Statistiska skillnader

Nedan finns en sammanställande tabell av de stora statistiska skillnaderna mellan barn som inte upplevt våld, barn som upplevt en till två typer av våld och de barn som blivit multutsatta för våld.

Inget våld 1-2 typer av våld Multiutsatthet Försämrat

mående

1 2 5

Psykosomatiska symptom

1 2,5 5

Självskadebeteen de

1 3 9

Suicidförsök 1 4 14

Oro 1 2 4,5

Nervositet 1 1,5 3

Nedstämdhet 1 2,5 7

Rädsla (lättskrämd)

1 1,5 3,5

Rökning 1 2,5 7

Annan tobak 1 1.5 2

Alkohol 1 1,75 2,25

Denna sammanställande tabell visar ett tydligt dos-responssamband där fler typer av våld kraftigt ökar barns konsekvenser avseende psykisk och fysisk hälsa. För att koppla detta till det empiriska materialet framgår det i avsnitt 5 och avsnitt 6 att de tre kvinnorna i biografierna var som barn multiutsatta för våld av diverse former. I analys och resultat avsnitt 6 framgår hur vårdnadshavares våld

påverkade Elaines, Muades och Constance psykiska och fysiska hälsa, vilket överensstämmer med ökade konsekvenser enligt tabellens innehåll. Att ta med sig utifrån slutsatsen att flera typer av våld resulterar i markanta skillnader på barns psykiska och fysiska mående är av vikt i denna studie. Vidare är källan till psykiska och fysiska konsekvenser stress enligt resultat och analys i avsnitt 6.

Detta dos-responssamband visar därmed att tre eller fler typer av våld vid upprepade tillfällen orsakar starka stressreaktioner hos barn som leder till psykiska och fysiska besvär.

7.3. Kompatibiliteten mellan frågeställningarna

Hur våld påverkar barns psykiska och fysiska hälsa är en av de studerade frågeställningarna, som kan förklaras med stressreaktioner hos barnet. Det

framkommer att dos-responssambandet visar fler stressreaktioner som orsakar mer psykiska och fysiska konsekvenser enligt avsnitt 2. Vidare är det känslomässiga bandet mellan barn och anknytningsperson av vikt i detta sammanhang, då en

desorganiserad anknytning tyder på en förhöjd halt av stresshormonet kortisol enligt avsnitt 3. En förhöjd stressnivå visar på försämrad psykisk och fysisk hälsa enligt avsnitt 5 och avsnitt 6.

Hur våld påverkar barns utveckling av sin egna självbild och känsloliv är en annan frågeställning som studeras. Enligt avsnitt 5 och avsnitt 6 framkommer att våld påverkar barn genom känsla av ovärdighet som gemensam nämnare. Vidare visas att känsla av ovärdighet skapar känslor av skam, skuld, låg självkänsla samt lågt självförtroende. I avsnitt 3 framkommer att desorganiserad anknytning är kopplat till svårigheter kring tillit och tröst som kopplas till en inre arbetsmodell om att inte vara värd att skyddas och älskas. I biografierna skildras känsla av ovärdighet som en påverkande faktor till barnens relation till sig själva och till andra. En inre arbetsmodell om ovärdighet kan därmed kopplas till försämrad psykisk och fysisk hälsa i form av suicidförsök, stress, ångest eller depression, vilket också skildras i biografierna.

Känsla av ovärdighet går också att koppla till frågeställningen hur våld påverkar barns utveckling av förmågan att skapa långvariga trygga relationer. Detta på grund av att känsla av ovärdighet är en inre arbetsmodell som påverkar barns bild av andra. I avsnitt 5 och avsnitt 6 framgår att långvariga trygga relationer är en faktor barn längtar efter. Det framgår att längtan efter kärlek är en gemensam faktor bland barnen i biografierna. I biografin om Elaine framgår först ett motstånd mot långvariga trygga relationer med män, men vid nya erfarenheter framgår nya inre arbetsmodeller som också tyder på en längtan efter kärlek.

Utvecklingen av förmågan att skapa långvariga trygga relationer påverkas av våld under barndomen enligt ovanstående. Avsaknaden av långvariga trygga relationer är därmed en faktor som skapar längtan efter kärlek. Denna faktor kan som i biografierna om Maude och Constance vara en skyddsfaktor då det bidrar till att barn aktivt söker sig till andra människor som kan hjälpa dem ur våldsamma förhållanden.

Vidare till frågeställningarna om vilka riskfaktorer ökar våld mot barn, samt vilka skyddsfaktorer som finns för att hjälpa barn. En skyddsfaktor visas vara längtan efter kärlek samt att finna en långvarig trygg relation. Enligt avsnitt 5 och avsnitt 6 kunde barnen från biografierna i vuxen ålder bearbeta sina trauman med stöd från långvariga trygga relationer. Det framgår också att barnen i vuxen ålder kunde få en förvärvad trygg anknytningsstil med hjälp av bearbetning och stöd från långvariga trygga relationer. Detta för att nya erfarenheter bidrog till nya inre arbetsmodeller som kunde påverka de ursprungliga anknytningsstilarna.

Vid en förvärvad trygg anknytningsstil och bearbetning av trauma finns det även möjligheter för en förbättrad självbild, känsloliv samt psykisk och fysisk hälsa, enligt tolkning av biografernas avslutning i avsnitt 5. Dock finns en komplexitet i ämnet där alla individer har olika förutsättningar och kan uppskatta sin situation på diverse vis, vilket gör att det inte finns en formel som kan besvara dessa frågeställningar för alla individer.

Vad gäller risker framgår det i avsnitt 2 att psykiska, fysiska och sociala omständigheter kan öka risken för våld mot barn. En genomgående risk enligt avsnitt 5 och avsnitt 6 är brist på stöd från omgivningen. Detta visar sig vara den motsatta faktorn till den gemensamma skyddsfaktorn långvariga trygga relationer.

Denna riskfaktor har varit närvarande i de tre biografierna och därmed påverkat barnens psykiska och fysiska hälsa, självbild och känsloliv samt utvecklingen av förmågan att skapa långvariga trygga relationer. Detta skildras i alla biografier, men tydligast i biografin om Maude som hölls isolerad. Därmed var det en stor utmaning för Maude att skapa kontakt med omgivningen för chans till stöd och skydd. Innan Maude fick stöd och skydd av omgivningen hittade hon andra inre mentala skydd som kärleken till djur, litteratur och musik.

Viktigt att ta med sig gällande risk och skydd är hur alla faktorer kring psykisk och fysisk hälsa, självbild och känsloliv samt relationer är sammanlänkade och påverkar barn starkt under våld. Statistik visar att vid fler än tre typer av våld ökar påverkan kring dessa faktorer markant och multutastthet är därför viktigt att belysa. En annan aspekt att ta med sig gällande risk och skydd är hur viktig

omgivningen är för barn som utsätts för våld av sin vårdnadshavare. Därmed vikten av att anmäla till socialtjänsten vid minsta misstanke om våld mot barn.

Detta är aktuellt i tiden för covid-19 då barn i större utsträckning kan sitta isolerade i sina hem utan misstanke på våld. Viktigt är också att lyfta och

offentliggöra ämnet vårdnadshavares våld mot barn. Att framhäva biografier kring ämnet kan vara ett sätt för författarna att frigöra sig och bearbeta sina händelser, men också för att skänka kunskap till andra utsatta och förhindra mörkertal.

Referenslista

Ahrne, G & Svensson, P (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB. ISBN:

978-91-47-11224-1. Hämtad 2022-02-13.

Briscoe, Constance (2007) Äcklig. Damm förlag. ISBN: 978-91-7130-877-1.

Hämtad 2021-10-20.

Broberg, Anders m.fl. (2006) Anknytningsteori, betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och kultur. ISBN: 978-91-27-10975-9. Hämtad 2021-12-10.

Eksvärd, Elaine (2016) Medan han lever. Månpocket. ISBN: 978-91-7503-625-0.

Hämtad 2021-10-20.

Jernbro, Carolina, et al. (2020) Multiutsatta barn: om barn som utsätts för flera typer av barnmisshandel. Rapport. Hämtad 2021-12-18.

Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne. Lind & co. ISBN: 978-91-7779-662-2. Hämtad 2021-10-20.

Jämställdhetsmyndigheten, (2021) Coronapandemin ökar risken för våld mot kvinnor och barn.

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/nyhet/coronapandemin-okar-risken-for-vald-mot-kvinnor-och-barn. Senast uppdaterad 2021-03-22. Hämtad 2021-12-03.

Thulin, Johanna (2020) Prata om våldet: om våldets konsekvenser,

avslöjandeprocessen och effekterna av behandling ur barnets perspektiv. Rapport.

Hämtad 2021-12-18.

Unicef, (2018) Inget barn ska behöva utsättas för våld.

https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn. Senast uppdaterad 2018-01-01. Hämtad 2021-11-20.

Unicef, (2019) Barnkonventionen.

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen-kort-version.

Utgiven 2019. Hämtad 2021-11-20.