Psykisk och fysisk hälsa

Analys av psykisk och fysisk hälsa utgår från de biografier som presenteras med koppling till teori och tidigare forskning. En faktor som genomsyrar alla

biografier är stress som individerna upplever på grund av barnmisshandel. Enligt tidigare forskning menar Thulin, J (2020) att stress upplevs vid traumatiska händelser och att detta kan leda till fysiska och psykiska följdsjukdomar. Enligt Jernbro, C & Landberg, Å (2020) framgår att barnmisshandel ökar risken för försämrat mående och kan yttra sig i form av oro, rädsla, magont och nervositet.

Detta visar på ett samband där barn som utsätts för våld upplever stressreaktioner som leder till psykiska och fysiska symptom som ökad oro och ökad fysisk smärta.

För att förankra begreppet stress och på vilket sätt det yttrat sig har begreppet analyserats individuellt i varje biografi. Trots att individerna i biografierna kommit från olika kulturer, familjekonstellationer samt alla varit utsatta för våld på olika sätt finns en gemensam nämnare som kännetecknar den utlösande faktorn för stress. Denna faktor är rädslan för att inte vara omtyckt, älskad och accepterad av sina anknytningspersoner. Individerna har alla upplevt detta i olika kontexter och med olika agendor, men rädslan för att bli förskjuten av anknytningspersonen finns närvarande i alla biografier och tolkas vara källan till stress.

Elaine: I dessa två citat är Elaine i lågstadieåldern och har av misstag avslöjat för sin styvfar att hennes pappa visar henne porrfilmer. Elaines egna tankar och känslor kring detta framgår. Även samtal mellan vuxna och barn framgår i detta citat.

“ Varför var pappa rädd? Var det något fel att visa porrfilmer, förutom att jag inte fick träffa honom om det kom fram? Den rädslan grabbade tag i mig. Att aldrig få träffa pappa igen. Jag ville ju inte skvallra. Jag ville bara kolla på Fredriks porrfilmer. Men jag visste inte att Fredrik var en annorlunda pappa som inte hade några. Men det kunde jag inte berätta där, det hade pappa förklarat för mig före mötet hos socialen. -Det här är ju din och min hemlighet, Elaine. -Ja, men har inte alla pappor och döttrar såna hemligheter? Pappa kvävde ett skratt och letade efter en förklaring medan jag drog på mig skorna. -Nej, för det är inte alla barn som är så vuxna som du. Jag kände mig stolt när pappa sa så. Stolt i pappas hall.

Men här hos socialen skämdes jag istället.” (Eksvärd, Elaine, 2016, Medan han lever,s 85)

“ Det hela slutade med att jag “erkände” att jag på eget initiativ hade tagit en videokassett som jag trodde det var Kalle Anka på och att det då hade varit en porrfilm. -Men pappa har aldrig visat mig någon, sa jag. -Varför frågade du Fredrik om du fick titta på en? frågade socialsekreteraren. -För att jag trodde vi var kompisar och kunde ha det som en hemlighet, sa jag och började gråta. -Vi är kompisar, Ella, sa Fredrik, men det där är inget som barn ska se. -Nej, verkligen inte, instämde pappa och mamma. -Förlåt, sa jag och började storgråta. Det blev inget mer tal om den saken. Men jag förstod konsekvensen av att skvallra. Jag hade gjort fel. Igen. Nu skulle jag vara tyst. Länge.” (Eksvärd, Elaine, 2016, Medan han lever,s 86)

Utifrån Elaines utsatthet i biografin framgår att stressfaktorn baseras på att vara lojal mot sin pappa för att kunna ha kvar honom i sitt liv. Elaine blir utsatt för sexuellt och psykiskt våld av sin pappa vilket är ett trauma för Elaine. Det sexuella och psykiska våldet skapar en beroendeställning till pappan på grund av Elaines starka emotionella band till pappan som anknytningsperson. På grund av detta band skapas en rädsla för att förlora pappan, vilket hon får till sig att hon kommer göra om hon avslöjar våldet. Med denna rädsla skapas stress hos Elaine när hon riskerar att avslöja pappans våld, vilket i sin tur leder till försämrat

psykiskt och fysiskt mående. Det framgår att Elaine upplever skam, skuld, ångest,

oro och nedstämdhet i situationen, vilket i förlängningen kan leda till fysiska symptom som magont och huvudvärk enligt Jernbro, C & Landberg, Å (2020).

Maude: I dessa två citat är Maude i lågstadieåldern och reflekterar över sin relation till sin far. Maude försöker hitta ett förhållningssätt till sina känslor och tankar om sin pappa.

“ Jag måste fortsätta lita på honom till fullo. Mor bekräftar: Herr Didier kan göra allt och se allt. Jag vet inte om det får mig att känna mig tryggare eller räddare. Far upprepar att allt han gör är för min skull. Att han vigt sitt liv åt mig, åt att forma, stöpa, skulptera mig, så jag kan bli till den enastående varelse som jag är ämnad till att bli. Han förklarar att han älskat mig långt innan jag föddes”

(Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne, s 20)

“Det är viktigt att jag förstår att det bara är tack vare fars projekt som jag alls finns till. Jag vet att jag måste vara värdig de uppdrag han kommer att ge mig senare. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva upp till hans visioner. Jag känner mig klen, klumpig och dum. Och jag är så rädd för honom. Bara den jättelika gestalten, det stora huvudet, de smala långa händerna, blicken av stål, han gör mig så skräckslagen att jag knappt kan stå på benen när jag närmar mig honom. Jag är desto mer förskräckt som jag står ensam inför denna jätte. Från mors sida kan jag varken vänta mig tröst eller skydd. I hennes ögon är herr Didier en halvgud som hon dyrkar och avskyr på samma gång, men som hon aldrig ens för ett ögonblick skulle motsätta sig. Jag har inget annat val än att finna mig i att stå under min skapares vingar, blundande och darrande av skräck.” (Julien, Maude & Gauthier, Ursula (2018) Bakom gallret, hur jag överlevde min faders vansinne, s 21)

Utifrån Maudes utsatthet som framgår i biografin upplever hon kraftiga

stressreaktioner i kontakt med sin pappa. Det framgår att Maude upplever en stark rädsla inför sin pappa som utsätter henne för psykiskt och fysiskt våld. Detta i kombination med höga förväntningar på prestation ställer krav på att Maude

måste uppnå det som förväntas av henne för att vara värdig sin pappas kärlek och sin egen överlevnad. Det framgår att Maudes överlevnad baseras på hennes pappas gillande, vilket Maude endast kan uppnå genom att låta sig utsättas för tortyrliknande förhållanden. Detta skapar stark rädsla och stress över att

accepteras av sin anknytningsperson för sin egna överlevnad. Maudes upplevda stress tolkas yttra sig genom rädsla, oro, nervositet, nedstämdhet, trötthet och fysisk smärta enligtJulien, Maude & Gauthier, Ursula (2018).

Constance: I dessa två citat är Constance i lågstadieåldern och kommit hem från skolan med nya skolfoton på sig själv. Det framgår hur Constance behandlas och hur hennes tankar och känslor upplevs i detta sammanhang.

“-Kom så får jag se på dig. Min mor tog upp det stora fotografiet ur kuvertet och höll det intill mitt ansikte. -Stå till, så får jag se. Pauline kom hit. Vad ser du?

Pauline kom ut ur köket och ställde sig bakom min mor. -Jag ser Clare, mamma.

Vad vill du att jag ska titta på? -Titta noga P, titta igen. Pauline tittade på mig, och sedan på fotot min mor höll upp intill mitt ansikte. -Det är Clare, mamma.

-Nej, du ser inte vad jag ser. Eastman, kom och titta och tala om vad du ser.

Eastman, som stod vid diskbänken, torkade händerna på en handduk och kom fram till oss. -Hon är ful som stryk, sa han. Jag stod alldeles stilla och såg på min mor, utan att våga röra mig av rädsla för hennes reaktion. eastman gnuggade sig i ögonen och tittade på fotot. -Ge hit, sa han, tog fotot ur min mors hand och höll det en decimeter från ögonen. -Du är mig fan den fulaste unge jag någonsin sett, sa han. -Carmen, har du någonsin sett en så ful unge? -Titta noga. Han gav fotot till min mor. -Herregud, har jag fött den där? Hon flyttade blicken från fotot till mig. -Hur kunde hon bli så ful?-Ful. -Ful. -Om jag inte hade fött henne skulle jag vid Gud ha svurit på att hon var en bortbyting. -Milde Jesus, varför har du gett mig en gris?” (Briscoe, Constance (2007) Äcklig. s 57-58)

“ -Ett, två, tre, fyra, fem. Vid fem började hon skratta och kastade kopiorna på bordet. -Ärligt talat, Clare, tycker du att jag ska betala för de här? Alla i köket började skratta. Det var faktiskt roligt, jag fick ju inte stryk eller så. -Jag tycker inte att du ska betala för dem. -varför inte, frågade min mor. -För att jag inte vill

att du ska slänga bort dina pengar. -Och?, sa hon. -Och för att jag är ful.”

(Briscoe, Constance (2007) Äcklig. s 59)

Utifrån Constance utsatthet framgår Constances önskan och försök om att bli accepterad av modern men som endast leder till ökad psykisk misshandel. Enligt biografin utsätts Constance för psykiskt och fysiskt våld av modern vars mål är att förminska och förtrycka Constance. Det framgår Constance längtan av acceptans och kärlek från sin anknytningsperson som aldrig sker oavsett hur anpassningsbar Constance visar sig. Det framgår att Constance stress bottnar i att aldrig räcka till, vara bra nog och göra rätt för att bli behandlad på ett likvärdigt vis som sina syskon eller uppleva kärlek av sin anknytningsperson. Denna stress yttrar sig genom nervositet, oro, trötthet, nedstämdhet, ångest, självmordstankar, självmordsförsök och att kissa i sängen enligtBriscoe, Constance (2007).

För att sammanställa resultatet för denna del av analysen framgår att trots olika typer av utsatthet, personliga preferenser samt relationer mellan barn och

anknytningsperson är källan till stress, ångest samt andra hälso avgörande faktorer styrda av barnets beroende och starka emotionella band till anknytningspersonen.

Med detta menas att barn som utsätts för våld påverkas inte endast av det faktiska våldet, utan av kombinationen av den traumatiska händelsen med de

stressreaktioner som skapas i förhållande till anknytningspersonen. Enligt

Broberg, A. m.fl. (2006) är anknytningspersonen den som ska ge barnet trygghet, skydd och stöd för barnets överlevnad under den fas i livet då barnet är hjälplöst.

Därmed menar Broberg, A. m.fl. (2006) att barnet är från födseln i

beroendeställning till sin anknytningsperson och genetiskt programmerad att söka stöd, skydd, tröst och omvårdnad hos sin anknytningsperson. Utifrån teorin och de biografier som studerats framkommer att när barnet i relation till sin

anknytningsperson upplever våld skapas stressreaktioner inom barnet då barnets överlevnad grundar sig i förälderns stöd, skydd, tröst och omvårdnad. Enligt Jernbro, C & Landberg, Å (2020) och utifrån de studerade biografierna finns tydliga tecken på att dessa stressreaktioner som barnet upplever till följd av våld från en anknytningsperson utvecklar sig till psykiska och fysiska symptom och sjukdomar.