Långvariga trygga relationer

Hur våld påverkar barns utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer är en av studiens frågeställningar och har analyserats genom de presenterade biografierna. Denna frågeställning bidrar till ny kunskap inom området då tidigare forskning brister i studerandet av detta område. Resultatet av detta område kommer därmed endast baseras på kopplingar mellan analys av självbiografier och stöd av anknytningsteorin enligt Broberg, A. m.fl. (2006).

Elaine: I detta citat är Elaine i vuxen ålder och reflekterar om sina tidigare relationer och sin barndom.

“Jag har än idag svårt att förstå vad som gjorde att jag hamnade i den där destruktiva relationen med Marius och dessutom blev klängig av att han var så otillgänglig. Jag omtolkade hans kyla till kärlek. Men någonstans långt därinne bearbetade jag det faktum att pappa valde andra kvinnor framför mig. om jag kunde vinna Marius så kanske jag kunde vinna pappa? Istället blev jag det där offret som pappa lurade in i ett Afrikarum, men jag blev istället inlurad i en lägenhet i Barcelona. Nu vet jag att kärlek är när man pussar en valk som

dessutom har lite bristningar på sig, för så gör Gustav. Men jag visste inte det då.

Kanske var Marius bara en oönskad bismak i min sexuella revolution som jag absolut tror var nödvändig för att få ett sunt förhållningssätt till sexet, lika nödvändigt som det tillfälliga celibatet. Jag säger inte att det är allas väg, eftersom vi är olika överlevare som varit med om olika typer av sexuella

övergrepp, men för mig fungerade detta. Sex är skönt, sex är mitt, men inte med alla utan med den jag älskar.” (Eksvärd, Elaine (2016) Medan han lever.s 211).

I detta avsnitt framgår enligt biografin av Elaine att hon hamnade i en destruktiv relation som följd av det våld hon blivit utsatt för av sin fader. Vidare framgår att Elaines tolkning av den destruktiva relationen berodde på en bearbetningsprocess och en frigörelse från de trauman Elaine varit med om. Det framgår även av biografin att Elaine feltolkade vad kärlek innebar efter det våld hon hade varit med om. Vidare framgår att uppfattningen av kärlek förändrades efter att Elaine byggde nya relationer som ledde till långvariga trygga relationer. Detta tyder på att våld påverkar barns utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer.

Enligt biografin framgår det att förmågan till att skapa långvariga och trygga relationer finns trots våld under barndomen av vårdnadshavare. Dock framgår också att våldet har en inverkan på utvecklingen av förmågan att skapa långvariga och trygga relationer. Hur denna förmåga påverkas på grund av våldet går att

förankra i anknytningsteorin enligt Broberg, A. m.fl. (2006). Utvecklingen av förmågan påverkas genom de inre arbetsmodeller om sig själv och andra som barnet får genom de interaktionsepisoder och det samspel mellan barn och förälder. Detta kan förklara Elaines destruktiva relation, uppfattning av sex och kärlek samt motstånd till män och att binda sig i en relation. Förändringen av dessa arbetsmodeller visas ske i samband med nya relationer som bidrar med nya interaktionsepisoder, vilket också stöds av Broberg, A. m.fl. (2006).

Maude: I dessa citat är Maude vuxen och tittar tillbaka på tiden och de svårigheter hon har haft efter att hon blivit fri från sin faders våld och isolering.

“Därefter blev kampen hård för att erövra min känslomässiga frihet. Under lång tid kunde jag inte prata om min barndom, inte ens med min man eller mina vänner. Inte ens mina terapeuter. Om jag någon gång råkade nämna den, så var det bara helt vagt. Inte skulle väl någon kunna tycka att det var intressant? Men i själva verket dolde jag min historia som en skamlig hemlighet. Jag var rädd att folk skulle vända sig bort med samma äcklade min som jag såg i Rémis ansikte när han fick syn på mitt ärr. Jag var rädd för att bli ensam, än en gång.” (Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne.s 258).

“Jag blev tvungen att lära mig de mest elementära sociala koderna: hur man tilltalar någon man inte känner, hur man beter sig i ett offentligt rum, äter middag på restaurang med vänner. Det verkar självklart, men hur gör man för att på samma gång kunna äta, prata, dricka, lyssna, tugga, svara och svälja utan att dregla eller sätta i halsen?” (Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne.s 258-259).

Enligt Biografin om Maude skildras ett annat perspektiv. Det framgår att Maude upplevde skam över sin utsatthet och hade en stark rädsla över att bli ensam. Detta baserat på hennes inre arbetsmodeller av att hon var ensam under sin isolerade tid som barn, och det psykiska våld mot hennes självbild. Det framgår av biografin att Maudes utsatthet ledde till bristande sociala förmågor som används i

relationsbyggande människor mellan. Vidare framgår också att Maude i sina långvariga trygga relationer hade svårigheter att öppna upp sig och uppleva fullkomlig tillit. Detta tyder på att Maudes utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer har påverkats av det våld hon utsatts för. Hur påverkan av förmågan skett styrks av teorin som menar att Maudes inre

arbetsmodeller i tidig ålder påverkar hennes bild av sig själv och andra som i sin tur påverkar hennes senare relationer enligt Broberg, A. m.fl. (2006).

Constance: I dessa citat bortsett från det längst ner är Constance i

mellanstadieåldern och bor tillfälligt hos sin lärare som hon skapar en stark relation till. I det sista citatet är Constance ung vuxen och reflekterar kring vad hon alltid saknat.

““Duktig flicka, sikta högt”, sa hon. “Det finns bara en person som kan stoppa dig, Clare, glöm inte det. Anya Korchinskye säger att det bara finns en enda person i hela världen som kan stoppa dig.” “Vem då fröken?” frågade jag. “Du Clare. Bara du kan stoppa dig själv. Du kan gå långt, min vän. Gör det””

(Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 207).

“Jag älskade miss K- hon var som den mor jag aldrig haft.” (Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 209).

““Boken har ett budskap, Clare- ge aldrig upp. Aldrig. Du kan få allt du vill, bara du vill tillräckligt mycket.”” (Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 210).

“Jag blev glad. Skolarbetet var lätt som en plätt nu när jag hade tid för mina läxor” (Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 210).

“Allt jag någonsin önskat var en mor som älskade mig. En mor som inte hatade mig, utan som älskade mig” (Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 298).

Enligt biografin om Constance framgår en tidig trygg och långvarig relation som Constance aktivt söker sig till. Biografin skildrar Constance längtan efter en trygg

och långvarig relation som kan ersätta hennes primära anknytningsperson som utsätter Constance för våld. Skildringen tyder på hur en ny långvarig relation som inger Constance trygghet ger goda effekter på hennes självbild och bilden av andra människor. Relationen visar hur samspelet mellan vuxen och barn kan ändra barnets inre arbetsmodeller inför sig själv och andra. Detta skapar goda

förutsättningar för barnets utveckling av sina egna förmågor och i

relationsbyggandet med andra människor enligt Broberg, A. m.fl. (2006).

För att sammanställa detta avsnitt gällande långvariga trygga relationer

framkommer att våld från vårdnadshavare påverkar barns utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer. Resultatet visar också att påverkan styrs av föräldrarnas samspel med barnet som därefter formar inre arbetsmodeller. Dessa arbetsmodeller styr i sin tur barnets självuppfattning samt uppfattningen av andra, som påverkar barnets förmåga att skapa långvariga trygga relationer. Resultatet bekräftar även teorin om att barnets inre arbetsmodeller går att påverka genom nya interaktionsepisoder och samspel med andra människor som inte är de primära anknytningspersonerna, vilket stödjer Broberg, A. m.fl. (2006).