Fusionsvederlaget som panträttsligt surrogat

6.2.1 Inledande anmärkningar

Såsom framgått av redogörelsen för absorptions- och kombinationsförfarandet till-erkänns inte pantsättarens borgenärer något skydd inom ramen för detta; det är endast överlåtande bolags borgenärer samt, såvida inte revisorerna yttrat att ingen fara före-ligger för dessa, det övertagande bolagets borgenärer som har möjlighet att motsätta sig fusionen. Det föreligger ingen skyldighet att underrätta borgenärerna till aktieägarna i respektive bolag, och det saknas därför möjlighet för en panthavare att, i just denna egenskap, motsätta sig en absorption eller en kombination.¹⁸⁶

I likhet med vad som gäller i fråga om frivilliga likvidationer har panthavaren där-för ingen möjlighet att avskära pantsättarens faktiska möjlighet att genomdär-föra sådana fusioner, låt vara att det kan vara otillåtet under pantavtalet och därmed föranleda ska-deståndsskyldighet för pantsättaren. De slutsatser som dragits i avsnitt 5.2.1 om pantens sakrättsliga giltighet bör dock, mutatis mutandis, gälla även i fråga om fusion. Låt mig summera dessa. Det blotta faktum att en pantsättare har möjlighet att genomföra en fusion som inkluderar det pantsatta aktiebolaget utan panthavarens medgivande bör inte förta aktiepanten dess sakrättsliga giltighet, så länge som pantsättaren på rättslig väg (d.v.s. i pantavtalet) avskurits sin rätt att genomföra en fusion som försämrar panthava-rens rätt. En bestämmelse med den innebörden torde kunna intolkas i pantavtal som inte reglerar frågan. Frågan blir då under vilka omständigheter panthavaren kan anses ha rätt till det fusionsvederlag som utlämnas till pantsättaren i egenskap av aktieägare.

6.2.2 Panthavares rätt till pantsättares kontanta fusionsvederlag

Rätten att utöva vissa ekonomiska rättigheter i kupongbolag och avstämningsbolag ut-övas i regel genom uppvisande av aktiebrev respektive registrering i avstämnings-registret. Det har i avsnitt 5.2.2 ovan fastslagits att en panthavare enligt 4 kap. 38– 40 §§ ABL antas vara behörig att ta emot betalning i samband med utbetalning vid bo-lagets likvidation. De nyssnämnda stadgandena berör dock inte frågan om utbetalning

185 Överföringen av tillgångar och skulder på det övertagande bolaget måste ske enligt allmänna sakrätts-liga regler; prop 1993/94:196 s. 177.

av fusionsvederlag i samband med en fusion som bolaget deltar i såsom överlåtande bolag. I lagkommentaren till 4 kap. 38 § ABL (som rör rätten att utöva vissa ekonom-iska rättigheter i kupongbolag) i förarbetena framhävs att paragrafen endast reglerar sådana rättigheter som en aktieägare kan göra gällande mot bolaget som sådant, men att det är ”naturligt att motsvarande princip tillämpas när en aktieägare i samband med ex-empelvis en fusion […] kan rikta anspråk mot någon utomstående.”187 Denna kommen-tar upptas inte i anslutning till 4 kap. 39 § ABL, men rimligen måste detsamma gälla när ett övertagande bolag är ett avstämningsbolag; det vore opåkallat att göra någon åtskill-nad mellan dessa fall. I fråga om pantsättning av kupongbolagsaktier som inte represen-teras av aktiebrev torde gälla, i enlighet med vad som sagts i fråga om likvidation i av-snitt 5.2.2 ovan, att panthavaren presumeras vara behörig att uppbära fusionsvederlaget till dess att det pantsatta bolaget mottar en underrättelse från panthavaren av annan inne-börd.

En närliggande fråga av intresse är om det övertagande bolaget är skyldigt under

skadeståndsansvar att betala ut kontant fusionsvederlag direkt till panthavaren – det har

tidigare konstaterats att en motsvarande förpliktelse åvilar en likvidator i samband med ett utskifte. Enligt 4 kap. 41 § ABL gäller att bolaget ska anses ha fullgjort sin skyldig-het även om den som mottar betalning enligt 4 kap. 38, 39 eller 40 §§ ABL inte var rätt mottagare, såvida inte bolaget eller, i fråga om avstämningsbolag, värdepapperscen-tralen insett eller borde ha insett att det var fel mottagare. Såsom tidigare nämnts i detta avsnitt regleras inte en utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare i överlåtande bolag i 4 kap. 38–40 §§ ABL, och således är inte heller 4 kap. 41 § ABL direkt tillämplig i dessa situationer. Då det i förarbetena uttalats att de principer som ligger till grund för 4 kap. 38 § ABL ska tillämpas även i fall då aktieägaren kan rikta anspråk mot någon utomstående i samband med fusion menar jag dock att det finns starka skäl att tillämpa 4 kap. 41 § ABL analogt, i syfte att skapa systematisk koherens.188 En sådan analog tillämpning menar jag har goda skäl för sig. Den aktör som har att exekvera utbetal-ningen av det kontanta fusionsvederlaget, d.v.s. det övertagande bolaget eller, i fråga om avstämningsbolag, värdepapperscentralen, har fullgoda möjligheter att försäkra sig om vem som är behörig mottagare; det övertagande bolaget kan infordra samtliga aktie-brev från aktieägarna i det överlåtande bolaget och värdepapperscentralen har möjlighet

187 Prop. 2004/05:85 s. 567.

188 Gällande analogislut och i vilka situationer de kan anses lämpliga, se närmare t.ex. Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning s. 457 ff.

att kontrollera huruvida en aktieägare som har rätt till fusionsvederlag har pantsatt sitt aktieinnehav. ¹⁸⁹ Följden av den här förordade analoga tillämpningen av 4 kap. 41 § ABL är att bolaget, för det fall detta eller värdepapperscentralen utbetalar det kontanta fusionsvederlaget till aktieägaren istället för till panthavaren, är skyldigt att betala det felsända utbetalningsbeloppet till panthavaren.190 Panthavaren torde emeller-tid, i linje med vad som anförts i avsnitt 5.2.2, istället kunna vända sig direkt mot pant-sättaren och separera det kontanta vederlaget hos denne, i vart fall om vederlaget konti-nuerligt hållits avskilt och är identifierbart.

I ljuset av det ovanstående torde slutsatsen kunna dras att panthavaren i regel antas vara behörig att uppbära kontant fusionsvederlag. Eftersom det följer av ABL att pant-havaren ska erhålla detta torde inte krävas att denne villkorar ett medgivande till fusion av att panträtten ska övergå till att gälla i detta.¹⁹¹

På basis av vad som konstaterats i avsnitt 4.2.1 torde panthavaren ha rätt att av-räkna värdet av mottaget kontant fusionsvederlag på sin fordran om denna är förfallen. Om panthavarens fordran inte är förfallen torde denne tills vidare erhålla panträtt i det kontanta vederlaget.¹⁹²

6.2.3 Panthavares rätt till pantsättares fusionsvederlag i form av aktier

I fråga om den del av fusionsvederlaget som utgörs av aktier gäller såsom tidigare nämnts att denna tilldelas pantsättaren redan genom anmälan av fusionsplanen.¹⁹³ Efter-som pantsättningen alltjämt gäller synes det rimligt att anta att pantsättaren, för det fall-et att dfall-et rör sig om en fusion som inte sanktionerats av panthavaren, är skyldig att medverka till att pantsättningen av de nytecknade aktierna fullbordas. Således bör pant-sättaren överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev som representerar de nya aktierna, medverka till att pantsättningen registreras i avstämningsregistret alternativt denuntiera

189 Mer besvärligt blir det dock om kupongbolagsaktier som inte representeras av aktiebrev har pantsatts; endast det övertagande bolaget som mottagit denuntiationen om pantsättningen har möjlighet att bekräfta behörighetsläget. Rimligtvis torde det dock räcka att det överlåtande bolaget konsulterar styrelsen i det överlåtande bolaget gällande förekommande underrättelser om pantsättning för att det överlåtande bolaget ska anses ha företagit de undersökningar som godtroskravet kan anses innefatta.

190 Jfr prop. 2004/05:85 s. 568.

191 Jfr ovan vid not 133. Såsom strax kommer framgå gäller det motsatta dock för fusionsvederlag i form av aktier. Eftersom mer än hälften av vederlagets sammanlagda värde måste utgöras av aktier kommer panthavaren i alla fall nödgas uppställa detta villkor. Det torde vara därför som det ibland i fusionsplaner förekommer förtydliganden i stil med följande: ”Om aktierna i [Bolag] är pantsatta vid tidpunkten för redovisningen av fusionsvederlaget, ska redovisning ske till panthavaren.”

192 Se vid not 105 ovan. Panthavaren torde vara skyldig att avskilja det kontanta vederlaget för pant-sättarens räkning, jfr not 105 ovan.

det övertagande bolaget om att pantsättningen gäller i de nya aktierna. Detsamma bör gälla när fusionsvederlaget består av befintliga aktier, såsom är fallet vid nedströms fusioner.

Givet att det rör sig om en fusion som medgivits av panthavaren bör noteras att det saknas stöd för att panthavaren in dubio skulle erhålla panträtt i fusionsvederlag i form av aktier. Följaktligen torde, i linje med vad som anförts i avsnitt 4.3.3, fordras att pant-havaren uppställer såsom villkor för medgivandet att panträtten ska övergå till att gälla i de nya aktierna samt att pantsättaren förpliktas medverka till att panten i de nytecknade aktierna fullbordas.¹⁹⁴

I ljuset av vad som konstaterats i detta och det föregående avsnittet kan slutsatsen dras att i de fall fusionsvederlag ska utgå till pantsättaren kommer detta, givet att pant-havaren uppställer det nyssnämnda villkoret, att utgöra surrogat för de pantsatta aktierna och därmed belastas av panthavarens rätt. Emellertid kan tänkas situationer då det före-kommer att aktier i något av de bolag som deltar i fusionen pantsatts utan att pant-sättaren i egenskap av aktieägare är berättigad till fusionsvederlag, vilka behöver under-sökas närmare. Vidare finns det ett pedagogiskt syfte med att systematiskt behandla de panträttsliga följderna av de olika fusionsformerna. I de följande avsnitten kommer där-för konsekvenserna av att det där-förekommer en panträtt i överlåtande och/eller det över-tagande bolaget att behandlas i förhållande till de olika fusionsformerna.¹⁹⁵

Notera att jag i den följande diskussionen kring inverkan av stående medgivanden till olika fusionsformer kommer att ha såsom stående premiss att panthavaren i sitt medgivande intagit ett villkor med innebörden att panträtten ska övergå till att gälla i fusionsvederlaget samt att pantsättaren förpliktas medverka till att panten i fusions-vederlaget fullbordas, i syfte att undvika upprepningar.¹⁹⁶ Av samma skäl kommer ytter-ligare ett antagande att göras. Det kan förekomma att nettobehållningen i det över-låtande bolaget är negativ, med följden att det övertagande bolagets balanserade netto-tillgångar minskar efter fusionen197 I ett sådant fall innebär fusionen att värdet av akti-erna i det övertagande bolaget de facto minskar, vilket i sin tur minskar värdet av en

194 Jfr not 191 ovan.

195 Ytterligare hypotetiska scenarion än de som behandlas kan säkerligen uppställas; avsikten har ingalunda varit att åstadkomma en heltäckande redogörelse, utan endast att belysa vissa situationer av intresse.

196 Att ett ovillkorat stående medgivande medför att panten saknar sakrättslig giltighet ex tunc har redan konstaterats.

197 Så är exempelvis fallet då ett moderbolag genom omvänd fusion slås ihop med sitt dotterbolag, om moderbolaget är skuldfinansierat och, utöver aktierna i dotterbolaget, inte har tillgångar vars värde över-stiger bolagets skulder; Magnell & Sandström, Omvända fusioner s. 507 not 16.

Aktiepant

eventuellt förekommande panträtt i övertagande bolag. Huruvida en pantsättare kan tillåtas genomföra sådana förfoganden utan att panträttens sakrättsliga giltighet påverkas är oklart, och en panthavare med panträtt i övertagande bolag bör därför under alla om-ständigheter såsom villkor för sitt medgivande uppställa att fusionen inte innebär någon fusionsförlust; annars finns det en risk att panträtten kan anses ogiltig ex tunc. I det föl-jande antas alltså att panthavaren har uppställt ett sådant villkor.