Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgens verksamhet inne-fattar:

• Social barn- och ungdomsvård

• Missbruks- och beroendevård

• Ekonomiskt bistånd

• Mottagning och introdukton av nyan-lända

• Stöd och hjälp till människor som utsatts för brott

• Hemlöshet och utestängning från bo-stadsmarknaden

Förutom kontorslokaler för individ- och familje-omsorgens så har individ och familjeomsorgen behov av verksamhetslokaler för det stöd och behandling som erbjuds kommunmedborgarna i form av insatser med eller utan myndighetsbeslut.

De lokalbehov som inte omfattas av projektet

”För Väsby 2020” beskrivs här i lokalförsörj-ningsplanen. Individ och Familjeomsorgen har också ett behov av tillgång till lägenheter för andrahandsuthyrning i form av till exempel för-söksboende till olika målgrupper som inte själva kan få teckna bostadskontrakt.

Individ och Familjeomsorgen fattar beslut om insatser för individer som innebär behov av plat-ser på familjehem och Hem för vård eller boende (HVB). Familjehem och HVB samt träningsbo-ende rekryteras eller avropas efter upphandling vartefter behov av placering uppstår. Kommunen abonnerar stadigvarande på 15 platser för ensam-kommande barn på Vårljus. Totalt är det aktuella behovet i augusti 2015 cirka 102 årsplatser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården, 60 års-platser för ensamkommande flyktingbarn och nio årsplatser inom beroendevården.

Beroendevården tillhandahåller ett stödboende i egen regi, 96:an, med nio platser avsett för perso-ner som deltar i behandling eller eftervård av sitt missbruk. Efter vistelse på stödboendet går de flesta vidare i den boendekedja som beroende-vården erbjuder. Boendekedjan innebär att man via utslussningslägenhet kommer vidare till eget ordnat boende eller att man efter ansökan beviljas försökslägenhet.

2014 var det totalt cirka 3500 besök till barn-morska och 850 besök till kurator

Individ och familjeomsorgen driver öppna för-skolan på uppdrag utbildningsnämnden som en del av Familjecentralen på Dragonvägen 92. An-talet besök är omkring 14 000 per år.

Upplands Väsby kommun, individ- och familje-omsorgen, administrerar och hyr ut för närva-rande 100 lägenheter till personer som efter nog-grann prövning bedöms sakna egen förmåga att själv ordna bostad för sig och sin familj¹. For-mellt är det kommunen som upprättar första-handskontraktet med hyresvärden medan ett andrahandskontrakt tecknas mellan kommunen och de boende. De flesta lägenheterna är i form av försökslägenheter men även andra former finns som tolv lägenheter till nyanlända flyktingar som mottagits enligt överenskommelse med Mi-grationsverket, två lägenheter i form stödboen-dena för ”Min framtid” för unga och sex utsluss-ningslägenheterna inom beroendevården ingår.

Från och med hösten 2015 tillkommer tre lägen-heter och en verksamhetslokal för ”bostad först”.

Boende i försökslägenhet är inte meningen att vara en långsiktig lösning utan tanken är att hy-resgästen ska kunna ta över förstahandskontrak-tet eller kunna erhålla annat eget kontrakt. Cirka tio boende per år går vidare till eget hållbart bo-ende.

Boende i ”Min framtid unga kvinnor/män” är boende i lägenhet för tre unga vuxna som saknar bostad och har psykosociala hinder för att själv ordna ett boende. De boende har också behov av att för en tid få stöd kring sin person med moti-vationsarbete med mera för att kunna gå vidare till ett eget ordnat boende. Det finns i nuläget en lägenhet för unga kvinnor och en för unga män.

Socialtjänsten har även ansvar för den akuta bo-stadslösheten när en person bedöms helt sakna egen förmåga att ordna sitt boende. Då kan, efter utredning, akutboende erbjudas i form av vand-rarhem eller dylikt. För personer i behov av skyddat boende, ofta i kvinnofridsärenden, görs motsvarande bedömning och utredning, följt av beslut om boende.

5.4.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2016-2025

Den stigande bostadsbristen i hela Stockholms län utgör ett stort hinder för etablering på bo-stadsmarknaden. Antalet tillgängliga bostäder ökar inte i samma takt som befolkningen. Hyres-värdarnas höga krav för att komma ifråga för ett förstahandskontrakt innebär att det är de mest socialt utsatta som har svårt att få en bostad. Det är ofta dessa hushåll som inte uppfyller kraven om godkänd och tillräcklig inkomst eller som saknar goda referenser från eventuellt tidigare boende. Den målgrupp som drabbas hårdast är unga vuxna, de med psykosociala svårigheter samt de med tidigare betalningsanmärkningar och skulder.

Behoven för dessa målgrupper behöver ingå i kommunens övergripande bostadsplaneringspro-cess. Det skulle behöva utvecklas former för att säkerställa att det i nybyggnads- eller ombygg-nadsprojekt avsätts en viss andel av bostäderna för personer som av olika skäl inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det kan röra sig om försökslägenheter för personer efter miss-bruksbehandling, mottagande av nyanlända famil-jer enligt avtal, barnfamilfamil-jer utsatta för våld eller med psykisk ohälsa samt boendekedja för unga vuxna där socialtjänsten har ett särskilt ansvar, till exempel ensamkommande flyktingbarn och ung-domar som tidigare varit placerade.

Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt. Det är det högsta antalet flyktingar sedan andra världskriget. Migrationsverkets pro-gnoser för flyktingmottagandet ligger fortsatt högt. Kommunen beräknas av Migrationsverket ta emot 200 flyktingar i år. Kommunen har en överenskommelse om att ordna bostad till minst 52 flyktingar per år vilket sker genom uthyrning av försökslägenhet till dess att familjen kan överta kontraktet. Under 2105 (januari-augusti) har 28 personer tagits emot till lägenhet i kommunen.

Väsby Hem kommer under 2015 att avsätta tolv lägenheter för detta ändamål och Stena Fastighet-er en lägenhet.

Hur överenskommelsen med Länsstyrelsen och Migrationsverket kommer se ut framöver kom-mer att tydliggöras under hösten 2015. Ett nytt lagförslag kom våren 2015 som innebär att kom-muner kan anvisas att ta emot nyanlända oavsett om det finns en överenskommelse eller inte kan påverka att fördelningsnyckeln som Arbetsför-medlingen använt för att ta fram länstalen kan

påverkas. Allt tyder på att det kommer vara ett fortsatt högt mottagningsbehov i alla landets kommuner även 2016 och Upplands Väsby kommun kan förvänta sig ett behov av ordnat flyktingmottagande till bostad i liknande omfatt-ning som 2015, cirka 52 personer och 12-15 lä-genheter.

Kommunen har också en överenskommelse att ha 20 asylplatser för ensamkommande flykting-barn. Beviljas barnet asyl övertas asylplatsen av nytt asylsökande barn. Sedan den 1 januari 2014 kan Migrationsverket dock avisera barn till kom-muner utan överenskommelse och även utöver uppgjorda överenskommelser. Den 14 juli 2015 aviserade Migrationsverket att det på grund av det stora inflödet av ensamkommande barn kommer att avvisera utöver uppgjorda överens-kommelser då dessa inte räcker till. Upplands Väsby har på en månad efter Migrationsverkets beslut i juli tagit mot ungefär 15 barn. I mitten av augusti 2015 hade kommunen ansvar för 60 en-samkommande barn varav 29 asylsökande. En-samkommande flyktingbarn placeras till en bör-jan i boende i familjehem eller HVB för ensam-kommande för att när de blir äldre slussas ut till eget boende via träningsboende.

Ensamkommande barn återförenas ibland med sin familj som kommer till Sverige. Den kommun som har ansvar för det ensamkommande barnet få då också ansvar för mottagandet av familjen.

Dessa personer räknas i dagsläget inte in i de 52 personer som kommunen ska ta emot enligt överenskommelsen med Migrationsverket. Hit-tills har kommunen tagit emot tre familjer på sammanlagt tio personer som anknytning till ensamkommande barn.

Kommunens stödboende inom missbruksvården,

”96:an”, är i dag lokaliserat till lokaler som hyrs av en bostadsrättsförening. Lokalerna är upp-sagda av bostadsrättsföreningen. Ersättningsloka-ler kommer att behövas. En beställning av ända-målsenliga lokaler utarbetas under hösten 2015.

Ungdomsmottagningens verksamhet har växt de senaste åren. År 2011 hade mottagningen cirka 2 000 besök till barnmorska och 400 besök till ku-rator. År 2014 var besöksantalet 3500 till barn-morska och 850 kuratorsbesök. Verksamheten börjar bli trångbodd. Det saknas undersöknings-rum för läkare och det är trångt i väntundersöknings-rummet.

Besöksantalet förväntas öka även under 2015.

5.4.2 Befolkningsutvecklingens påverkan för målgruppen 2016-2025

Behoven av lägenheter inom socialtjänsten är indirekt kopplat till befolkningsutvecklingen ge-nom den bostadsbrist som uppstår när bostads-byggandet inte är tillräckligt i regionen. Men även andra faktorer väger tungt som till exempel kon-junkturläge, flyktingmottagande, arbetslöshet och utvecklingen av drogproblematik.

5.4.3 Platsbehov Köp av platser

Behovet av platser inom den ordinarie barn- och ungdomsvården beräknas lika på samma nivå som idag, 102 årsplatser. Även inom beroende-vården beräknas dagens behov på nio årsplatser inte förändras. Antalet ensamkommande flyk-tingbarn som kommunen är ansvarig för ökar.

Detta är gemensamt för hela landet och med nuvarande takt kommer antalet barn som kom-munen är ansvarig för att fortsatt att växa kraf-tigt. Antalet har fördubblats på ett år. Prognos på längre sikt är omöjlig att göra men det är inte orimligt med ytterligare en fördubbling av de nu 60 barnen på ett år.

Lägenheter

Flyktingmottagandet enligt överenskommelsen med migrationsverket innebär att socialtjänsten behöver tillgång till tolv lägenheter årligen. Därtill kommer de uppskattningsvis fem lägenheter som behövs för anknytande familjer till ensamkom-mande barn.

Kommunen har för de ensamkommande barnen precis som för övriga samhällsvårdade barn ett särskilt ansvar för vuxenblivandet där bland annat bostadsfrågan är en viktig del. Ju fler barn kom-munen får ansvar för desto fler kommer vid vux-enblivandet har svårt att på egen hand skaffa sig bostad något som kan påverka behovet av lägen-heter framöver. Detta behov uppstår vid 21 års ålder. De närmaste åren är det relativt få av de mottagna barnen som blir 21 år. Antalet ökar år 2018-2019.

Övriga målgruppers behov bedöms inte

föränd-Under det senaste året har drygt 25 nya lägenhet-er ställts till socialtjänstens förfogande från bo-stadsföretagen och ett tiotal kontrakt har överta-gits av de boende. Behoven de närmast följande åren bedöms vara i storleksordningen 25-30 lä-genheter. Möjligen ökar behovet kring 2018 och 2019 när fler ensamkommande flyktingbarn ska ut i egen bostad. Stor osäkerhet finns i behovet kring flyktingmottagandet framöver.

5.4.4 Strategisk analys plats- och lokalbehov Flyktingmottagandet ställer ökade krav på till-gänglighet till lägenheter. Mottagandet enligt avtalet med Migrationsverket innebär att flykting-ar kan tas emot när tillgängligt boende finns. För familjer som kommer som anknytning till ensam-kommande barn fungerar det annorlunda. Dessa kommer till kommunen direkt vid ankomsten och ska i första hand själva ordna boende. Kan de inte detta vilket de i regel inte kan så behöver kommunen hjälpa till med boendet. Med den korta framförhållningen innan ankomsten inne-bär detta oftast att det till en början blir frågan om tillfälligt boende på vandrarhem, ett alternativ som varken är kostnadseffektivt eller lämpligt som bostad någon längre tid.

Placerade barn och ungdomar samt ensamkom-mande flyktingbarn är barn som kommunen har ett särskilt ansvar för. I nuläget är många place-rade på olika HVB-hem där det egentliga stödet är att få stöd så att man kan gå över till ett eget boende. I och med det ökade antalet barn med dessa behov behöver en översyn göras utav for-merna för detta. Det är möjligt att kommunen bör åt vårdgivare att skapa ett stödboende för ungdomar i Upplands Väsby.

5.4.5 Slutsats individ- och familjeomsorg Socialtjänsten behöver ett tillskott på 25-30 lä-genheter för andrahandsuthyrning som försökslä-genheter per år. Bra samarbete med bostadsbola-gen och byggföretag samt bostadsplanering i hela regionen är nödvändigt för att även de mest ut-satta ska kunna få en bostad.

För att möta behoven av boende för ensam-kommande flyktingbarn behöver fler boendeplat-ser beredas inom kommunen av extern leverantör

Ny lokalisering för missbruksvårdens stödboende 96:an behöver tas fram.

Ungdomsmottagningens behov av större lokaler behöver utredas vidare för ett konkretiserande av behoven.

Lokalkostnaderna på ny lokalisering för miss-bruksvårdens stödboende 96:an kommer troligen bli betydligt högre än de nuvarande vilket innebär behov av resurstillskott för att kunna behålla nuvarande verksamhet.

Behoven av platser inom ordinarie barn- och ungdomsvård och beroendevård föranleder inga förändringar i budgetbehoven utöver ordinarie prisjusteringar. Kostnaderna för det ökade mot-tagandet av ensamkommande flyktingbarn be-döms täckas av ersättningen från staten.