Självbild och känsloliv

Hur våld påverkar barns självbild och känsloliv har analyserats utifrån de

presenterade självbiografierna och kopplats till kunskapsläge samt teorin framgått tidigare i denna studie. Resultatet visar att barns självbild och känsloliv påverkas negativt av våld, vilket överensstämmer med Jernbro, C & Landberg, Å (2020) som menar att barns egna uppfattning av sina förmågor försämras när de utsätts för våld. Med stöd från anknytningsteorin enligt Broberg, A. m.fl. (2006) och de presenterade biografierna finns en slutsats om på vilket sätt våldet påverkar barns självbild och känsloliv till det negativa.

Elaine: I dessa två citat är Elaine i ung vuxen ålder och nyligen konfronterat sin pappa kring det sexuella våldet samt berättat för sin mamma om det hon blivit utsatt för.

“Ingen får röra mig för nu vet jag att jag är äcklig. Han ringde upp mig en vecka senare, märkbart berusad, och sa: “Du har sjuka fantasier. Tänk att du är kåt på din egen pappa!” Han sa meningen inte bekymrat, utan med ett skratt. Nästan till och med lite stolt över att han var så attraktiv att till och med hans dotter hade sexuella fantasier om honom. Så går logiken hos honom. Han gav ifrån sig en djup suck och sa:”Ja, det kan inte vara lätt att vara en lögnare och ha fantasier om sin pappa.” (Eksvärd, Elaine (2016) Medan han lever.s 168).

“Hela min världsbild var ändrad. Sex var äckligt, män var äckliga och pappor var pedofiler. Jag stod inte längre ut med att se små barn sitta i sina pappors knän. Det äcklade mig. Jag hatade och älskade min pappa. Hela min existens och tro på framtiden hängde på huruvida pappa skulle be mig om förlåtelse och söka hjälp för sitt gränslösa beteende. Jag tänkte inte vara äcklig mer.” (Eksvärd, Elaine (2016) Medan han lever.s 169).

Enligt referatet från biografin om Elaine framgår hur det sexuella och psykiska våldet hon blivit utsatt för påverkat hennes självbild, känsloliv och bilden av

andra. Det framgår att hon ser sig själv som äcklig. Skildringen visar också att Elaines pappa vidare trycker ner Elaines självbild för att hon själv ska uppleva sig som konstig, annorlunda, pervers, oärlig och ovärdig. Trots att Elaines hat mot pappan framgår i referatet framgår det emotionella bandet till hennes pappa också, samt en längtan om upprättelse och återförening. Enligt Broberg, A. m.fl. (2006) utgör samspelet mellan barn och anknytningsperson grunden för barnets inre arbetsmodeller, vilket senare bygger barnets egna självbild samt bilden av andra.

Detta visar på ett tydligt samband där faderns psykiska och sexuella våld påverkat att forma Elaines inre arbetsmodeller till en försämrad självbild och bilden av andra, som i detta fall visar sig vara andra män och pappor.

Maude: I dessa citat är Maude i lågstadieåldern och tar på sig skuld för händelser utanför hennes kontroll. Hon reflekterar över sina förhållningssätt och drömmar om att fly.

“Om jag inte väcker far kommer jag få en utskällning. Men om jag gör det utan att ha blivit tillsagd, kommer jag också att få en utskällning” (Julien, Maude &

Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne.s 27).

“På natten hör jag hur mor gråter i sitt rum. Jag känner mig skyldig, jag måste ha gjort något förskräckligt, och någon har dött på grund av mig.” (Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne.s 28).

““När din far kom och hämtade mig var jag sex år, säger hon. Lika gammal som du är nu. Ser du, jag är lika viktig för honom som du.” Det känns som om ett ljus tänds i änden av en tunnel. Fylld av hopp frågar jag: “Och jag då, nu när jag är så här gammal, kommer det någon för att hämta mig med?” Hon svarar med iskall röst: “Vi har gjort allt det här för din skull, och du begriper fortfarande ingenting. Du vill alltid ge dig iväg. Om du säger till din far kommer det att ta livet av honom. Och allt kommer vara ditt fel.”” (Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne.s 29).

Utifrån Maudes biografi framgår en uppfattning om att vad hon än gör kommer hon alltid att göra fel. Det framgår att hon uppfattar sig själv som elak och som en dålig dotter. Även i denna biografi framgår att Maude förtrycks till att uppfatta sig själv som oviktig, ovärdig, korkad och otacksam. Det framgår också en

förflyttning av ansvar som pekar på att Maude alltid är felet. Vidare framgår att Maude upplever skam och skuld enligt referatet. Även här stöds förklaringen på Maudes negativa självbild av anknytningsteorin.

Det framgår att Maudes anknytningspersoner har haft inverkan på Maudes självuppfattning genom de interaktionsepisoder de delat med varandra och det samspel som föregått mellan barn och förälder. Detta stödjer teorin om hur självbild och självuppfattning påverkas av vårdnadshavare enligt Broberg, A.

m.fl. (2006). Enligt tidigare forskning av Thulin, J (2020) tyder också på att en sträng uppfostringsstil samt våld mot barn leder till försämrad självkänsla, vilket biografin också visar. Vad gäller Maudes upplevelse av skam och skuld går det att koppla till de interaktionsepisoder hon haft med sina vårdnadshavare som tydligt framför att Maude är felet. Detta resulterar till att bli Maudes inre arbetsmodell om sig själv i enlighet med Broberg, A. m.fl. (2006).

Constance: I detta citat är Constance i mellanstadieåldern och drömmer om att vara söt för att vara älskad, och hon reflekterar om hur detta skulle kunna gå till.

“Jag längtade efter att få hål i öronen, men det vågade jag inte tala om för min mor. Kanske kunde jag få min mun fixad? Jag hade nyligen läst i en tidning att läkare kunde operera så att man fick en ny mun och en ny näsa, ingrepp som min mor kanske kunde acceptera. Kanske kunde de samtidigt göra mig söt, så att jag kunde rymma och få en annan familj att vilja ha mig? Familjer gillar inte fula barn, så enkelt var det. “du är ful.” Så sa hon. Vem skulle vilja ha mig?”

(Briscoe, Constance (2007) Äcklig.s 43).

Angående biografin om Constance och hennes självbild och känsloliv speglas att Constance uppfattar sig själv som ful. Det framgår också att Constance

uppfattning är att hon är ful och därmed ovärdig en god familj. Även här framgår att Constances inre arbetsmodeller och sig själv och andra (som i detta fall symboliserar familjer) styrs av samspelet mellan barn och anknytningsperson, vilket stödjer teorin enligt Broberg, A. m.fl. (2006).

För att sammanställa analys och resultat gällande självbild och känsloliv går att konstatera att alla presenterade biografier stödjer tidigare forskning enligt Jernbro, C & Landberg, Å (2020) och Thulin, J (2020) som visar att barn som utsätts för våld riskerar en försämrad självbild. Enligt kunskapsläget visas dock inget tydligt samband på barns försämrade självbild med våld från anknytningspersonen, vilket går att tillämpa genom analys av självbiografierna och anknytningsteorin.

En genomgående röd tråd i de tre självbiografierna visar på känslan av ovärdighet på ett högst personligt plan. Detta trots skillnader i alla skildringar vad gäller situation, relation till vårdnadshavare, utsatthet, kultur och uppfostringsstil.

Därmed tolkas känslan av ovärdighet som en grundläggande faktor av barns försämrade självbild och känsloliv.

Känslan av ovärdighet visar sig vara starkt kopplat till ett negativt samspel mellan barn och anknytningsperson, vilket vårdnadshavares våld mot barn visar.

Resultatet visar att barn som byggt upp en inre arbetsmodell om att uppfatta sig själva som ovärdiga som individer vidare upplever skam och skuld. Detta för att uppfattningen av ovärdighet upplevs av individen själv som upplever skam inför sina upplevda tillkortakommanden och utförda eller icke-utförda handlingar.