En viktig aspekt när det gäller att fastställa domsrätten är utifrån vil-ken tidpunkt bedömningen av en gäldenärs anknytning till ett med-lemsland ska göras. Gäldenären kan exempelvis ha registrerat sitt säte i ett nytt medlemsland eller flyttat sin hemvist i samband med ett even-tuellt insolvensförfarande och frågan är då vilken jurisdiktion sätes-presumtionen respektive hemvistsätes-presumtionen avser, det gamla eller det nya medlemslandet. Det framgår dock inte av insolvensförord-ningen utifrån vilken tidpunkt som gäldenärens anknytning ska bedö-mas av en nationell domstol.
EU-domstolen har dock uttalat vad gäller 2000 års förordning att det är tidpunkten när ansökan om insolvensförfarandet kom in till den nationella domstolen som är relevant för bedömningen av platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen enligt art 3.1.439 Det är följaktligen utifrån den tidpunkten som gäldenärens anknytning till ett land ska fastställas och det torde även gälla art 3.1 i den reviderade förordning-en.
Om gäldenären har flyttat platsen för sina huvudsakliga intressen efter det att ansökan om huvudförfarande kom in till domstolen ska domstolen följaktligen bortse från flytten och bedöma sin behörighet utifrån de omständigheter som förelåg vid ansökan, det vill säga före flytten.440 Detta är en rimlig tolkning av art 3.1 eftersom den innebär, vilket EU-domstolen även nämner, att det förhindras att gäldenärer flyttar platsen för sina huvudsakliga intressen mellan medlemsländerna så snart en ansökan har kommit in till en nationell domstol och på så sätt undviker att ett insolvensförfarande kan inledas i något land. Om det hade varit möjligt skulle en situation kunna uppstå då borgenärer tvingas ”jaga” gäldenärer mellan EU:s medlemsländer, vilket inte
439 EUD mål C-396/09 Interedil p 54-56. Den relevanta tidpunkten för att bedöma platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen har även tagits upp av EU-domstolen i fallet EUD mål C-1/04 Staubitz-Schreiber, se p 24-29. Jfr även Szydlo (2010) s 262 f. samt Bogdan (2013) s 975.
440 Se EUD mål C-396/09 Interedil p 54-56 och EUD mål C-1/04 Staubitz-Schreiber, se domen p 24-29. Jfr Wessels (2006) s 186.
178
fyller förordningens syfte att skapa mer effektiva och smidiga insol-vensförfaranden inom EU.441
EU-domstolen har i ett alldeles nyligen avgjort fall fått tillfälle att pröva utifrån vilken tidpunkt domsrätten ska bedömas om gäldenären däremot har flyttat till ett annat medlemsland före ansökan om huvud-förfarande.442 Fallet Leonmobili och Leone rörde en gäldenär, ett bolag, som ursprungligen var registrerat i Italien, men som hade registrerat om sitt säte i Bulgarien i syfte att starta en ny fas i sin verksamhet.443
Bolaget hade dessutom ändrat sin adress till en adress i Bulgarien samt hyrt en lokal med maskiner och utrustning för att ägna sig åt sin nya verksamhet med anställd personal i Bulgarien. Några av gäldenärens borgenärer ansökte dock strax efter flytten om att ett huvudförfarande skulle inledas av en domstol i Italien beträffande gäldenären med mo-tiveringen att flytten till Bulgarien enbart skett i syfte att påverka domsrätten enligt insolvensförordningen 3.1.444
EU-domstolen konstaterar dock återigen att platsen för gäldenä-rens huvudsakliga intressen ska bedömas utifrån den tidpunkt när an-sökan om insolvensförfarande lämnades in till den nationella domsto-len som har att bedöma sin egen behörighet.445 Den omständigheten att gäldenären nyligen har flyttat sitt säte får enbart betydelse för domsrättsfrågan om det visas att platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen inte har flyttat med sätet, eftersom sätespresumtionen ska frångås om platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen inte finns i säteslandet.446 Om platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen där-emot finns i det nya säteslandet vid tidpunkten för ansökan är dom-stolarna i det landet behöriga att inleda huvudförfarandet alldeles oav-sett att gäldenären nyligen före ansökan har flyttat dit.
441 Detta övergripande syfte framgår i insolvensförordningens ingresspunkt 3. Jfr exempelvis även Bogdan (2010) s 72.
442 Se EUD mål C-353/15 Leonmobili och Leone. Tidpunkten för bedömning av gäldenärens anknytning behandlas även i fallet EUD mål C-396/09 Interedil, se särskilt vid p 56.
443 EUD mål C-353/15 Leonmobili och Leone p 11.
444 EUD mål C-353/15 Leonmobili och Leone p 11-12, 14 och 39.
445 EUD mål C-353/15 Leonmobili och Leone p 39-41. Jfr EUD mål C-396/09 Interedil p 56.
179 Fallet Leonmobili och Leone rör dock tolkningen av 2000 års insol-vensförordning. Till skillnad från denna äldre förordning innehåller 2015 års insolvensförordning som nämnts karenstider för pre-sumtionerna i art 3.1. Karenstiderna torde dock inte ändra bedöm-ningen av utifrån vilken tidpunkt gäldenärens anknytning till ett med-lemsland ska fastställas. Visserligen ska presumtionerna brytas om gäldenären har flyttat sitt säte, huvudsakliga verksamhetsställe respek-tive hemvist inom tre respekrespek-tive sex månader före ansökan om huvud-förfarande. Detta innebär dock endast att presumtionerna ska brytas om platserna har flyttats inom dessa tidsrymder, inte att tidpunkten för bedömningen av gäldenärens anknytning ska ändras. Den rele-vanta tidpunkten för att fastställa platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen torde således fortfarande vara den då ansökan om huvudför-farande lämnades in till den nationella domstolen, även enligt 2015 års insolvensförordning.
Det kan också noteras att i fallet Leonmobili och Leone hade gäl-denären flyttat sitt säte till Bulgarien mindre än ett år före första ansö-kan om insolvensförfarande.447 Eftersom karenstiden för gäldenärer som är bolag är tre månader enligt insolvensförordningen art 3.1 torde gäldenären ha flyttat sätet utanför karenstiden i fallet, förutsatt att beskrivningen ”mindre än ett år” faktiskt avser mer än tre månader. Det innebär att sätespresumtionen hade stått fast i fallet, om det inte visades att platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen fanns i ett annat medlemsland än säteslandet.
EU-domstolen har även fått tillfälle att uttala sig om utifrån vil-ken tidpunkt gäldenärens anknytning ska bedömas om gäldenären, då det rör sig om ett bolag, har avvecklat sin verksamhet och till och med har avförts ur det nationella bolagsregistret där bolaget var registrerat före det att en ansökan om insolvensförfarande kom in till en nationell domstol i fallet Interedil.448 EU-domstolen konstaterar helt enkelt i detta fall att insolvensforum då ska bedömas utifrån den plats där gäldenären senast hade platsen för sina huvudsakliga intressen räknat
447 EUD mål C-353/15 Leonmobili och Leone p 14.
180
från den tidpunkt då gäldenären ströks ur bolagsregistret och upp-hörde med sin verksamhet.449
Om en fysisk person har avlidit och det exempelvis inkommer en ansökan till en domstol om att dödsboet ska försättas i konkurs torde platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen i linje med EU-domstolens uttalande i fallet Interedil på motsvarande sätt bedömas utifrån den tidpunkt då gäldenären avled. Detta torde följaktligen gälla oavsett om personen var en egenföretagare, fri yrkesutövare eller an-nan typ av fysisk person.