En studie som behandlar bostadsrättsföreningar som sätter upp staket kan inte förbise forskningen kring gated communities4 och måste göra en bedömning av dess relevans i en svensk kontext. En återkommande definition av företeelsen ställer krav på att det finns fysiska barriärer och någon form av tillträdeskontroll som privatiserar gemensamma rum. De offentliga ytorna, som gårds- och parkmiljöer, är tillgängliga endast för de boende och av dem godkända personer (Bla- kely & Snyder 2000). Gated communities brukar emellertid framför allt associeras med exklusivitet och luxuösa livsstilsboenden, ibland med be- väpnade vakter vid entréerna. Normalt förknippas dem också med en hög grad av privatisering. Av den anledningen har begreppet, i den mån det har behandlats med utgångspunkt i svenska förhållanden, bedömts ha begränsad användbarhet i en svensk kontext. Såväl den mediala som den akademiska diskussionen som följde på bostadsrättsföreningen Lugnets murar för ett decennium sedan framhöll att framväxten av gated com- munities i Sverige var icke-önskvärd men dock inte särskilt sannolik.5 I och med etableringen av de första livsstilsboendena i Sverige, exem- pelvis Victoria Park i Malmö, har intresset för gated communities ökat något inom svensk forskning.6
I Fortress America vidgar emellertid Blakely och Snyder (ibid) begreppet till att jämte livsstilsområden och elitområden, som vänder sig till resursstarka grupper, även omfatta vad de benämner säkerhetszoner. Det är dessa som är av relevans i detta sammanhang.7 Till skillnad från livsstils- och elitområden återfinns säkerhetszoner inom alla socioekonomiska grupper och skiljer sig därutöver på den punkten att de tillkommer på de boendes eget initiativ att upprätta
4 I svensk forskning används ibland ”grindsamhälle” i stället för gated community. Då företeelsen är relativt outvecklad i Sverige, används i stället det engelska begreppet med därpå följande konnotationer. 5 Se till exempel Öresjö (2000).
6 Exempelvis fokuserar forskningsprojektet Planning for Segregation? - So-
cial and Ethnic Separatism in the Swedish City, under ledning av professor
Irene Molina vid Institutet för boendeforskning (IBF), Uppsala univer- sitet , urban separatism och studerar bl.a. gated communities i en svensk kontext. Projektet pågår 2011-2013.
7 Med livsstilsboenden avses gated communties med en särskild inrikt- ning. Det vänder sig kanske till äldre, golfspelare eller personer med en viss trosriktning. Elitboenden präglas av exklusivitet och är tillgängliga endast för samhällets absoluta elit.
fysiska hinder och tillträdeskontroll, inte som i övriga fall som ett re- sultat av arkitekters och byggherrars beslut. Blakely och Snyder (ibid) inkluderar helt inhägnade områden i såväl innerstad som förort men också områden som inte är helt inhägnade men där strategiskt placerade barriärer förhindrar genomfart och begränsar tillträdet.
2.7.1 Boendemotiv
Vad som kan vara särskilt intressant för denna studie är Blakely och Snyders (ibid) kartläggning av de boendes motiv till valet att bosätta sig i eller som i fallet med säkerhetszoner att upprätta en gated community. Fyra huvudsakliga teman identifierades: gemenskap, utestängning, priva-
tisering och stabilitet. För människor i livsstilsområden var det framför
allt en önskan om att ersätta och internt styra över allmän service - det vill säga privatiseringsmotivet - som gjorde att de valde boendeformen. I de exklusiva elitområdena var det snarast stabilitetsmotivet som var det primära. Med det avsågs en önskan om homogenitet och förutsägbarhet i bostadsområdet. Avskildhet från samhället i övrigt var sekundärt för såväl boende i livsstilsområden som i elitområden medan i säkerhets- zonerna var det just utestängningsmotivet – önskan att hålla obehöriga utanför i syfte att skapa en trygg och säker närmiljö - som var det vik- tigaste. Staketen är här till för att öka den upplevda tryggheten, skydda egendom såväl som fastighetsvärden/investeringar samt att avskärma mot kriminalitet i angränsande områden. Att främja gemenskapen med grannarna eller att verka för ökad homogenitet kom först i andra hand (ibid).Upprättandet av kontrollerade/övervakade, fysiska gränser är med andra ord snarast att betrakta som ett sätt att utvidga den privata sfären än ett försök att skapa gemenskap.
2.7.2 konsekvenser för det omgivande samhället
I spåren av den globala utbredningen av gated communities har ett rikt forskningsfält vuxit fram, inte minst under de senaste tio åren. En del av forskningen har en antropologisk prägel och rör upplevelsen av boendeformen inifrån men analyserar också vilken påverkan den har på individers relationer till det omgivande samhället. En slutsats som exempelvis Setha M. Low (2003) drar är att en flytt till en gated community visserligen kan leda till en ökad känsla av trygghet bakom de låsta grindarna men att otryggheten utanför samtidigt accentueras
ytterligare genom att närmiljön konstrueras som en farlig plats som man behöver försvara sig mot. Framför allt rör forskningen emellertid företeelsen gated communities och dessas funktion utifrån ett segrega- tionsperspektiv. Hur utformningen av social- och bostadspolitik främjar eller bromsar framväxten av gated communities är ett centralt tema. Ett synsätt, som måste anses vara dominerande inom forskningen, är att gated communities är en del av en enklaviseringsprocess, framdriven av medel- och höginkomsttagare som söker sig till dessa av trygghetsskäl men som därigenom förstärker den socio-spatiala polariseringen och otryggheten ytterligare. Exempelvis Rowland Atkinson (2006) beskri- ver gated communities som ett slags utträde ur eller tillbakadragande från det övriga samhället, från närmiljön och dess sociala relationer. I dess mest extrema uttryck uppstår en osynlig närvaro i staden, när en del av stadens medborgare endast lever sina liv i olika ”säkra” zoner. Gated communities är ur Atkinsons (ibid) perspektiv det mest långtgående uttrycket för den enklaviseringsprocess, som i mildare form också yttrar sig i form av förnyelse- och upprustningsprojekt och gentrifiering av utsatta bostadsområden.
Atkinson kan sägas representera ett dominerande perspektiv på gated communities som ett uttryck för rädsla och enklavisering, med negativa konsekvenser såsom fördjupad segregation, ökad otrygghet och sociala motsättningar. Hans perspektiv står emellertid inte oemot- sagt. Exempelvis tolkar Tony Manzi och Bill Smith Bowers (2006) gated communities snarare som ett uttryck bland många för hur boende rationellt värderar och hanterar risker i sin närmiljö. De ifrågasätter att dessa skulle uppkomma ur rädsla och otrygghet och menar att det saknas tillräckliga empiriska belägg för att styrka de negativa effekter för samhället, som bland andra Atkinson lyfter fram. De menar att staketen är ett sätt att skapa och samtidigt begränsa tillträdet till vissa eftertraktade värden, till exempel trygghet utan att det per se behöver leda till ökad segregation. Gated communities kan ur deras perspektiv lika gärna tolkas som en boendeform som möjliggör socioekonomiskt blandade bostadsområden (ibid).