningsnämnden, social- och äldrenämnden och kultur- och fritidsnämnden fick 2007 i uppdrag

av kommunstyrelsen att samarbeta med KSTFU (då tekniska nämnden) för att säkerställa sina respektive plats- och lokalbehov i lokalförsörj- ningsarbetet.

(10)

De kontor som medverkat i arbetet 2015 samt respektive ansvarsområden i lokalförsörjnings- planen är:

Kontoret för samhällsbyggnad

Projektleder arbetet med lokalförsörjningsplanen, beskriver planerade och pågående lokalföränd- ringar i kommunens lokalbestånd, investeringsvo- lymer, presentation av detaljplaner och framtagande av kart-material.

Utbildningskontoret

Utbildningsnämnden har ansvar för att barn och elever får plats i förskola och i skola. Utbild- ningskontoret är systemägare och ska tillse att det finns tillräckligt med platser och lokaler för be- hovstäckning. I lokalförsörjningsplanen beskriver och analyserar utbildningskontoret kommunens totala behov av antal platser och lokaler för för- skola, grundskola och gymnasiet. Kommunala utföraren ingår i utbildningskontoret från och med sommaren 2015.

Social- och omsorgskontoret

Social- och äldrenämnden ansvarar för bland annat äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg. Social- och omsorgskontoret är systemä- gare och ska tillse att det finns platser, lokaler och bostäder för behovstäckning. I lokalförsörjnings- planen beskriver och analyserar de kommunens totala behov av antal platser och lokaler för äldreomsorg, omsorg om personer med funkt- ionsnedsättning och individ- och familjeomsorg.

Från och med sommaren 2015 ingår kommunala utförare i social- och omsorgskontorets organisation.

Kultur- och fritidskontoret

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kultur- och ungdomsverksamheter samt fritids- och id- rottsverksamheter. Kultur- och fritidskontoret är systemägare och ska möjliggöra att det finns lokaler och anläggningar att erbjuda kommunmed- borgarna. I lokalförsörjningsplanen beskriver och analyserar de kommunens totala behov av lokaler och anläggningar inom kultur och fritids verk- samhetsområden. Kommunala utförare ingår i

kultur- och fritidskontoret från och med sommaren 2015.

Stöd & process

Stöd & process redogör för befolkningsprognosen och ordnar lokalförsörjningsplanens slutliga layout.

Kommunledningskontoret

Kommunledningskontoret bevakar att koppling- en till kommunens strategiska budgetarbete fun- gerar och presenterar helheten av lokalförsörj- ningsplanen gentemot kommunstyrelsen.

Styrgrupp

Lokalförsörjningsplanen har en styrgrupp som består av samhällsbyggnadschefen, ekonomidi- rektören, utbildningschefen, socialchefen, kultur- och fritidschefen samt tillväxt- och utvecklings- chefen. Styrgruppen är beslutande för lokalför- sörjningsplanens upplägg, innehåll och tidplan.

Den godkänner också när lokalförsörjningspla- nen kan gå vidare för hantering i politiska nämn- der och utskott.

(11)

2 Befolkningsprognos

För perioden 2016-2021 förväntas befolkningen öka med i genomsnitt 600 per- soner per år. Ökningen förväntas bli högst i de västra och centrala delarna av kommunen. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst att påverka antal platser inom förskola och äldreomsorg.

2.1 Befolkningsprognos

Stockholms län har de senaste åren haft en ex- pansiv befolkningsutveckling. Under 2014 ökade länet med 1,6 procent vilket var något lägre än året innan då ökningen var 1,7 procent.

Den positiva utvecklingen i länet, som beror på ökat barnafödande och ökad inflyttning till stor- stadsområdet, väntas fortsätta de närmaste åren.

De senaste åren har kommunerna längs pendel- stråken och motorvägarna vuxit mest. Förutom Haninge och Södertälje är det norrortskommu- nerna som har haft stark positiv utveckling.

Upplands Väsby har varit en del av den positiva utvecklingen de senaste åren, med undantag för år 2014, då utvecklingen sjönk kraftigt. Under 2015 och framåt beräknas en ökning av antalet färdigställda bostäder inom kommunen vilket åter tyder på en högre befolkningsökning. I genomsnitt förväntas ökningen vara cirka 800 personer per år under perioden 2016-2018 men avtar under åren 2019-2021. I genomsnitt förväntas en ökning med ungefär 660 personer under perioden 2016-2021. På längre sikt beräknas invånarantalet att uppgå till 48 500 personer.

(12)

2.2 Befolkningsutveckling 2016-2021 med utblick mot 2025

2.2.1 Befolkningsprognos för kommunen som helhet

Befolkningsprognosen från våren 2015 gjordes för elvaårssprioden 2015-2025. Årets lokalför- sörjningsplan fokuserar på behoven under perioden 2016-2021 och gör en kort utblick mot år 2025.

En genomsnittlig befolkningsutveckling med 800 personer per år förväntas under perioden 2016-

2018, vilket medför en befolkning på 45 100 personer år 2018. Skillnaden mellan 2016-2018 och 2019-2021 är att ökningen avtar under 2019- 2021.

Figuren nedan visar den förväntade befolkningsutvecklingen från år 2015 till 2025. Antalet kom- muninvånare 2014 visar den faktiskta befolkningen per den 31 december 2014.

Figur 3 visar den prognosticerade befolkningen under åren 2015-2025. År 2014 visar den faktiska befolkningen per den 31 december 2014.

2.2.2 Befolkningsprognos för kommunens olika delar

I lokalförsörjningsplanen redovisas prognosen efter tre delområden, se figur ett i kapitel ett.

Östra delen ligger öster om E4:an och består av Vik/Fresta med glesbygd i öster, Odenslunda och Bollstanäs. Den centrala delen ligger mellan järn- vägen och E4:an och omfattar Vilunda och Smedby samt den västra delen av kommunen som ligger väster om järnvägen och innefattar Runby med glesbygd.

I prognosen förväntas befolkningen främst öka i de centrala och västra delarna av kommunen.

Under åren 2016-2018 förväntas omkring 140 nya invånare att bo i östra delen av kommunen. I centrala delarna sker en ökning av antalet färdig- ställda bostäder och cirka 900 nya invånare för- väntas under samma period. I västra delen sker också en ökning av antalet bostäder och ungefär 400 nya invånare förväntas fram till 2018.

På längre sikt sker dock en utglesning i östra delarna och fram till 2025 minskar befolkningen med cirka 400 personer eller två procent. Cen- trala och västra delarna ökar antalsmässigt snar- likt med varandra med utblick mot 2025 och i centrala Väsby bor då mer än 20 000 invånare.

(13)

Område 2014 2015 2016 2017 2018 2021 2025

Absolut ökning 2016- 2018

Relativ ökning 2016- 2018

Absolut ökning 2016- 2025

Relativ ökning 2016- 2025 Östra 18 034 18 199 18 345 18 418 18 482 18 420 17 947 137 0,70% -398 -2,00%

Centrala 16 990 17 608 18 043 18 434 18 916 19 938 20 736 873 4,80% 2 693 15,00%

Västra 6 707 6 814 7 211 7 494 7 623 8 249 9 726 412 5,70% 2 515 35,00%

Restförda 85 86 86 87 87 87 86 1 1,20% 1 1,20%

Totalt 41 816 42 707 43 685 44 433 45 109 46 695 48 495 1 424 3,30% 4 810 11,00%

Tabell 1 visar befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under åren 2015-2025 fördelat på östra, centrala och västra Väsby.

Den grupp som ökar mest under 2016-2018 är de äldre pensionärerna, 80 år och äldre, som ökar med 130 personer eller tio procent, åldersgrup- pen 16-18 år ökar med 125 personer eller nio procent. Bland övriga grupper ökar 1-5 åringarna och 12-15 åringarna med fem till sex procent under perioden. På längre sikt, mot 2025 är det

framför allt åttioåringarna och äldre som ökar kraftigt. Denna åldersgrupp ökar med närmare 80 procent och 1 000 personer under prognosen.

Detta beror främst på att 40-talisterna uppnår 80- årsåldern efter 2021.

Ålder 2014 2015 2016 2017 2018 2021 2025

Absolut ökning 2016- 2018

Relativ ökning 2016- 2018

Absolut ökning 2016- 2025

Relativ ökning 2016- 2025

0 502 547 567 580 590 604 611 23 4,10% 44 7,80%

1-5 2 649 2 708 2 796 2 889 2 939 3 055 3 127 231 5,10% 331 11,80%

6-11 3 145 3 176 3 227 3 241 3 273 3 443 3 630 46 1,40% 403 12,50%

12-15 1 911 2 002 2 062 2 116 2 181 2 228 2 321 119 5,80% 259 12,60%

16-18 1 400 1 395 1 426 1 493 1 551 1 647 1 690 125 8,80% 264 18,50%

19-24 3 353 3 369 3 390 3 341 3 318 3 335 3 509 -72 -2,10% 119 3,50%

25-64 21 831 22 297 22 831 23 255 23 629 24 479 25 332 798 3,50% 2 501 11,00%

65-79 5 628 5 779 5 878 5 938 5 981 5 945 5 740 103 1,80% -138 -2,30%

80-89 1 151 1 189 1 257 1 330 1 388 1 686 2 232 131 10,40% 975 78,00%

90-w 246 244 252 250 258 270 299 6 2,40% 47 18,70%

Summa 41 816 42 707 43 685 44 434 45 109 46

695 48

495 1424 3,30% 4 810 11%

Tabell 2 visar befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under åren 2015-2025 enligt åldersfördelning. År 2014 visar den faktiskta befolkningen den 31 december 2014..

(14)

2.3 Skillnader i befolkningsutveckling jämfört med lokalförsörjningsplanen 2015- 2017

Det är små skillnader mellan prognosen som gjordes 2014 och den som gjordes 2015 mot utvecklingen mot 2018. Totalt sett är årets prognos nedskriven med 120 personer mot vad förra prognosen beräknades till. I årets prognos för- väntas befolkningen uppgå till 45 100 personer år 2018 mot 45 220 personer från förra årets prognos.

Vid åldersfördelning av befolkningen är skillna- derna små för de allra yngsta inom kommunen.

Årets prognos visar ett högre antal i de förvärvs- arbetande åldrarna 19-24 år som förväntas bli cirka 300 fler år 2018 jämfört med förra årets prognos. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, är nedskrivna med 90 personer. I övrigt stämmer årets och förra årets prognos väl överens.

Hela kommunen 2018 Prognos 2015 Prognos 2014 Skillnad

Ålder

0 590 590 0

1-5 2 939 2 942 -3

6-11 3 273 3 301 -28

12-15 2 181 2 227 -46

16-18 1 551 1 563 -12

19-24 3 318 3 041 277

25-39 9 354 9 591 -237

40-64 14 275 14 269 6

65-79 5 981 5 966 15

80-w 1 646 1 736 -90

Totalt 45 109 45 227 -118

Tabell 3 Åldersfördelning enligt 2015 års prognos för 2018 jämfört med 2014 års huvudprognos för 2018.

(15)

3 Kommunens planarbete

Kommunens samhällsplanering, översiktlig planering såväl som detaljplanering, görs på uppdrag av kommunstyrelse och byggnadsnämnd. Detaljplaneläggning för bostäder har stor betydelse för var behovet av kommunal service kommer att uppstå.

3.1 Behov av kommunal service i nya områden

Kommunen är mitt i framtagandet av en ny över- siktsplan, med visionshorisont 2040. Samråd beräknas till hösten 2015 och en antagen över- siktsplan under 2016. En viktig del av samhälls- planeringen är att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd.

I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att i tidigt skede tydliggöra behoven av kommunal service i de nya områdena.

Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det tar ofta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en be- gränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Bostadsbyggan- det bedöms de närmaste åren uppnå kommun- fullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år.

(16)

3.2 Detaljplanearbete

Nedan beskrivs kortfattat några av kommunens detaljplaner som innehåller bostäder fram till 2021 samt områden där planläggning pågår.

Samtliga pågående detaljplaner finns på kommunens hemsida. Om detaljplanerna innehåller nå- gon form om utbyggnadsmöjligheter för vård, omsorg, skola, kultur eller fritid står det nämnt i kapitel 3.2.1 och 3.2.2.

Detaljplanerna är med i underlaget för framtagande av befolkningsprognosen. Behov av platser på grund av befolkningsökningen är således med i analyser och slutsatser för social- och äldrenämn- den och utbildningsnämnden i kommande kapitel i den här lokalförsörjningsplanen.

Figur 4 visar detaljplaner med bostäder under genomförande och pågående detaljplanearbeten. Bokstav i kartan mostavarar position för detaljplan nedan med samma bokstav.

A Eds allé H Prästgårdsmarken O Wijk Oppgård

B Trädgårdsvägen I Väsby Entré P Älvsundadalen

C Messingen J Järnvägsparken Q Runby skola

D Tegelbruket K Optimusvägen-Finspångsvägen R Runby torg

E Sigma/Hammarbyvägen L Fyrklövern S Hammarbyvägen

F Holmvägen M Sandavägen- Stockholmsvägen T Smedsgärdstomten

G Östra Frestaby N Odenslunda skola och bostäder U Infra city

(17)

3.2.1 Detaljplaner under genomförande Eds allé (A)

Detaljplanen för Eds allé vann laga kraft våren 2014 och medger cirka 650 nya bostäder i 2-4 våningshus samt lokaler och verksamheter. Unge- fär 300 av dessa förväntas färdigställas under perioden 2015-2018 resterande till 2021.

I området finns planlagt för två förskolor alternativt skolor, kommunen äger marken. Samtliga kvarter med beteckningen bostad medger uppfö- rande av gruppbostad enligt LSS med tillhörande gemensamma utrymmen.

Trädgårdsvägen (B)

En detaljplan på Trädgårdsvägen i Runby vann laga kraft våren 2015, den ger möjlighet till ett punkthus om cirka 30 lägenheter. Preliminär inflyttning 2017.

Messingen, Tegelbruket,

Sigma/Hammarbyvägen och Holmvägen i Centrala Väsby (C, D, E, F)

De gällande detaljplanerna södra Messingen (C), Tegelbruket (D), Sigma/Hammarbyvägen (E) och Holmvägen (F) förväntas ge totalt ungefär 650 nya bostäder. Byggproduktion pågår hösten 2015 i Tegelbruket, Sigma/Hammarbyvägen och Holmvägen. Majoriteten är beräknad att färdig- ställas under perioden 2016-2018.

Inga nya förskolor eller grundskolor planeras i inom dessa detaljplaner. Ett nytt vård- och omsorgsboende, Brobacken, med 76 platser öppnade i augusti 2015 i kvarteret Messingen.

Figur 5 visar nytt punkthus vid Hammarbyvägen.

(18)

Östra Frestaby (G)

Detaljplanen för Östra Frestaby medger omkring 200 småhus. Utbyggnaden har startat under 2015.

Planbestämmelsernas utnyttjandegrad för bostä- der möjliggör gruppbostad enligt LSS. Kommu- nen äger mark planlagd för bostäder och en gruppbostad planeras.

Befintlig gruppbostad för korttidsboende finns i södra delen av planområdet och marken där är även planlagd för förskola alternativt skola. Mar- ken ägs av kommunen.

3.2.2 Pågående detaljplanearbeten Prästgårdsmarken (H)

I Prästgårdsmarken pågår ett planarbete som innebär 65 nya bostäder i radhus. Bebyggelsen beräknas påbörjad 2016-2017.

Kommunal mark avsätts för en ny gruppbostad enligt LSS som ersätter ett befintligt boende i närområdet.

Väsby entré (I)

Planprogram för Väsby entré (stationsområdet) godkändes i mars 2015 vilket anger möjligheten till ungefär 850 nya bostäder på västra sidan järn- vägen och eventuellt ett antal i anslutning till stationen på östra sidan. Bostadsutbyggnaden beräknas kunna påbörjas efter 2018.

I programarbetet har utbildningskontoret (dåva- rande kundvalskontoret) uppskattat ett behov av 100 nya förskoleplatser. Flera grundskolor finns i området och de har bedömts initialt räcka till för den elevökning som sker i området. Vid en hög befolkningstillväxt kan dock en ny skola behövas.

I fortsatt planarbete behöver bostäderna ge möj- lighet för servicebostäder och LSS- gruppbostäder.

Järnvägsparken (J)

Detaljplaneläggning har påbörjats för detaljplanen Järnvägsparken vilken inrymmer cirka 130 stu- dent- och smålägenheter samt 30 ordinarie lägen- heter.

Optimusvägen-Finspångsvägen, Vilunda 18:1 (K)

I hörnet Optimusvägen-Finspångsvägen har ett planarbete just påbörjats för ett mindre bostads- projekt med runt 35 lägenheter varav majoriteten smålägenheter.

Fyrklövern (L)

Fyrklövernområdet innehåller fem detaljplaner som tillsammans kommer att kunna ge omkring 2 000 nya bostäder i ett varierat bostadsutbud. De första 500 beräknas kunna färdigställas under 2018. I Fyrklövern finns just nu tecknade optionsavtal för cirka 1 100 bostäder därtill kommer ungefär 140 vård- och omsorgsboendeplatser. På icke kommunal mark söder om Mälarvägen ryms ytterligare runt 400 bostäder från 2018 och framåt.

Det finns också optionsavtal på att bygga en ny förskola väster om Dragonvägen som ersättning för förskolan Visselpipan. Ytterligare en förskola om ett hundratal platser behöver lokaliseras inom området.

Med optionsavtal menas att byggherrar har opt- ion på markanvisning för att uppföra bostäder (och annat) under förutsättning att kommande detaljplan vinner laga kraft.

Kommunen kommer inte äga mark eller uppföra lokaler för förskola eller vård- och omsorgsboende, inte heller förvalta lokaler som inrymmer detta i Fyrklövern.

(19)

Figur 6 visar en bild av renovering av "blå husen" i centrum.

Sandavägen-Stockholmsvägen, Vatthagen 1:103 (M)

Ett planförslag har varit på samråd för att möjlig- göra bostäder, hotell och verksamheter i kors- ningen Sandavägen-Stockholmsvägen. Omfatt- ningen av bostäder utreds vidare.

Odenslunda skola och bostäder (N)

Odenslunda skola ersätts med en ny skola på del av befintlig skoltomt. På de gamla skolbyggna- dernas plats planeras 50 bostäder i flerbostadshus och radhus. Beräknas färdigställt 2016-2017.

Kommunen äger marken.

Wijk Oppgård (O)

Det större projektet på östra sidan är Wijk Opp- gård där cirka 115 småhus och ungefär 25 lägen- heter i flerbostadshus planeras. Samråd på detaljplanen genomfördes hösten 2014. Pågående detaljplanearbete för området kan komma att på-

Planförslaget innehåller en omlokalisering och nybyggnad av Vikskolan. Önskemål finns om att detaljplanen kan möjliggöra en gruppostad enligt LSS på kommunens mark

3.2.3 Utblick Älvsundadalen (P)

Ett visionsarbete pågår tillsammans med Sollen- tuna kommun för Älvsundadalen-Rotebro för att studera framtida utvecklingsmöjligheter för bo- städer och verksamheter.

Runby skola, Runby torg, Hammarbyvägen, Smedsgärdstomten, Infra City (Q, R, S, T, U) Under tioårsperioden studeras också förutsätt- ningarna med eventuell efterföljande detaljplane- läggning för bostäder i vid Runby skola (Q), Runby torg (R), Hammarbyvägen vid f.d. Hassel- skolan (S), Smedsgärdstomten vid Smedsgärds- hallen (T) samt i Infra City (U).

(20)

4 Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasie- särskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Utbildningskon- toret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor.

Verksamheter under utbildningsnämndens an- svarsområde utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksam- hetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare.

Den kommunala regin avseende barn och utbildning drevs tidigare med Väsby Välfärd som huvudman. Under 2015 lades Väsby Välfärd ned som organisation och dåvarande kundvalskon- torets utbildningsavdelning tog över huvudman- naskapet för alla förskolor och skolor i kommunal regi. Det nya namnet är utbildningskontoret.

Den nya organisationen innebär bland annat att

kommunala förskolechefer och rektorer blir un- derställda utbildningskontorets chef.

Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån i vilka kom- mundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden.

Ungdomar skrivna i kommunen går på gymnasieskolor över hela riket. Inom vuxenutbildningen är andelen elever i fristående regi 100 procent. Sär- skild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi.

(21)

4.1 Förskoleverksamhet

Enligt Skolverket innebär förskoleverksamhet att

”förskolan ska lägga grunden för den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Barnen ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som går där. Barnen ska få möjlighet att lära sig saker genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Förskolan är en egen skolform och verksamheten kommer att omfattas av begreppen utbildning och under- visning. Undervisningen sker under ledning av förskollä- rare, men det kan också finnas annan personal för att främja barnens utveckling och lärande. Personalen plane- rar den pedagogiska verksamheten så att barnen får skapa, lära och utforska. Det gör man till exempel genom att leka, samarbeta, måla, snickra och sjunga. Att skapa trygghet för både barn och vårdnadshavare är en viktig uppgift för förskolan.”

I Upplands Väsby driver tio olika utförare 29 förskolor (maj 2015). Dessutom bedriver en fri- stående utförare verksamhet inom pedagogisk omsorg (familjedaghem) med cirka 30 barn. Ef- tersom den pedagogiska omsorgen bedrivs i utfö- rarnas egna hem tas den inte med i lokalbehovsa- nalysen. I maj 2015 gick 2 435 barn i förskola. 77 procent av barnen går i förskola i fristående regi.

Flera förskolor har speciella inriktningar, exempelvis Montessori-pedagogik och språk.

I kommunen finns även ”öppen förskola”, vilket är en verksamhetsform dit vårdnadshavare med barn i åldern 0-6 år, som saknar barnomsorg, kan vända sig. Verksamheten är kostnadsfri och ingen anmälan behövs. Det finns tre öppna förskolor i kommunen. En drivs i kommunal regi och är belägen i centrala Väsby och övriga två drivs av Eds och Fresta församlingar och är belägna i Runby respektive Bollstanäs.

(22)

Figur 7 visar kommunens 29 förskolor. Privata utförare markeras med triangel och kommunala utförare med kvadrat

1 Harva gård 11 Smedby hage 21 Bullerbyn

2 Eds förskola 12 Sverigefinska förskolan 22 Bollen

3 Skogsdungen 13 Hopprepet 23 Sundsborg

4 Ringblomman 14 Visselpipan 24 Skutan

5 Stallet 15 Halsbandet 25 Sanda Ängar

6 Regnbågen 16 Omvärlden 26 Borgen

7 Folkparken 17 Råbäcken 27 Pelikanen

8 Senapskornet 18 Spargrisen 28 Bryggan

9 Fantasia 19 Gläntan 29 Skogstorp

10 Solkatten 20 Vik

4.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning

2016-2025

Fristående utförare kan själva genom kontakter med byggherrar beställa lokaler (plats och storlek) utan kommunens inblandning. Det är dock kommunen som godkänner om verksamheten får startas. Det kan också vara så att kommunen äger lokalerna och hyr ut dessa till fristående utförare.

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Från och med hösten 2014 infördes möjligheten att bedriva barnomsorgsverksamhet på obekväm arbetstid (”nattis”). Detta har inte medfört något behov av utbyggnad av befintliga lokaler, då verksamheten i dagsläget omfattar ett fåtal barn och bedrivs i den aktuella förskolans befintliga lokaler. Då efterfrågan för närvarande inte är stor finns i dagsläget inga planer på att utöka verksamheten.

(23)

30 timmars förskola

Kommunfullmäktige beslöt under 2015 att införa 30 timmars förskola för alla som så önskar från september 2015.

Mindre barngruper

Hos Skolverket kan kommunala och fristående huvudmän söka statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan för läsåret 2015/2016 och framåt.

Avsikten med bidraget är att det ska användas till att förskolorna

1) antingen minskar barngruppernas storlek eller 2) undviker en planerad utökning av barngrupper Exempel på sådana åtgärder kan vara att starta en ny avdelning, vilket innebär en utökning av loka-

ler, samt mer personal på förskolan och/eller en minskning av antalet inskrivna barn på förskolan.

Däremot anses inte åtgärder som till exempel personalförstärkningar, uppdelningar av barn i åldersgrupper samt ändringar i personalens kom- petens leda till mindre barngrupper. De som beviljas bidrag får 30 000 kr för varje plats som barngruppen minskas med. Det går också att få statsbidrag för att undvika en planerad utökning av barngruppens storlek. Om fler ansöker än vad bidraget räcker till så gör Skolverket ett urval.

Huvudmän för förskolor med de största barn- grupperna ska enligt förordningen prioriteras.

Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att till år 2016 utarbeta ett förslag till nya förskolelokaler för ökat barnantal och mindre barngrupper.

Figur 8 Bryggans förskola

(24)

Visselpipan

Förskolan Visselpipan, med knappt 140 barn, flyttade under hösten 2014 verksamheten till temporära paviljonger på före detta Smedsgärds- skolans tomt. Förskolans nuvarande lokaler revs under 2015 för att ge plats till nybyggnation i Fyrklövern. Förskolan kommer att flytta tillbaka sin verksamhet i området så snart byggnationen är klar. Det är i dagsläget dock inte klart om de nya förskolelokalerna kommer att ha plats för lika många barn som i den tidigare verksamheten.

Den planerade nybyggnationen i Fyrklövern kommer enligt tidigare beräkningar från dåva- rande kundvalskontoret att generera ett behov av cirka 100 nya platser, utöver de platser som finns i Visselpipan.

Vårdnadsbidrag

Upplands Väsby kommun betalar ut vårdnadsbi- drag till dem som söker sådant. I dagsläget betalas det ut till drygt 60 barn per månad. I en departe- mentspromemoria föreslår regeringen att vård- nadsbidraget ska avskaffas den 31 december 2015. Skulle vårdnadsbidraget tas bort kommer förmodligen motsvarande behov av förskoleplat- ser att uppstå. De vårdnadshavare som redan beviljats vårdnadsbidrag kommer att fortsätta få det (maximal längd är 23 månader). Ett fåtal barn kommer att kunna få det till slutet av år 2017.

4.1.2 Befolkningsutveckling för barn 1-5 år 2016-2025

Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer antalet barn i förskoleålder att under den kommande tioårsperioden att vara lägre jämfört med föregående års prognos. Ser man däremot till de närmast kommande åren är skillnaden marginell. Åldersgruppen 1-5 år kommer att vara närmare 500 barn större år 2025 än den är i dags- läget. Se vidare bilaga 1 befolkningsprognos.

4.1.3 Platsbehov inom förskoleverksamheten I maj 2015 fanns enligt utförarna 2 365 barn inskrivna i förskoleverksamhet (exklusive pedagogisk verksamhet). Antalet platser (maximal kapacitet) uppskattades samtidigt totalt till 2 425, vilket ger ett överskott om 60 platser i hela kommunen.

I beräkningarna av platsbehovet antas 90 procent av barnen efterfråga förskoleplats. Antagandet baseras på historiska värden men även på en bedömning av hur arbetsmarknaden utvecklas (till exempel fler kvinnor i förvärvsarbete/utökad arbetstid).

I tabellerna nedan visas hur platsbehovet bedöms utvecklas fram till år 2025, för såväl kommunen totalt som för kommunens tre prognosområden.

Summan av delområden är inte alltid lika med summan för kommunen totalt på grund av avrundningsfel.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

1-5 år (medel) 2 677 2 748 2 840 2 913 2 950 2 993 3 038 3 068 3 093 3 110 3 117 90 % beläggning 2 409 2 473 2 556 2 621 2 655 2 693 2 734 2 761 2 783 2 799 2 805 Max. kapacitet 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425 2 425

Differens 16 -48 -131 -196 -230 -268 -309 -336 -358 -374 -380

Tabell 4 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för kommunen totalt. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Differens 140 118 91 71 66 67 69 83 101 121 140

Tabell 5 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för östra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

(25)

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

1-5 år (medel) 418 435 472 494 503 522 546 573 606 642 682

90 % beläggning 376 391 424 445 453 469 491 516 545 577 613

Max. kapacitet 408 408 408 408 408 408 408 408 408 408 408

Differens 32 17 -16 -37 -45 -61 -83 -108 -137 -169 -205

Tabell 6 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för västra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

1-5 år (medel) 1 010 1 042 1 064 1 089 1 112 1 136 1 156 1 174 1 186 1 190 1 184 90 % beläggning 909 938 957 980 1 001 1 022 1 040 1 057 1 067 1 071 1 065

Max. kapacitet 752 752 752 752 752 752 752 752 752 752 752

Differens -157 -186 -205 -228 -249 -270 -288 -305 -315 -319 -313 Tabell 7 visar behovsberäkning av förskoleplatser 2015–2025 för centrala området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

Vid utgången av år 2015 beräknas det finnas ett överskott på 16 förskoleplatser totalt i kommunen.

Under den följande tioårsperioden förväntas ett platsunderskott uppstå i hela kommunen. I de centrala delarna kommer platsunderskottet att vara störst. Nya platser behöver tillskapas redan år 2015. I de västra delarna uppstår ett underskott av platser från år 2017, medan det i de östra delarna bedöms finnas ett platsöverskott under hela perioden.

4.1.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn i förskoleåldern att öka under den kommande tioårsperioden. Eftersom efterfrågan på förskoleplatser bedöms ligga åtminstone på nuvarande nivå och troligen högre medför detta ett ökat behov av förskoleplatser i kommunen. I kommunen som helhet kommer det att finnas ett underskott av platser under de kommande tio åren. Med nuvarande kapacitet hos förskolorna kommer ett platsunderskott att uppstå redan år 2015 i de centrala delarna av kommunen. Det är endast i det östra området som ett överskott av platser beräknas finnas under prognosperioden.

När kommunen investerar i nya lokaler är en förutsättning att det finns en mottagare av hyres- kontraktet redan i planeringsskedet. För att kunna hantera beställningar av nya lokaler där det inte

raren. I den tidigare organisationsmodellen var dåvarande kundvalskontoret beställare av försko- lelokaler på uppdrag av utbildningsnämnden. I och med den nya organisationen med utbild- ningskontor och utbildningsnämndens utökade ansvar för kommunala utförare behöver denna hantering ses över. Ett arbete kring detta pågår i Ett lärande Väsby.

Kommunen är huvudman för de kommunala förskolorna och även tillsynsmyndighet för samt- lig förskoleverksamhet inom kommunens grän- ser. Detta innebär bland annat att det är kommunen som ger tillstånd för nya förskolor att starta verksamhet. Det är även kommunens ansvar att tillgodose kommuninvånarnas behov av försko- leplatser. Genom att ge tillstånd för nya förskolor kan kommunen reglera antalet förskoleplatser.

Eftersom cirka 80 procent av förskolorna drivs av fristående utförare kan det dock vara strategiskt svårt med den långsiktiga planeringen då kommunen inte äger rådighet över de fristående förskolorna. Om en fristående förskola väljer att lägga ned verksamheten och kommunen inte äger lokalerna kan ett kritiskt läge uppstå.

Det finns inga beslut om hur stor andel av för- skoleverksamhet som bör drivas i kommunal regi för att på så sätt göra det enklare för kommunen att anpassa lokalbehoven på kort och lång sikt.

Med tanke på hur behovet av förskoleplatser kommer att öka under prognosperioden är det dock inte sannolikt att någon förskola kommer att läggas ned av ekonomiska skäl. Det är i stället

(26)

Vid tidigare planering och byggande av förskole- lokaler har dessa oftast uppförts som fristående byggnader med egna utomhusytor. Med tanke på den förtätning i främst de centrala delarna av kommunen är det ett alternativ att nya lokaler för förskoleverksamhet kan etableras i nyuppförda flervåningshus, där verksamheten samsas med exempelvis bostäder eller kontorsverksamhet.

Det ställer i sin tur krav på flexibla lokaler som relativt snabbt kan anpassas till verksamhetsför- ändringar.

Med tanke på den relativt långa tidsrymd, 2-6 år från beställning av lokaler till att dessa är färdiga att tas i bruk, kan det bli aktuellt med andra alternativ, exempelvis paviljonger eller tillgängliga lokaler. Det kan vara en lösning under nybyggnation av ett område som saknar förskola i närheten, men även i väntan på att permanenta lokaler färdigställs.

En princip har varit att förskoleplats ska kunna erbjudas i närheten av hemmet, vilket gör att den geografiska spridningen av förskolor i kommunen varit stor. Självfallet finns fler förskolor i områ- den med hög befolkningstäthet och/eller många barnfamiljer. Bostadsområden förändras dock över tiden. Ett område kan under en given tids- period ha många barnfamiljer men gradvis få en förändrad demografisk sammansättning med andra krav på samhällsservice.

Fyrklövern byggs etappvis, men kommer inte att vara färdigbyggt förrän om ett antal år. Till dess att lokaler finns tillgängliga i nybyggnationen kan tillfälliga lösningar vara ett alternativ.

4.1.5 Slutsats förskola

Sett till kommunen som helhet beräknas det att uppstå en brist på förskoleplatser från 2016 som fortsätter hela tioårsperioden.

I det västra området beräknas brist på förskole- platser uppstå från år 2017. Kommunen har för- skoletomter i Eds allé där ett nytt bostadsområde kommer att byggas. Ur strategisk synpunkt kan det vara viktigt att en förskola finns i området.

I det centrala området finns redan i dagsläget en brist på förskoleplatser. Utbildningskontoret gör bedömningen att två förskolor med totalt cirka 200 platser behöver tillskapas, främst i Fyrklö- vern för att täcka det förväntade behovet. Sedan tidigare har privata fastighetsägare och enskilda huvudmän långt gångna samarbeten om nya för- skolor i området. I och med detta kommer kommunen inte ha rådighet över varken lokaler eller platser.

I det östra området bedöms platsbehovet vara tillräckligt under prognosperioden. Dock kan det vara viktigt att tillskapa nya förskolor i områden där det byggs många nya bostäder.

I dagsläget finns inga beställningar på nya försko- lelokaler lagda av utbildningskontoret. Under 2016 måste utbildningskontoret göra en mer detaljerad analys av platsbehov för de kommande åren. När denna analys är gjord kan beställningar på lokaler läggas.

I och med den nya organisationen behöver den tidigare rutinen för lokalbeställningar ses över vilket kommer ske inom ramen för skolutveckl- ingsprojektet Ett lärande Väsby och delprojektet lokalförsörjning.

(27)

4.2 Grundskoleverksamhet

Kommunen är enligt lag skyldig att förse samtliga barn i åldern 6-16 år skrivna i Upplands Väsby kommun, med plats i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Grundskola och grund- särskola är obligatoriska skolformer som omfattas av skolplikt för alla barn i åldern sju till sexton år.

Förskoleklass erbjuds barn vars vårdnadshavare så önskar. Mellan 90 och 99 procent (det finns en variation under året) av barnen går i förskole- klass.

Till höstterminen 2015 beräknas drygt 4 700 elever i åldern 6-15 år gå på någon av de 13 grund- skolorna i kommunen. Dessa 13 grundskolor drivs av sex olika utförare. Åtta skolor drivs i fristående regi och fem i kommunal regi. De kommunala skolorna har cirka 55 procent av marknaden (elevantal).

I det västra området omfattar den enda skolan samtliga årskurser och det är Runbyskolan (kommunal).

I det centrala området finns fem skolor, varav fyra omfattar samtliga årskurser (F-9). Skolorna är Väsbyskolan (kommunal), Vittra Väsby (fri- stående), Sverigefinska skolan (fristående), Eng- elska skolan (fristående) och Sandbergska Com- petens (fristående).

I det östra området finns sju skolor, varav tre omfattar högstadium (årskurs 6-9). Skolorna är Vikskolan (fristående), Södervikskolan (fri- stående), Frestaskolan (fristående), Odenslunda skola (fristående), Breddenskolan (kommunal), Grimstaskolan (kommunal) och Bollstanäs skola (kommunal).

Enligt Skolverkets statistik år 2014 gick 94 procent av barn 6-15 år, som är folkbokförda i Upp- lands Väsby, i skola inom kommunen. Det fanns cirka 300 barn som gick i skola utanför kommunen och cirka 130 barn från andra kommuner som gick i skola i Upplands Väsby. Totalt gick 4 590 barn i skola i kommunen.

(28)

Figur 9 visar kommunens 13 grundskolor. Privata utförare markeras med triangel och kommunala utförare med kvadrat.

1 Runby skola F-9 6 Sandbergska Competens F-9 11 Södervikskolan 6-9

2 Väsby skola F-9 7 Odenslunda skola F-5 12 Frestaskolan F-5

3 Sverigefinska skolan F-9 8 Breddenskolan F-5 13 Bollstanäs skola F-5 4 Engelska skolan F-5 9 Vikskolan F-5

5 Vittra Väsby F-9 10 Grimsta skola 6-9

4.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning

2016-2025

Smedbyskolan, en F-9-skola i kommunal regi, stängdes efter vårterminen 2015 på grund av för litet elevunderlag. Skolan hade då 210 elever.

Elever i årskurserna F-7 erbjöds plats i Väsbysko- lan och elever i årskurserna 8-9 i Grimstaskolan (båda kommunala skolor). De flesta eleverna valde inför höstterminen 2015 att flytta till någon av dessa två skolor.

Smedbyskolan hade en kapacitet på 280 elever; en kapacitet som nu försvunnit i det totala utbudet.

På Väsbyskolan kunde kapaciteten utökas med 75 platser för att ta emot elever från Smedbyskolan.

Grimstaskolan hade sedan tidigare tillräckligt

många platser för att kunna ta emot de nya eleverna från Smedbyskolan. Totalt minskade kapaciteten vid skolorna i kommunen från cirka 5 290 till cirka 5 080 elever.

Odenslunda skola invigs höstterminen 2015 och ersätter en gammal skola på samma fastighet.

Den nya skolan har en kapacitet på 200 elever.

Vikskolan är planerad att rivas och ersättas med en ny skola i samma område. Det beräknas att ett ökat antal grundskoleplatser behövs i det östra området under prognosperioden. Nuvarande kapacitet för skolan är 300 elever och eftersom behovet av platser beräknas öka i området måste en noggrann analys göras av hur stor kapacitet den nya skolan ska dimensioneras för.

(29)

Kunskapsskolan har tidigare sökt och beviljats tillstånd att starta en skola med årskurs 4-9 i kommunen. Avsikten var att verksamheten skulle börja från och med höstterminen 2015, men så har inte skett.

Ett utbildningsföretag har ansökt om att få starta grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Upplands Väsby kommun med start läsåret 2016/2017. Ansökan avslogs av Skolinspektionen i juni 2015.

Thoren Framtid har ansökt om att få starta en grundskola med cirka 400 elever i Upplands Väsby kommun till läsåret 2016/2017. Skolin- spektionen kommer att fatta beslut i ärendet till hösten.

4.2.2 Befolkningsutveckling för barn 6-15 år 2016-2025

Enligt befolkningsprognosen 2015 kommer antalet barn i grundskoleålder att under den kommande tioårsperioden att vara lägre jämfört med föregående års prognos. Antalet barn i skolålder (6-15 år) kommer att vara närmare 900 fler år 2025 än i dagsläget. Se vidare bilaga 1 – befolkningsprognos.

4.2.3 Platsbehov inom grundskola

I maj 2015 fanns, enligt utförarna, cirka 4 735 barn inskrivna i grundskolan. Antalet platser (maximal kapacitet) uppskattades samtidigt totalt till knappt 5 100 (om Smedbyskolan exkluderas).

Detta gav ett överskott om knappt 350 platser i kommunen totalt.

I beräkningarna av platsbehovet antas 98 procent av barnen gå i grundskola. Eftersom det råder skolplikt borde 100 procent av barnen gå i grundskola, men det finns ett bortfall (till exempel elever som går i särskola eller specialskola).

I tabellerna nedan visas hur platsbehovet bedöms utvecklas fram till år 2025, för såväl kommunen totalt som för de tre prognosområdena. I beräk- ningarna ingår även förskoleklass. Summan av delområden är inte alltid lika med totalsumman på grund av avrundningsfel.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Differens 70 -45 -131 -209 -305 -383 -442 -498 -554 -630 -711

Tabell 8 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för kommunen totalt. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Differens -175 -183 -158 -141 -128 -93 -54 -24 16 52 72

Tabell 9 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för östra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

(30)

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 6-15 år (medel) 698 748 809 853 892 934 978 1 021 1 071 1 124 1 182 98 % beläggning 684 733 792 836 874 915 958 1 001 1 050 1 102 1 158

Max. kapacitet 750 750 750 750 750 750 750 750 750 750 750

Differens 66 17 -42 -86 -124 -165 -208 -251 -300 -352 -408

Tabell 10 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för västra området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Differens 179 123 69 15 -54 -121 -177 -222 -266 -323 -370

Tabell 11 visar behovsberäkning av grundskoleplatser 2015–2025 för centrala området. Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser.

I slutet av beräknas ett överskott om cirka 70 platser totalt i kommunen. Dessa platser är ojämnt fördelade mellan de olika områdena. Det största överskottet finns i det centrala området men även i det västra området finns ett överskott.

Åren därefter beräknas det totalt bli ett underskott av platser ända fram till år 2025. I det östra området uppstår ett platsunderskott redan år 2015 och fram till år 2023. Platsunderskott be- räknas även uppstå i de västra och centrala områ- dena. I det västra området från och med år 2017 och i det centrala området från och med år 2019.

I det centrala området går fler elever än vad som finns i området (elevunderlaget). I det östra om- rådet går tvärtom färre elever än vad som finns i området. I det västra området går något färre elever än förväntat relaterat till elevunderlaget.

Det är därför rimligt att anta att det främst är barn från det östra området som, i viss utsträck- ning, går i skolor belägna i det centrala området.

Yngre barn går generellt i skolor belägna nära hemmet, men med ökande ålder väljer man skolor belägna längre bort. Det fria skolvalet gör att eleverna inte är bundna till en skola i närområdet.

Valet av skola hänger också ihop med elevernas ålder och vilka årskurser skolorna erbjuder. Totalt sett prognostiseras den största ökningen ske för äldre barn (12 -15 år) fram till år 2025. Även i det östra området är det andelen äldre barn som har den största ökningen. I de västra och centrala områdena är ökningen relativt jämnt fördelad mellan åldrarna.

4.2.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Barnens ålder är viktig vid planering av var en eventuell ny skola ska planeras. I de lägre årskur- serna är det önskvärt att skolan ligger så nära hemmet som möjligt, men med stigande ålder på barnen minskar detta behov något. Skollokalerna utformas olika beroende på vilka årskurser den har. I de högre årskurserna är det till exempel viktigt att ha tillgång till specialsalar i skolan. Den demografiska sammansättningen i ett område varierar dock från tid till annan, vilket gör att flexibilitet i lokalanvändningen är viktigt att ta hänsyn till redan på planeringsstadiet.

Tidigare år har det i kommunen funnits ett relativt stort överskott av platser i skolorna. Enligt den nya prognosen kommer detta överskott att raderas ut under de närmaste åren och ett platsunderskott uppstår.

Det är också viktigt att ha i åtanke att i befolkningsprognosen ingår inte elever som definieras som ensamkommande barn, nyanlända eller asyl- sökande. Denna kategori genererar självfallet ett ökat behov av platser i skolorna utöver de pro- gnosberäkningar som gjorts enligt tabellerna ovan. Att göra prognoser över hur denna kategori utvecklas framöver är inte enkelt. Till hösttermi- nen 2015 väntar drygt 30 elever på att börja i skola i kommunen och det mesta talar för att denna kategori kommer att öka.

(31)

4.2.5 Slutsats grundskola

Det har historiskt funnits ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen. Detta förhållande håller nu på att ändras på grund av ökad inflyttning till kommunen samt nedläggning av Smed- byskolan.

Befolkningsprognosen visar på ett totalt behov av nya grundskoleplatser från år 2016 och under hela prognosperioden. Det är framför allt i de östra och västra områdena som behovet beräknas bli störst. I det centrala området bedöms platsbrist uppstå från år 2019.

Enligt direktiven i kommunens flerårsplan 2016- 2018 ska utbildningsnämnden planera för en ny kommunal skola i det centrala området (nära Smedby/Fyrklövern) till år 2017. När den nya skolan ska vara klar att tas i bruk finns ännu inte angivet. Troligen behövs den innan tioårspe- riodens slut (åren efter 2020).