Anknytningsteorins inverkan genom livet

De inre arbetsmodellerna kräver kontinuerlig uppdatering för optimal funktion och utveckling (Broberg, A. m.fl. 2006). Detta kräver att anknytningspersonen följer barnets förändringskurva vad gäller kognitiva mognad samt motoriska mognad. Då anknytningspersonen inte tillgodoser den anpassning av omvårdnad till barnets kognitiva och motoriska mognad hämmas barnets utveckling av inre arbetsmodeller som barnet behöver för vidare utveckling av egen kompetens (Broberg, A. m.fl. 2006). Utveckling av egen kompetens hos barnet innebär vidare utveckling av social navigering av omgivning och medmänniskor (Broberg, A.

m.fl. 2006). Då barnet inte får detta behov och utvecklingsfas tillgodosett med stöd av anknytningspersonen skapas istället en känsla av inkompetens hos barnet som innebär större osäkerhet hos barnet som ständigt upplever befinna sig själv i en otrygg miljö (Broberg, A. m.fl. 2006).

För att titta närmare på spädbarnsåldern även kallat det sensomotoriska stadiet är de två första levnadsåren av stor betydelse för barnets anknytningsprocess (Broberg, A. m.fl. 2006). I detta stadie utforskar barnet omgivningen genom konkreta sinnesintryck såsom syn, smak och känsel. Barnet får också en

uppfattning om anknytningspersonens reaktioner på barnets behov. Barnet får en förståelse för att anknytningspersonen fortsätter att existera trots att barnet i samma ögonblick inte kan se eller höra anknytningspersonen det vill säga under kortare seperationer, vilket benämns som objektpermanens (Broberg, A. m.fl.

2006). Barnet lär sig även att objekt är konstanta det vill säga att objektet anknytningspersonen uppträder på förutsägbara sätt, vilket benämns som

objektkonstans. Med den nya lärdomen av objektpermanens samt objektkonstans får barnet en förstärkt eller försämrad bild av stabilitet gällande sin

anknytningsperson, beroende på anknytningspersonens agerande (Broberg, A.

m.fl. 2006). Under de två första åren lär barnet även sig att förflytta och uttrycka sig, vilket innebär att barnet kan uppsöka anknytningspersonen för stöd samt uttrycka sina anknytningsrelaterade behov (Broberg, A. m.fl. 2006).

Under förskoleåldern har barnet utvecklat generella delar av inre arbetsmodeller som barnet kan använda för känsla av trygghet istället för att direkt vända sig till fysisk närhet av anknytningspersonen för trygghet (Broberg, A. m.fl. 2006). Detta innebär att barnet kan hantera längre separationer från sin anknytningsperson exempelvis lämnas på förskola (Broberg, A. m.fl. 2006).

Vid en ålder på tre eller fyra har barnet även fått en förståelse för att andra människor också har ett medvetande likt barnets eget det vill säga en rudimentär mentaliseringsförmåga. Barnet förstår därmed att andra personer har tankar mål och motiv som baserar deras handlingar, och att dessa inte behöver

överensstämma med barnets egna tankar, mål och motiv (Broberg, A. m.fl. 2006).

Med denna nya förståelse och barnets utvecklade förmåga att uttrycka sig kan barnet vid denna ålder använda sig av strategier som att övertala eller manipulera för att inte separeras från anknytningspersonen (Broberg, A. m.fl. 2006). Exempel på detta kan vara att anknytningspersonen ska lämna barnet på förskolan och barnet inte vill separeras från sin anknytningsperson. Genom planerad strategi

manipulerar/övertalar barnet sin anknytningsperson att barnet inte mår bra och behöver stanna hemma. Detta skiljer sig från spädbarnet som inte besitter mentaliseringsförmågan och skriker och gråter i protest när den lämnas från sin anknytningsperson.

Under ungdomsåren och sedan i vuxenlivet har barnets inre arbetsmodeller ytterligare utvecklas och barnet besitter en ökad mognad som resulterar i att barnet klarar längre separationer från sin anknytningsperson (Broberg, A. m.fl.

2006). Dock är anknytningssystemet aktivt under hela livet men blir är inte lika lättaktiverat i högre ålder (Broberg, A. m.fl. 2006). Då barnet fått ett tryggt anknytningsmönster i högre ålder, kan barnet i denna ålder med den

internaliserade tryggheten hantera situationer som aktiverar anknytningssystemet.

Detta istället för att behöva fysisk närhet för att återfå känsla av trygghet och stilla anknytningssystemet (Broberg, A. m.fl. 2006). Det vill säga att barn som i vuxen ålder fått ett tryggt anknytningsmönster har en högre stresstålighet och en god balans mellan utforskande och trygghetssökande (Broberg, A. m.fl. 2006). Dock kan barn i vuxen ålder med ett tryggt anknytningsmönster i vissa situationer behöva yttre stöd än endast sin egna internaliserade trygghet.

Anknytningssystemet kan aktiveras starkt även i högre ålder i situationer som exempelvis att en nära anhörig går bort eller andra liknande livsförändrande situationer som rör den enskilde (Broberg, A. m.fl. 2006). I dessa situationer kan fysisk närhet till en primär eller sekundär anknytningsperson behövas för att stilla anknytningssystemet trots ett tryggt anknytningsmönster (Broberg, A. m.fl. 2006).

4.0 Metod

4.1. Redogörelse av metoder

Den här studien utgår från syftet att ta reda på vilka konsekvenser barn lider av till följd av våld från vårdnadshavare. Metoden för detta forskningsarbete är

kvalitativ. Detta på grund av att kvalitativa metoder bidrar med en närhet mellan

formbarheten av forskningsarbetet. Efter överväganden av val av metod framgick att en kvalitativ metod var den metod som kunde besvara de valda

frågeställningarna i studien (Ahrne, G & Svensson, P 2015).

Vad gäller kunskapsläget har detta material valts ut och granskats för relevans till undersökningens syfte och frågeställningar. Malmö universitets egna sökmotor Swebup har använts för urvalet av vetenskapliga artiklar. Sökordet som gav flest relevanta träffar för detta forskningsläge var ordet barnmisshandel. Sökordet barnmisshandel begränsades till att endast visa vetenskapliga rapporter för relevans för studien. Denna sökning visade 16 träffar varav 2 av dessa användes i kunskapsläget rapport nr 8 Jernbro, C (2020) samt nr 13 Thulin, J (2020). Valet av dessa rapporter baseras på det breda kunskapsläge som kunde skildras i studien trots att det är baserat på två rapporter. De valda rapporterna kunde tillgodose behovet av den tidigare forskning som gjorts för relevans i denna studie.

De bortvalda rapporterna saknade antingen relevans för ämnet eller brast i att bidra med ny kunskap i kunskapsläget. Avgränsningen till två rapporter gjordes även med hänsyn till begränsningen på studiens omfattning samt tidsaspekt.

Val av teori baseras på relevans för det valda syftet samt frågeställningarna. Vid val av teori gjordes överväganden kring relevansen för forskningsarbetet samt om teorin kunde bidra med mer kunskap och förståelse kring det studerade ämnet.

Anknytningsteorin förklarar människans biologiska funktioner för hur människan formar tankar kring relationer till sig själv och andra, samt hur detta påverkar människan genom livet. Därmed är anknytningsteorin av hög relevans för denna studie. Anledningen till begränsning av endast en teori baseras på att den valda teorin rymmer goda möjligheter för analys av de valda frågeställningarna. En annan anledning till begränsningen beror på studiens begränsade omfattning samt tidsram.

Syftet och frågeställningarna studeras med empiriskt material som utgörs av tre självbiografier (Ahrne, G & Svensson, P 2015). Syftet med att studera dessa

frågor utifrån självbiografier baseras på underskott av forskning kring barnens egna upplevelse av våld. Självbiografierna studeras utifrån en narrativanalys som utgår från att analysera texternas händelseförlopp samt roller, vilket ger stöd till bevarandet av undersökningens frågeställningar (Ahrne, G & Svensson, P 2015).

4.1.1. Urval av empiriskt av material

Det empiriska materialet har genomgått ett urval som skulle uppnå krav på en bredd gällande skillnader i familjekonstellationer, kultur, ekonomi, nationalitet, mentalitet, uppfostrings strategi, utsatthet och problematik. Därefter har tre självbiografier valts ut som alla skildrar olika perspektiv i enlighet med kraven på urval. Överväganden som gjorts gällande urvalet för de tre valda biografierna baseras på relevansen för syfte och frågeställningar. Aspekter som påverkat urvalet av det empiriska materialet har även varit materialets tillgänglighet (Ahrne, G & Svensson, P 2015).

Tillgängligheten för självbiografier inom ämnet har påverkats av det utbud av biografier som finns. Bland annat brister utbudet i självbiografier skrivna av män i detta ämne (Ahrne, G & Svensson, P 2015). Det har resulterat i att de valda biografierna är skrivna av kvinnor. Därmed kan resultatet samt analysen påverkas i avseende att studien inte kan inkludera ett bredare perspektiv där både mäns och kvinnors upplevelser skildras.

Tidsramen samt omfattningen för denna studie har också påverkat urvalet för det empiriska materialet då en större tidsram och omfattning skulle kunna bidra till fler valda och bearbetade självbiografier. Detta skulle kunna bidra till andra skildringar som skulle kunna påverka analys och resultat (Ahrne, G & Svensson, P 2015).

4.2. Forskningsetiska övervägande

Underskott på forskning kring barns egna upplevelse av våld och bristen i forskningen om hur och varför våld i barndomen bidrar till påföljder i form av problematik kring skam, skuld, ökad stresskänslighet och förmåga att bygga

långvariga relationer sällan studeras. En anledning till denna kunskapsbrist i fältet kan bero på etiska överväganden. De barn som varit med om återkommande trauman anses inte etiskt godtagbart att intervjua samt följa upp under flera års tid för att få ett konsekvent resultat i form av samband i dessa frågor.

Det anses inte heller etiskt godtagbart att utföra en undersökning på barn som lever i denna utsatthet. Detta skulle potentiellt kunna resultera till ökat trauma för barnen som i en intervju skulle utsättas för att återberätta, och reflektera kring våldet. Detta skulle även innebära att barnet tvingas återuppleva de trauman de utsätts för dagligen. Utöver detta skulle det krävas ett samtycke från barnets vårdnadshavare vilket potentionellt är förövaren, vilket också ses som problematiskt ur ett etiskt och juridiskt perspektiv.

Enligt Vetenskapsrådet (2017) finns individskyddskravet som menar på att de som medverkar i forskning ska skyddas från skada samt kränkningar. Därmed är intervjuer i denna studie inte en lämplig metod, men offentliga handlingar som självbiografier anses som en lämplig metod. Detta för att författarna har

offentliggjort sina berättelser på eget initiativ efter egen bearbetning samt i vuxen ålder. Därmed är det enligt ett etiskt perspektiv en lämplig metod att studera detta område med empiriskt material i form av självbiografier. Med denna metod kan detta forskningsområde belysas ur ett nytt perspektiv och bidra till ökad kunskap och förståelse inom området.

5. Sammanställning av empiriskt material

5.1. Översikt

Studiens resultatet presenteras utifrån analys av tre biografier av Elaine Eksvärd, Maude Julien och Constance Briscoe. Biografierna är skildringar av dessa

kvinnors uppväxt med våld och senare liv som vuxna. Dessa tre biografier skildrar olika livsförlopp med variationer av utsatthet, konsekvenser, risk och

skyddsfaktorer. Biografierna som empirisk studie har bidragit till en analys av personernas liv på lång sikt. Detta ger möjlighet för analys av utvecklingen av självbild, känsloliv och förmågan att skapa långvariga trygga relationer. I

sammanställningen av biografierna skildras de tre kvinnornas historier med syfte att framhäva deras röster samt skapa sammanhang inför avsnittet resultat och analys.

5.2. Medan han lever, Elaine Eksvärd

Elaine beskriver att hennes mamma hade sitt ursprung från en annan kultur och träffade hennes pappa när hon kom till Sverige. Elaines mamma hade svårigheter med att förstå den svenska kulturen och det svenska språket och därmed blev snabbt i en beroendeställning till Elinens pappa. Föräldrarna skildes när Elaine var i tvåårsåldern på grund av pappans sexuella våld mot modern. Modern ville inte att Elaine skulle bo hos sin pappa men fick inte ensam vårdnad, utan Elaine skulle bo hos sin pappa varannan helg (Eksvärd, Elaine 2016).

Elaine beskriver att hon i under förskoleåldern såg upp till sin pappa som betydde väldigt mycket för henne. Tidigt i Elaines liv i förskoleåldern började hennes pappa utnyttja henne sexuellt. Elaine beskriver att hon som barn inte förstod vad hon blev utsatt för, utan trodde att alla fader-dotter relationer såg ut på detta sätt.

Elaine förstod dock att hon inte fick berätta om de sexuella händelserna för andra då detta skulle vara hennes och pappans hemlighet. Elaine beskriver att hon som barn inte förstod innebörden för detta, men att pappas kärlek och tilliten till pappan räckte som anledning. Det sexuella våldet pågick fram till att Elaine kom in i puberteten (Eksvärd, Elaine 2016).

Elaines mamma misstänkte under lång tid att fadern utsätter Elaine för sexuellt våld. Under hela Elaines uppväxt frågade modern Eliane om hon blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa och även undersökte hennes kön för att kunna se om det fanns tecken på sexuellt våld. Elaine nekade alltid det sexuella våldet för lojalitet mot pappan under sin uppväxt, men därigenom förstod att hon hade blivit utsatt för något som hon inte bör ha blivit utsatt för. Moderns misstankar för det sexuella

våldet som Elaine beskriver berodde på avvikande sexuella beteenden Elaine hade som barn. Eliane kände skam och skuld över sina beteenden och sin utsatthet.

Elaine var mobbad i skolan och hade låg självkänsla och självförtroende. Vidare beskriver Elaine sitt liv hos sin mamma som också var turbulent. Ett flertal gånger bytte modern män innan hon träffade Elaines plastpappa. Elaine framför att hon även bevittnat fysiskt våld mellan sin mamma och plastpappa, samt att hon bråkade mycket med sin mamma under ungdomsåren (Eksvärd, Elaine 2016).

I vuxen ålder levde Elaine flera år i celibat och var en aktiv medlem inom pingstkyrkan. Efter denna period utforskade Elaine sin sexuallitet där långvariga relationer med män inte var ett alternativ för henne. Hatet inom Elaine mot män växte och hon hamnade i en destruktiv relation med en man (Eksvärd, Elaine 2016).

Elaine kämpade för sin upprättelse över det hon har blivit utsatt för av sin pappa.

Hon beskriver sin stora önskan om att hennes pappa skulle ta ansvar och be om förlåtelse för det han har utsatt henne för. I vuxen ålder studerade Elaine till retoriker och fick ett gott kontaktnät med vänner samt att hon i denna ålder hade goda relationer till vissa familjemedlemmar. Elaine gifte sig med en man och fick barn. Hon fick utmaningar i sitt moderskap till följd av sin historia där barnets integritet och kontroll över att skydda barnet var förstärkt, samt att tron på sin egna förmåga som mamma var sänkt (Eksvärd, Elaine 2016).

5.3. Bakom gallret, Maude Julien

Maude beskriver att hennes pappa köpte modern från sin familj när hon var i förskoleåldern (ingick människohandel). Detta på grund av moderns ljusa

utseende och möjligheten att forma henne till den kvinnan som skulle fostra hans barn. Modren utbildades för att kunna skola pappans barn i hemmet. Pappan gjorde detta som ett projekt att skapa en övermänniska med ett psyke starkt nog att utföra underverk och denna människa skulle bli hans barn Maude (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

Maude beskriver att familjen flyttade till en avskild plats när hon var i

förskoleåldern för att isoleras från omvärlden och formas enligt pappans projekt.

Maude utsattes för psykiskt och fysiskt våld samt fysiskt och emotionell

försummelse av sina föräldrar. Maude blev utsatt för sexuellt våld av en man som arbetade för pappan. Maude framför att hennes mamma kände ett starkt hat och svartsjuka mot henne som barn och inte skyddade henne från de tortyr prövningar hon utsattes för av sin pappa. Maude upplevde stark skräck inför sin pappa och visade total underkastelse. Hennes känsloliv och självbild blev starkt kritiserad av föräldrarna och av henne själv. Maude upplevde skam, skuld, rädsla, ångest, låg självkänsla och självförtroende (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

De djur som fanns i Maudes närhet blev en källa för stöd, tröst, kärlek och trygghet för henne. Maude utnyttjades för sin empatiska förmåga och kärlek till djuren som ledde till ökad utsatthet och hjälplöshet. Hon fann också tröst och stöd från litteraturen som gav henne nya perspektiv utanför den isolerade bubbla hon levde i (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

Ett fåtal människor kom i kontakt med Maude under övervakning och

godkännande av hennes pappa som lärare i musik. Dessa lärare blev avskedade när de visade omsorg om Maude. En musiklärare som såg komplexiteten i

familjen och Maudes utsatthet och lyckades lura fadern och bröt Maudes isolering efter flera år (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

Fadern ville gifta bort Maude då detta var ett steg i hans projekt och en man valdes ut. Maude beskriver att modern för första gången stod upp för henne och tillät inte henne att giftas bort till denna utvalda man. Musiklärarens unga manliga vän bjöds in av modern till hemmet och denna man gifte sig med Maude. Maude tvingades svära inför sin pappa att hon kommer att komma tillbaka till hemmet och fullfölja hans projekt inom ett halvår för att hon ska få åka från hemmet när hon gifter sig. Maude svor denna ed till sin pappa men var mentalt inställd på att fly och aldrig komma tillbaka (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

Maude upplevde intensiva känslor när hon skulle lämna hemmet trots att hon var mentalt inställd på att fly. Maude kände kärlek till sin pappa samtidigt som hon kände hat. Hon blev fri från sin familj men hade länge fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av sin uppväxt under sitt vuxna liv. Utbildning, terapi och gott socialt nätverk hjälpte henne i stor utsträckning att bearbeta sina svårigheter.

Maude blev gift, fick barn och arbetade inom psykoterapi efter att hon bearbetat sina trauman (Julien, Maude & Gauthier, Ursula 2018).

5.4. Äcklig, Constance Briscoe

Constance beskriver att hennes familj bestod av hennes pappa, mamma fem helsyskon, hennes adopterade syster, hennes styvfar, hennes tre halvsyskon samt en äldre man som var boende hos familjen. Constance familj bodde i England.

Hennes pappa var britt och hennes mamma och styvfar hade en annan kultur.

Relationen mellan Constance föräldrar var destruktiv och det förekom både psykiskt och fysiskt våld mellan föräldrarna. Constance pappa hade en god ekonomisk ställning vilket modern utnyttjade. Modern utsatte fadern för våld i den utsträckning att fadern flyttade och endast hälsade på familjen för att stötta dem ekonomiskt eller vid enstaka tillfällen för att få träffa sina barn (Briscoe, Constance 2007).

Under hela Constance uppväxt blev hon utsatt för psykisk och fysisk misshandel av sin mamma. Moderns strategier för att förtrycka och försumma Constance gjorde hon genom att klä henne i för små, söndriga och smutsiga kläder och ge henne att annat namn som Clare (clear). Detta för att ständigt påminna henne om hennes genomskinlighet och värdelöshet. Constance visste inte sitt riktiga namn tills hon blev arton år (Briscoe, Constance 2007).

Constance kissade i sängen under hela sin uppväxt vilket ledde till ökat våld från mamman. Hon blev misshandlad och mobbad av sin mamma för att hon kissade i sängen. Hon tvingades att bära kläder och sova i sitt urin för att sedan mobbas på grund av detta av sin mamma. Constance mådde psykiskt dåligt och vid ett flertal tillfällen begick självmordsförsök under sin barndom på grund av det våld hon

utsattes för. Hennes hat mot modern ingjöt sig från en tidig ålder (Briscoe, Constance 2007).

Constance syskon blev inte utsatta för våld av modern i samma utsträckning som Constance. Under hela sin barndom blev hon kallad för ful, dum och äcklig vilket sänkte hennes självförtroende och självkänsla. Constance styvfar utsatte också henne för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Hennes syskon stod aldrig upp för henne utan hade ett starkt medberoende till modern, och hjälpte Constance endast i smyg. Modern tvingade Constance syskon att bidra till mobbningen av

Constance. Syskonen deltog under tvång men försökte stötta Constance när modern inte var närvarande. Constance tyckte om de flesta av sina syskon men samtidigt föraktade hon dem. Familjen hade en katolsk tro och Constance vädjade till sin tro om lycka, kärlek och ett bättre liv redan som barn (Briscoe, Constance 2007).

Constance blev mobbad i skolan vilket modern skapade för att ytterligare förtrycka henne. Constance beskriver att våldet ökade från både modern och styvfadern när hon var i 10-13 årsåldern. Constance fader skyddade henne när hon var i nöd genom att ett flertal gånger temporärt bosätta henne hos en väninna till fadern. Fadern försökte få vårdnaden för barnen men misslyckas då han reste och inte kunde ha hand om dem ensam. Modern ville ha vårdnaden för barnen i syfte att få underhåll (Briscoe, Constance 2007).

Constance beskriver sin inre styrka att anmäla sin styvfar för misshandeln samt söka sig till trygga vuxna på sin skola. En av lärarna Miss K lät Constance bo hos

Constance beskriver sin inre styrka att anmäla sin styvfar för misshandeln samt söka sig till trygga vuxna på sin skola. En av lärarna Miss K lät Constance bo hos