1.1. Översikt
Sverige var det första landet i världen som förbjöd aga, det vill säga våld mot barn. Detta förbud lagstadgades 1979 trots detta utsätts tusentals barn för våld dagligen än idag (Unicef, 2018). Agaförbudet innefattar kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling utifrån Föräldrabalken (1949:381) 6:1, därmed likställs aga med misshandel i syfte att stärka barns rätt för skydd mot våld (Unicef, 2018).
Agaförbudet innefattar dock inte en automatisk straffbarhet för aga utan syftar till en otillåtenhet. För straffbarhet för aga krävs att barnet erhåller kroppsskada, sjukdom eller smärta (Unicef, 2018). Smärta regleras av definitionen fysiskt lidande av betydelse. Detta innebär att agaförbudet omfattar fler former av våld och dess intensitet än vad de straffrättsliga lagen gör gällande misshandel (Unicef, 2018). Detta innebär också att lindrigare typer av aga är otillåten men inte
kriminaliserad. Våldsutövaren döms för misshandel på samma premisser enligt Brottsbalken (1962:700) oavsett om detta gäller barn eller vuxna (Unicef, 2018).
1.2. Problemformulering
Problematiken inom detta område ligger i att antalet barn som utsätts för våld ökar för varje år, och att frågan är lågprioriterad både inom polismyndigheten samt åklagarmyndigheten (Unicef, 2018). Det råder stora brister avseende hanteringen av barn som utsätts för våld i hemmet. Enligt Barnkonventionen artikel 19 gäller att “Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp” (Unicef, (2019) Barnkonventionen. s. 5. Hämtad 2021-11-20).
Enligt kartläggning av Unicef visas att Barnkonventionen inte fått det genomslag som förväntats. Enligt en undersökning där barn i en klass blivit tillfrågade visade att 44% av barnen någon gång blivit utsatta för våld(Unicef, 2018). Av dessa barn
var 36% utsatta för våld av någon inom familjen. 9% av dessa barn har blivit mulitutsatta i den mening att barnen blivit utsatta för våld vid upprepade tillfällen och för olika typer av våld,(Unicef, 2018). Unicef (2018) förmedlar att
barnmisshandel avser fysiskt våld, psykiskt våld, försummelse, sexuellt våld samt iakttagelser av våld mellan familjemedlemmar.
Unicef (2018) menar att de barn som varit multiutsatta för våld är särskilt sårbara och riskerar att fara särskilt illa. Av de barn som blivit utsatta för våld har 45%
berättat för en annan person, vilket visats oftast vara en jämnårig exempelvis ett syskon. Endast 5% av dessa barn har berättat om våldet för en polis(Unicef, 2018). Detta innebär att ett högt mörkertal för våldsutsatta barn förekommer, då våldet sällan polisanmäls särskilt vad gäller yngre barn eller barn som lever i utsatta grupper i samhället(Unicef, 2018). De ärenden som polisanmäls läggs ofta ned trots att det finns en misstänkt gärningsman för våldet samt att barnet
uppvisar skador menar Unicef (2018). De ärenden som leder till åtal resulterar oftast till att den misstänkte frias(Unicef, 2018).
Våld mot barn är ett aktuellt ämne i dagens samhälle särskilt med tanke på pandemin gällande Covid-19 som varit en bidragande faktor för ökat våld mot barn. Jämställdhetsmyndigheten (2021) tar upp att pandemin tvingat många familjer att isoleras i hemmet och att detta är en bidragande faktor till ökat våld mot barn.
Isolering är problematiskt på flera nivåer då det tyder på samhällskris, ekonomisk utsatthet samt ångest och annan psykisk ohälsa till följd av individernas situation (Jämställdhetsmyndigheten, 2021). Isolering innebär också minskad rörelsefrihet och minskad kontakt med omvärlden som exempelvis skola och andra vuxna.
Våld mot barn kan då utövas i hemmet utan yttre skydd och utan insyn av barns utsatthet Jämställdhetsmyndigheten (2021). Socialstyrelsen hävdar om en ökning av orosanmälningar på ungefär 5% utav 56 undersökta kommuner
(Jämställdhetsmyndigheten, 2021). WHO (world health organization) har rapporterat en ökning på 60% vad gäller samtal till diverse hjälplinjer (Jämställdhetsmyndigheten, 2021).
Våld mot barn är ett stort folkhälsoproblem och orsakar stora konsekvenser för flera inblandade som det enskilda barnet, de anhöriga och samhället menar Jernbro, C & Landberg, Å (2020) i sin rapport. Jernbro, C & Landberg, Å (2020) nämner att det finns en ökad risk för betydande beteendemässiga, fysiska och psykiska hälsoproblem för barn som utsätts för våld. Jernbro, C & Landberg, Å (2020) menar att dessa hälsoproblem kan uppenbaras som en omedelbar
konsekvens av våldet, men också föras med under barnets uppväxt samt vuxenliv.
Jernbro, C & Landberg, Å (2020) förmedlar också en dominoeffekt av att barn som utsätts för våld får en ökad risk att i vuxen ålder utsätta andra människor för våld.
Ämnet våld mot barn är därmed aktuellt att undersöka med tanke på den kontinuerliga ökningen men också med tanke på de tillkomma riskfaktorerna under Covid-19 pandemin. Utöver det råder det också en bristande kunskap kring våld mot barn, barns egna röst och upprättelse efter att som barn blivit utsatt för våld.
Bristande kunskap kring våld mot barn och det mörkertal som förekommer innebär att det är svårt att få fram underlag, endast enstaka personer som har bearbetat problematiken i vuxen ålder delar med sig av sina historier. Vid undersökning av min problemformulering har jag hittat tre självbiografier av tre modiga kvinnor som ger oss insyn och förståelse kring detta. Det finns ytterligare skäl till att detta område är ett stort samhällsproblem och det grundar sig i att det inte är etiskt godtagbart att intervjua samt följa upp dessa frågor med barn eftersom att det skulle kunna leda till mer lidande hos de redan utsatta barnen.
Utöver det föreligger det juridiska hinder eftersom att det krävs att en
vårdnadshavare godkänner barnets medverkande, vilket är problematiskt då denna problemformulering riktar sig mot vårdnadshavarna som förövare.
1.3. Syfte och frågeställningar
Syftet med detta forskningsarbete äratt ta reda på vilka konsekvenser barn lider av till följd av våld från vårdnadshavare. Detta ska studeras utifrån följande frågeställningar:
-Hur påverkar våld barns psykiska och fysiska hälsa?
-Hur påverkar våld barns utveckling av sin egna självbild och känsloliv?
-Hur påverkar våld barns utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer?
-Vilka riskfaktorer finns som ökar våld mot barn?
-Vilka skyddsfaktorer finns för att hjälpa barnet under en uppväxt med våld?